Perspektiv på ledarskap

Blogg

Perspektiv på ledarskap

Jag heter Veronica Nytomt, är förskollärare och arbetar vid Hultsberg förskola i Karlstad. Mitt engagemang för utveckling av förskolans vardagsarbete är stort. Jag vill bidra till en utveckling där barnets bästa är i fokus, där framförallt välmående och psykisk hälsa…
Jag heter Veronica Nytomt, är förskollärare och arbetar vid Hultsberg förskola i Karlstad. Mitt engagemang för utveckling av förskolans vardagsarbete är stort. Jag vill bidra till en utveckling där barnets bästa är i fokus, där framförallt välmående och psykisk hälsa står högt på agendan. För mig handlar det om att bygga tillitsfulla relationer, skapa en jämlikhet i maktfördelningen mellan vuxna och barn och att se varje individs kompetenser och möjligheter att bidra. För några år sedan startade jag mitt företag för att få möjlighet att nå ut till ännu fler genom föreläsningar och utbildningar. Mina föreläsningar har hittills handlat om Barnkonventionen och barnets rättigheter samt förskollärarens ledarskap. I maj 2021 kom min första bok, den heter "Förskollärare - Leda och ansvara för förskolans undervisning”.Är ni intresserade av att ta del av mina föreläsningar så finns mer information på min hemsida verobalans.se. Du hittar mig även på instagram @nyfiketlyssna.

Skrota särskilt stöd och särskilda anpassningar!

I årets första blogginlägg sticker jag ut hakan och påstår att särskilt stöd och särskilda anpassningar inte ska behövas. Jag vill skrota begreppet särskilt men behålla anpassningar och stöd. Med mitt påstående menar jag inte att anpassningar och stöd ska minska, snarare tvärtom. Jag vill däremot utmana våra tankar om hur anpassningar och stöd utformas, när och i vilka situationer. Jag tror framförallt att det behövs betydligt oftare och för fler barn än vi ser. När vi pratar om särskilt stöd tänker vi ofta på de barn som utmanar oss extra, där det blir svårt för dem att hantera vardagssituationer och där vi behöver göra anpassningar och ge stöd för att vardagen på förskolan ska fungera. Dock är det betydligt fler barn som skulle behöva samma typ av anpassningar eller stöd men där det inte märks lika tydligt eftersom de inte uttrycker det utåt, ibland är det snarare tvärtom att de går in i sig själva och gör så lite väsen av sig som möjligt. 

I sammanhang där vi gör anpassningar handlar det ofta om att göra sammanhanget tydligt och begripligt. Kanske genom bildstöd, tydlig struktur eller att göra förändringar i miljön. Vi diskuterar i arbetslaget kring vårt förhållningssätt och hur vi kan möta barnet på ett sätt som ger hen trygghet. Vi reflekterar även över situationer vi ser och hur vi kan agera i mötet med barnet för att det ska bli så bra som möjligt. Det här är anpassningar som ger viktiga förutsättningar för alla barn och det är det jag vill nå fram med i mitt resonemang om att skrota ”särskilt” stöd. Det här är stöd som alla barn mår bra av.

Som ett led i det här skulle jag också vilja ta bort specialpedagogerna (men bara som ett tankeexperiment). Ofta tar vi kontakt med specialpedagog när vi känner att vi behöver stöd och hjälp i en situation som vi upplever svår och där vi inte vet hur vi ska ge ett bra stöd till barnet. Men i de bästa av världar skulle det inte behövas. Om vi skapar anpassningar och stöd som gynnar alla barn och har som vår grund att miljön ska vara tillgänglig och tydlig för alla barn så behövs inte det särskilda eller speciella. Tänk om det där särskilda och speciella kunde vara vårt normala då skulle vi inte ha så många barn med särskilda behov utan bara barn med behov, sina egna och specifika behov. Åter till mitt tankeexperiment så tror jag inte alls på att specialpedagoger inte skulle behövs. Hur väl vi än skapar en tillgänglig miljö för alla barn som kommer vi alltid hamna i situationer som utmanar oss och där vi behöver stöd och hjälp att förstå och reflektera tillsammans med andra. Här har specialpedagoger en oerhört viktig funktion och kompetens.

Alla barn har rätt att kunna tillgodogöra sig utbildningen i förskolan och vårt uppdrag är att anpassa den så att varje barn kan göra det utifrån sina förutsättningar. I en likvärdig förskola som är anpassad för att fungera för alla barn behövs inga särskilda anpassningar!

Till sist vill jag bara lyfta våra fantastiska kollegor, specialpedagogerna! Ni ger oss pedagoger i förskolan och skolan ett ovärderligt stöd i vårt vardagsarbete. Jag har haft förmånen att samarbeta med flera av er och haft många givande samtal och diskussioner. Inte sällan landar vi i just det här. De anpassningar vi gör för de barn som behöver det lite extra gynnar alla barn i längden. Ni specialpedagoger har en viktig roll i arbetet för att skapa en likvärdig förskola och skola och är en viktig pusselbit för att hjälpa oss att utveckla utbildningen att bli tillgänglig för alla barn! 

I min bok ägnar jag ett helt kapitel åt just det här och hur vi behöver skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn och hur det faktiskt blir ett viktigt stöd i vårt ledarskap!

/Veronica Nytomt

Hultsberg förskola

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg