En resumé av mina perspektiv på ledarskap

Nu är vi framme vid de sista skälvande dagarna av 2022 och jag sitter här med uppgiften att författa ett sista blogginlägg för året. Min tanke är att avsluta med att göra en sammanfattning av jag skrivit om under mitt första år som bloggare på Pedagog Värmland. Anledningen till det är dels att själv blicka tillbaka och fundera över vad jag skrivit om hittills, att få syn på hur de olika texterna lyfter varandra. Kanske finns det en röd tråd, kanske är den inte alltid så tydlig. Jag försöker dock vara noga med att beskriva hur jag tänker att ämnet hänger ihop med vårt ledarskap, helt enkelt ge mitt perspektiv! Jag hoppas också att det här inlägget kan bli en hjälp för dig som hittat till min blogg för första gången. Det ger en bild av vad bloggen handlar om och blir ett sätt att hitta det inlägg som kanske kan var mest intressant att börja läsa. I texten är en del ord markerade med grönt och understrukna, det är länkar till mina blogginlägg. Om du blir nyfiken och vill läsa mer så kan du bara klicka dig vidare direkt till det aktuella inlägget.

I mitt första inlägg börjar jag med att presentera mig själv och berätta om varför jag valt just perspektiv på ledarskap som temat för min blogg. Framförallt handlar det om förskollärarens ledarskap i förskolan arbetslag, ett komplext uppdrag som vi tillsammans behöver hjälpas åt att ta tills oss och skapa gemensam förståelse för. I det här uppdraget är det för mig viktigt att lägga stort fokus på mötet med de människor vi har runt omkring oss i vårt arbete. Dels kollegor men framförallt barnen. I mötet med barnen behöver vi släppa vår vuxenvärld med de normer och förväntningar vi har med oss för att ge förutsättningar att verkligen se barnen där de befinner sig och vilka önskemål och behov de kommer med.

Inför julhelgen 2021 skrev jag ett inlägg om självledarskap och återhämtning. För att leda andra måste vi börja med att leda oss själva. Där är vår återhämtning en viktig del så i det här inlägget uppmanade jag dig att under julledigheten fundera över vad du gör för att skapa just återhämtning och hur du kan ta med det i vardagen när den drar igång igen.

Som start på 2022 började jag med att sticka ut hakan rejält och påstod att vi ska skrota särskilt stöd och särskilda anpassningar. Nu är det inte riktigt så allvarligt som det låter. För mig är det oerhört viktigt att vi gör anpassningar och ger varje barn det stöd hen behöver för att vardagen på förskolan ska fungera på bästa sätt. Det jag däremot utmanar i min text är just ordet särskilt. För mig handlar det om att vi måste skapa en väl anpassad lärmiljö så att den fungerar för alla barn. I en likvärdig förskola som är anpassad för att fungera för alla barn behövs inga särskilda anpassningar. Den här insikten är viktig i mötet med varje barn och hur vi förhåller oss när vi hamnar i utmanande situationer.

I det andra inlägget för året skrev jag om vuxenmakten och hur den påverkar vårt ledarskap. Som vuxna har vi stor makt över barnen och det är en viktig del i vårt ledarskap att göra sig medveten om hur den påverkar barnen. Som en uppföljning på det handlade nästa inlägg om att leda med jämlikhet i fokus. Vi behöver ha en jämlik maktfördelning mellan vuxna och barn dels för att ge barnen stor möjlighet till delaktighet och inflytande men även för att ge goda förutsättningar för samarbete och flera andra positiva aspekter.

Som förskollärare har vi det yttersta ansvaret att leda arbetslaget men vi har också ett gemensamt ansvar i utformningen av vår utbildning och undervisning. För att det här arbetet ska fungera på bästa sätt behöver vi bygga en tillsammanskultur. En kultur där var och en får möjlighet att bidra, att vi lyfter varandras kompetenser och lägger stort fokus på att bygga trygga relationer med varandra. Vi har olika roller och ansvar i arbetet men alla är lika viktiga och bidrar på många olika sätt till att skapa den bästa platsen för barnen. 

I maj hade jag möjligheten att delta vid Barnrättsdagarna som hölls i Karlstad. När jag sammanfattade mina reflektioner från de här dagarna i ett blogginlägg blev titeln ”Varje barns rätt att lyckas”. Flera av föreläsarna lyfte just det här och det fick mig att tänka på en forskningsstudie som betytt mycket för mina tankar om barns inlärning.

Det sista inlägget inför sommarsemestern hade temat Vara vuxen i barnens vardag. Ett inlägg som mest ställde frågor och inte gav så många svar. Dock viktiga frågor som vi behöver reflektera över med jämna mellanrum. Hur vill jag uppfattas av barnen omkring mig? Vad vill jag att de ska komma ihåg när de tänker tillbaka på sin tid i förskolan?

När höstterminen drog igång delade jag några tankar om förundran och hur den kan bidra i vårt arbete och mötet barnen. Förundran är en fantastisk kraft till närvaro i stunden och hjälper oss att vara nyfikna i barnens utforskande, barnen som är de verkliga förundransexperterna.

De senaste två inläggen har handlat om vårt processarbete och hur vi kan förstå det. Vårt systematiska kvalitetsarbete (SKA) är grunden i vår utvecklingsprocess där dokumentation, reflektion och analys är viktiga delar. De här behöver levandegöras och vara ständigt närvarande i vårt vardagsarbete vilket blir en del i vårt ansvar för undervisningens utveckling. Utbildningen i förskolan är i ständig förändring vi möter barn som hela tiden växer och utvecklas och över tid förändras också många av våra förutsättningar. Här är det viktigt att vi som arbetar i förskolan är lyhörda och har en inställning och ett förhållningssätt som är öppet för att möta förändringen och se möjligheterna.

Nu återstår bara för mig att önska alla mina läsare ett gott nytt år! Jag ser fram emot 2023 och har några intressanta teman att dela med er här. Samtidigt är jag också nyfiken på vad du som läser har för tankar om vårt ledarskap. Är det något område du tycker är extra utmanande eller något som du önskar att jag skulle skriva om i bloggen? Skriv gärna en kommentar här eller skicka mig ett mail. Jag ser fram emot ännu mer kommunikation med er som läser under det kommande året!

/Veronica Nytomt

Hultsbergs förskola