picture-3206-1635341396.jpg

Blogg

Perspektiv på ledarskap

Jag heter Veronica Nytomt, är förskollärare och arbetar vid Hultsberg förskola i Karlstad. Mitt engagemang för utveckling av förskolans vardagsarbete är stort. Jag vill bidra till en utveckling där barnets bästa är i fokus, där framförallt välmående och psykisk hälsa…

Kontaktuppgifter

Veronica Nytomt

info@verobalans.se
Jag heter Veronica Nytomt, är förskollärare och arbetar vid Hultsberg förskola i Karlstad. Mitt engagemang för utveckling av förskolans vardagsarbete är stort. Jag vill bidra till en utveckling där barnets bästa är i fokus, där framförallt välmående och psykisk hälsa står högt på agendan. För mig handlar det om att bygga tillitsfulla relationer, skapa en jämlikhet i maktfördelningen mellan vuxna och barn och att se varje individs kompetenser och möjligheter att bidra. För några år sedan startade jag mitt företag för att få möjlighet att nå ut till ännu fler genom föreläsningar och utbildningar. Mina föreläsningar har hittills handlat om Barnkonventionen och barnets rättigheter samt förskollärarens ledarskap. I maj 2021 kom min första bok, den heter "Förskollärare - Leda och ansvara för förskolans undervisning”.Är ni intresserade av att ta del av mina föreläsningar så finns mer information på min hemsida verobalans.se. Du hittar mig även på instagram @nyfiketlyssna.

”SKA” – ett stöd i processen

I det här blogginlägget tänkte jag dela några tankar kring ett område som jag själv just nu står i att utveckla tillsammans med mina kollegor. Det handlar om det systematiska kvalitetsarbetet, förkortat SKA. När man pratar om SKA-arbetet kan man ibland få en känsla av att det upplevs som något betungande, som en uppgift som ska göras bara för att någon uppifrån har bestämt att det behövs. Vi ska fylla i dokumentationer och svara på frågor till vilken nytta? Men här behöver vi hjälpas åt att vända på perspektivet! Istället för att se SKA som något betungande behöver vi lyfta fram hur det faktiskt kan hjälpa oss i vårt dagliga arbete. I läroplanen finns tydligt beskrivet vårt uppdrag att utveckla förskolans undervisning och utbildning så att den hela tiden svarar upp mot läroplansmålen och vårt uppdrag. Det här blir en omöjlighet att följa upp om vi inte har en systematik och dokumentation som lyfter fram vad vi ser och gör under arbetets gång.

SKA består framförallt av tre delar som vi praktiskt genomför; dokumentation, reflektion och analys. De här delarna blir tillsammans grunden som behöver rulla på hela tiden i vårt vardagsarbete. Det hjälper oss fånga upp det vi erbjuder i undervisningen och hur det bidrar till barnens lärande och utveckling. Steg ett är att dokumentera det vi ser och gör. Nästa steg att själv reflektera över vad jag såg, upplevde och tänkte för att sedan reflektera tillsammans i arbetslaget. Här får vi in viktiga perspektiv från varandra som gör att vi kan vidga vårt sätt att tänka och göra. Slutligen gör vi en analys utifrån våra reflektioner som får leda fram till vårt nästa steg i undervisningen. Vi planerar och genomför undervisningen, dokumenterar reflekterar och analyserar igen. För mig blir det här det viktiga navet som behöver finnas som grund för att vi ska uppleva SKA-arbetet som meningsfullt. Det hjälper oss att hålla oss på banan och hitta fokus. I vår läroplan har vi många olika målområden att arbeta med men vi kan inte genomföra alla på en och samma gång. Även här behöver vi se SKA-arbetet som ett stöd, genom att välja ut ett område i taget blir det lättare att känna att vi kan ha fokus på just det här området över en viss tid för att sen fördjupa oss i ett annat. En viktig sak för att det ska bli tydligt för oss hur vi ska arbete med vår dokumentation är att vi har en tydlig struktur för SKA. På vår förskola arbetar vi utifrån ett planeringunderlag, PUL. Där finns en tydlig mall med olika frågeställningar som vi utgår ifrån i våra reflektioner och i analysen. Här kopplas även det större SKA-hjulet in där vi fångar upp de olika huvudrubrikerna som ska analyseras i vårt gemensamma kvalitetsarbete på förskolan. På så sätt blir det inget extra arbete för att få fram underlag i den större analysen utan vi kan bara gå in titta på vad varje avdelning redan lyft fram i sina egna dokumentationer. Den här mallen är under ständig utveckling och inför varje läsår görs olika justeringar så att den ska bli ännu enklare för oss att arbeta med.

I vårt arbetslag har vi tagit hjälp av Erika Wallin och hennes bok ”Reflektera mera – konsten att utveckla förskolans utbildning” när vi utvecklar vår SKA-struktur. Hon beskriver på ett väldigt bra sätt de olika delarna och hur vi tillsammans behöver utveckla vår reflektionskultur och förståelsen för hur SKA bidrar till vårt arbete. Hon lyfter bland annat frågan som vi alla känner igen, den angående tid. Men hon menar att det egentligen inte handlar så mycket om antalet minuter utan mer om hur vi använder dom. Vi kan prata om en situation i 45 minuter utan att egentligen komma fram till någon lösning, men vi kan även prata om samma situation i 10 minuter och hitta en mängd olika sätt att pröva att göra annorlunda i situationen. Allt handlar om hur vi skapar vår reflektionskultur och vilken struktur vi har för våra reflektionsmöten. Men också vilket fokus jag själv väljer att ha inför den aktuella situationen. Väljer jag att bara se problemen eller vågar jag utmana mig själv och se olika perspektiv, vara öppen för olika sätt att pröva för att nå fram till ett bättre resultat? Erika är även intervjuad i det senaste avsnittet av Förskolepodden, jag kan varmt rekommendera att lyssna på det om man vill få lite mer stöd i sitt tänk kring dokumentation, reflektion och analys. Jag kan oavsett rekommendera er att lyssna på Förskolepoddens alla avsnitt, Sofie Källhage och Josefin Malm kommer alltid med väldigt kloka och intressanta reflektioner i sina avsnitt. Jag älskar framförallt deras metaforer, när det gäller SKA arbetet beskriver de det som limpistolen som sätter ihop alla delar, eller fyllningen som håller ihop tårtbottnarna. Helt enkelt en viktig ingrediens för att hålla ihop alla delar i vårt arbete.

Som förskollärare har vi ansvar för de målstyrda processerna, även här behöver vi lyfta fram SKA som ett viktigt stöd. Vi behöver ha den tydliga strukturen i vårt arbete för att fånga upp de olika delarna i vårt uppdrag. Vårt ansvar ligger också i att leda samtalen under våra reflektionstillfällen. Vi är ofta väldigt kreativa och kan ibland sväva iväg i våra samtal, något som naturligtvis är positivt och fyller en funktion i vissa sammanhang, men samtidigt behöver vi hålla fokus på det utvalda området för att komma framåt i vår process. Alla i arbetslaget har dock ett viktigt ansvar i att bidra till våra reflektioner, både med dokumentation och material men även med reflektioner och analyser. Vi bidrar alla till varandras utveckling i arbetet.

För mig personligen har den större förståelsen för SKA-arbetet också inneburit minskad stress. I och med den tydliga strukturen och att vi hela tiden kan koppla vårt vardagliga arbete till det större sammanhanget så känns det ännu mer meningsfullt. Genom att vi också väljer ut en del i taget att lägga extra fokus på så vet jag att vi kommer fånga upp alla delar i läroplanen över tid. Det blir också lättare att tillåta sig att stanna upp och vara i de långsamma processerna där vi verkligen är närvarande i barnens utforskande.

/Veronica Nytomt 

Hultsbergs förskola

PS. I avsnitt nr 85 av Förskolepodden har jag blivit intervjuad, vi pratar om relationer i arbetslaget och förskollärarens ledarskap.

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg