Estetiska lärprocesser i förskolan

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att…
Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg kommer ni att få ta del av mina tankar och mitt arbete i förskolan.

Dansa matematik – på mitt vis.

I det här inlägget fokuserar jag på matematik och hur dansen kan användas som en metod för lärandet av ämnet. Men innan jag tar er med till förskolan återvänder jag ännu en gång till Bamford (2006) som i The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education visar att användandet av estetiska uttrycksformer av hög kvalitet som ett medel och verktyg, ger högre lärande och resultat inom andra ämnen. När det gäller dansen så beskriver Gripson (2015) i Kunskapande i dans att dans skulle kunna förklaras som att tänka med kroppen. Jag kopplar då samman detta med att dansa matematik, det kognitiva tankearbetet i samklang med det kroppsliga och estetiska uttrycket.
Den 8-9 januari i år genomfördes konferensen Maths, Music and Creative Movement, m2-cm i Edsbyn och Ovanåker. Dessvärre var jag inte själv där men jag tycker att det är mycket inspirerande och har hämtat några intressanta saker från programmet.
”Dans kan ge en visuell presentation av mer abstrakta delar inom matematiken som är svåra att förklara med ord.” (Rosenfeld, 2011)
”Dans är inte imiterade (mimetiska) rörelser, utan kombinerar upplevelsen av rummet, tiden, symmetriska rörelser och riktningar. Symmetri i naturliga vardagsrörelser uppstår tidigt, redan hos mindre barn. ” (Belcastro & Schaffer, 2011). (https://artinedviksjofors.se/wp-content/uploads/2024/01/SV-slutversion-Teachers-Guide-m2-cm-jan-24.pdf).
”Dansmatte” är en metod som är etablerad och som det finns en hel del artiklar om, sök på ordet så kan ni läsa mer om det. Men hur var det nu jag skrev i titeln av det här inlägget? Dansa matematik på mitt vis, vad menar jag egentligen med det? Vi beger oss till förskolan…
Just nu belyser vi matematik på min förskola och jag ville givetvis undersöka det genom estetiska lärprocesser som inledde med dans. Jag har provat på ”dansmatte” och även surfat runt bland otaliga sidor på internet som handlar om detta. När jag så satte igång med en planering så insåg jag att jag måste göra det på mitt sätt, utifrån mina erfarenheter och kunskaper. Det konstnärliga och estetiska utforskandet måste finnas där och för mig innebär det att använda musik för att skapa dramatik och väcka impulser. Det går alltså mycket bra att dansa matematik utan att använda musik, men för mig fungerar det inte lika bra. Kanske det beror på min egen konstnärliga bakgrund som hela tiden finns med mig? Nåväl, med detta sagt skapade jag en ny danssaga med musik som inkluderar matematik (tydliga takter, olika tempon och rytmer) samt varierad musik som skapar olika stämningar. Med uppmaningen ”Jag vill dansa idag!” från barnen tågar jag iväg med diverse gruppkonstellationer till vår ”danslokal”. Där utforskar vi olika vägar, riktningar och nivåer, vi provar på bråk genom att dansa i hela, halva och en tredjedel av rummet. Vi rör oss i cirklar, kvadrater och i trianglar, det blir på så sätt geometri. När vi rör oss tungt och lätt ser vi förändringar och genom att klappa händerna och röra fötterna räknar vi takter. Vi är små, stora och allt sker i samspel med musiken som en estetisk kraft där vi vågar uttrycka och utforska rörelserna som vi själva vill. Dock stötte jag på problem med grupp nummer två, det blev nämligen lite för ”läskig” musik och barnen höll för öronen. Oj, tänkte jag, hur ska jag vända det här? Jag vill ju inte att barnen ska bli rädda för att dansa med mig! Istället för att sätta på låten som uppmanade barnen att dansa ”tungt” gav jag de uppmaningen att röra sig i tjock lera, samtidigt som jag satte på musiken svagt i bakgrunden och ökade därefter volymen, det gick bra! Det gäller att vara flexibel och att alltid vara inlyssnande av barnen. Vi avslutar vår matematikdanssaga genom att forma cirklar med olika kroppsdelar och spontant tar barnen varandra i händerna och dansar i ring. Slutligen rör vi oss så sakta vi kan och ett barn utropar: ”Jag rör mig så långsamt att jag nästan är helt stilla!” (lägger sig ner på golvet). Tips på en låt som nästan automatiskt får barnen att klappa händerna eller på knäna är Barbapapa’s Groove av Barbatuques (finns på Spotify), den är bra att använda för räknande och dessutom brukar barnen vara väldigt förtjusta i den. Ett annat tips är att hålla utkik efter nästa nummer av Förskoletidningen (Gothia Kompetens AB), där finns nämligen en artikel skriven av mig som handlar om matematik och estetiska lärprocesser!

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg