Bloggen 5 år!

För drygt fem år sedan, närmare bestämt den 11/9 2019, publicerade jag mitt första blogginlägg på Pedagog Värmland. I över ett halvt decennium har jag alltså berättat om mitt arbete och gör nu mitt sextiosjätte inlägg (om jag räknat rätt)! I det här inlägget tänkte jag göra en liten tidsresa som tar oss tillbaka från början och fram till nu. Vad har hänt? Först en liten kort bakgrund till varför jag bloggar om mitt arbete med estetiska lärprocesser, som kan förklaras som en lärprocess där estetiska uttrycksformer inkluderas. Jag vill kombinera mina två utbildningar som skådespelare och förskollärare, samtidigt som jag sammanväver teori och praktik. En stor drivkraft för mig än idag är att visa hur arbete med estetiska uttrycksformer kan bygga på vetenskaplig grund, det här kan förhoppningsvis generera en dignitet och högre status för ämnet. I ett flertal inlägg ger jag exempel på hur vi kan använda estetiska lärprocesser som metod för att lära om något annat ämne (instrumentellt), men också hur vi kan utforska själva värdet i sig (det intrinsikala). Nåväl, då flyttar vi oss tillbaka till det allra första inlägget Inledning, som alltså publicerades den 11/9 2019. Kort därefter skrev jag inlägget De första sångerna föds, där jag beskrev hur arbetet med att varje barn på en avdelning med barn i åldern 1-3 år skulle få sin sång. Sången skapades utifrån vad barnet uttryckte med sin kropp/mimik och känslouttryck eller genom verbala ord ifall barnet pratade. Det blev totalt femton sånger som på den tiden spelades in och länkades till Qr koder som vårdnadshavare fick ta del av via förskolans hemsida – lite krångligt men jag var även då i begynnelsen av mitt digitala utforskande. Här är några exempel på sånger som skapades då:
Zorro
Plocka ur
Fleece
Jag fortsatte mitt arbete med att skapa sånger, men nästföljande år kom fokuset att ligga på ett interkulturellt förhållningssätt kopplat till boken Vem ser Dim (Nilsson Thore, 2017). Sånger skapades utifrån att uppmärksamma olika språk och kulturer, samtidigt började jag även att använda mig mer av dans och drama. Detta utifrån min egen bakgrund från London där jag utbildade mig till skådespelare vid en internationell skola, se inlägg Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser. Exempel på sång från den tiden:
Olika, lika
Under det här året skedde ett genombrott då barnen på eget bevåg skapat egna sånger, inlägg Fler hänger på. Detta är något jag strävar efter, att det ska vara barnens perspektiv så mycket det går. Exempel:
Jag äter ingen kyckling, pip pip pip.
Vid den här tidpunkten slog pandemin till, vilket påverkade oss alla. Jag beslöt mig ändå för att fortsätta att arbeta på den väg jag nu kände mig trogen. Viktigt också att tillägga att för barnen, deras vårdnadshavare och för oss som arbetar i förskolan kändes det värdefullt att försöka skapa en ”normal” vardag. Nåväl, vi fortsatte att arbeta med en bok, den här gången Kurran och Pigan räddar en liten (Moroni, 2019). Eftersom det nu var tio stycken 1-åringar som gjort entré hos oss blev det återigen viktigt att fånga upp de kroppsliga uttrycken vid skapandet av sånger. Jag beskriver i inlägg Dramatik, imitation och intoning som innebär att yttre beteenden och inre känslor överförs. Här skapades en sång med mycket känslor:
Fåglarna.
Från dramatik till matematik! Att använda sig av bajskorvar kan vara ett (populärt?!) sätt att lära om detta, se inlägg Nu blir det matematik. Här kommer beviset:
Dodos matematiksång
Jag strävar efter barns perspektiv och att ha ett inlyssnande förhållningssätt, se inlägg Pannkaka Ost och det var just det namnet på titeln till nästa helt egenkomponerade sång som skapades:
Pannkaka Ost.
Sedan surnar jag till lite och slår ännu en gång ett slag för det estetiska i inlägg Dags att ta plats!. Jag lyfter vikten av att arbeta med estetiska uttrycksformer och ger exempel på hur det kan skapas magi när vi gör det. Nu har vi kommit fram till hösten 2021 och jag byter avdelning och kommer därmed att arbeta med de äldre barnen, 3-5 år. I inlägg Delaktighet och att skapa mening går det att följa mina tankar om eventuella skillnader på yngre och äldre barn när det gäller att arbeta med estetiska lärprocesser. I sångskapandet blir det naturligtvis en skillnad då barnen kan prata och här gäller det för mig att kunna fånga upp och ibland även sovra bland alla förslag. Samtidigt är det fortfarande viktigt att ha ett inlyssnande förhållningssätt och att vara flexibel då det kan svänga snabbt (eller inte alls). Återigen arbetade vi efter en bok, Kurran och Pigan på djupt vatten (Moroni, 2021). Barnens delaktighet i inspelningsprocessen blir här mer tydlig vilket kanske hörs..
Sura Grodan
Det handlar mycket om vatten och som ett sätt att beskriva hur vattenmolekyler förändras i sina rörelser när de går från fast till flytande och till gasform dansade vi detta, se inlägg Att dansa vattenmolekyler (som sedan blir en sång.). Stå nära och bara vibrera, röra sig längre ifrån varandra och större rörelser till att slutligen röra sig långt bort och med mycket rörelser. Samtidigt illustrerar vi en vattenmolekyl med våra kroppar, syreatom i mitten och en varsin arm upp som får gestalta två väteatomer.
Mitt intresse för dans växer i och med att jag är med under en workshop med Stiftelsen Institutet Dans i skolan och följande år när vi utgår från boken Vips bakom stenarna (Jonsson, 2021) inleds detta med dans i skogen, se inlägg Skogsdans och en rosa gitarr. Att använda skogen som en naturlig scenografi och tonsätta denna med musik möjliggör för olika uttryck och impulser. Det här är något som jag fortsätter med när jag bjuder in barnen till, (se inlägg) En värmländsk danssaga. Här stannar vi lite för det var under den här tiden som jag gick kursen Dans i förskola och skola vid Karlstads universitet och fick mycket ny kunskap och många idéer! Men innan vi fortsätter med danssagor, som jag arbetar med så kommer självklart en sång skapad utifrån boken. I och med att den utgår från en oerhört spännande scen där Smyg, skogsödlan blir fångad av en nötskrika, ville barnen att denna sång skulle vara mycket dramatisk och så blev det:
Nötskrikan kommer!
I inlägg Normer, dans och det intrinsikala värdet lyfter jag dels vikten av att få utforska själva dansens värde i sig men också hur det kan användas i ett normkreativt perspektiv. Med det menar jag att barnen ges möjlighet att få uttrycka sig med olika rörelser oavsett vem du/de är. I arbetet med Pride skapas även Pridesången.
Jag fortsätter med sångskapandet, jag fortsätter att göra danssagor, det blir båda utifrån matematik (Dansa matematik- på mitt vis) och teknik (Att dansa gångjärn) och jag ”gör om” vår matsal till danssal..
Välkommen vidare att följa mitt arbete med estetiska lärprocesser med barnen i förskolan!