Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att…
Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. Jag fokuserar här på de yngsta barnen (1-3 år) som tar sina första steg in i (för)skolans värld. I min blogg kommer ni att få ta del av mitt arbete och av mina tankar kring estetiska lärprocesser och undervisning i förskolan.
Att dansa vattenmolekyler (som sedan blir en sång)
Att dansa vattenmolekyler (som sedan blir en sång)
I programmet Vetenskapens värld och avsnittet Den dansande människan, som sändes på SVT (2022), undersöks hur dansen påverkat och påverkar oss människor genom historien. Bland annat får vi möta den evolutionära psykologen Bronwyn Tarr vid Oxford University som bedriver forskning där det framkommer att ju mer synkroniserat vi dansar tillsammans, desto större kollektiv känsla uppstår, som i sin tur ger upphov till glädje, delaktighet och gemenskap. Det innebär också en möjlighet att kunna lita på varandra. Det här ser jag som viktigt inte minst på förskolan men även i övriga samhället. Enligt Skolverket (2022) innebär arbete med dans att barnen ges tillgång till en medvetenhet om den egna kroppen samt att dansens innehåll möjliggör för ett lärande som bygger på lustfylldhet. Vidare beskrivs också hur dansen kan vara ett sätt att arbeta med genus och på så sätt skapa ett klimat som inte är könskodat. Detta anser jag gäller för alla estetiska uttrycksformer. I tidningen Förskolan nr 2 utgiven av Lärarförbundet (2022) beskriver även danspedagogen Maria Nordlöw hur det inte är möjligt att skildra exempelvis årstider och miljö i dansen med uppdelning av könsroller.
Detta för mig osökt in på vårt egna projekt om vatten och hur vi undersöker det genom estetiska lärprocesser. Vi ville lära barnen vad vatten består av och hur det förändras i dess olika former, fast, flytande och gas. En vattenmolekyl består av en syreatom som sitter fast med två väteatomer på varsin sida, hur kan vi lära oss om det? Jo, det gör vi såklart i en gestaltning som inkluderar dans och teater! Jag och mina två kollegor samlade barnen, iklädde oss rollerna som vattenmolekyler, och använde därefter våra kroppar, rummet, tiden, kraften och relationen (dansens byggstenar)för att visa hur vattenmolekylernas rörelser förändras beroende på form. Vid fast form, exempelvis is, stod molekylerna stilla med endast små vibrationer. Ju mer värme som uppstod desto mer rörde sig molekylerna ifrån varandra, flytande form. Det blev än mer varmare och molekylerna svävade iväg och ökade avståndet ännu mer, de förvandlades till gas, vattenånga. Sedan gjorde vi allt i motsatt riktning och upprepade gestaltningen. Tredje gången var äntligen barnen delaktiga och ett gäng på 20 vattenmolekyler dansande runt! Det här sättet att tydliggöra det naturvetenskapliga har verkligen ”satt” sig hos barnen och har möjliggjort för ett flerdimensionellt djupinlärande. Spontana vattenmolekylsdanser uppstår då och då…
Fast formGas
Det blev också dags att avsluta berättelsen om Kurran och Pigan på djupt vatten (Moroni, 2021). Äntligen kommer vattnet, det regnar över våra vänner och de bestämmer sig för att bygga en flotte och resa hem till sin stubbe. Samtidigt har vi vattenmolekylerna i bakhuvudet… Barnen kommer med förslagen, orden, texten, melodin och jag hänger i vanlig ordning på med mobilen, papper, penna och gitarr i högsta hugg. Resultatet kommer här:
I programmet Vetenskapens v\u00e4rld<\/em> och avsnittet Den dansande m\u00e4nniskan<\/em>, som s\u00e4ndes p\u00e5 SVT (2022), unders\u00f6ks hur dansen p\u00e5verkat och p\u00e5verkar oss m\u00e4nniskor genom historien. Bland annat f\u00e5r vi m\u00f6ta den evolution\u00e4ra psykologen Bronwyn Tarr vid Oxford University som bedriver forskning d\u00e4r det framkommer att ju mer synkroniserat vi dansar tillsammans, desto st\u00f6rre kollektiv k\u00e4nsla uppst\u00e5r, som i sin tur ger upphov till gl\u00e4dje, delaktighet och gemenskap. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att kunna lita p\u00e5 varandra. Det h\u00e4r ser jag som viktigt inte minst p\u00e5 f\u00f6rskolan men \u00e4ven i \u00f6vriga samh\u00e4llet. Enligt Skolverket (2022) inneb\u00e4r arbete med dans att barnen ges tillg\u00e5ng till en medvetenhet om den egna kroppen samt att dansens inneh\u00e5ll m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r ett l\u00e4rande som bygger p\u00e5 lustfylldhet. Vidare beskrivs ocks\u00e5 hur dansen kan vara ett s\u00e4tt att arbeta med genus och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa ett klimat som inte \u00e4r k\u00f6nskodat. Detta anser jag g\u00e4ller f\u00f6r alla estetiska uttrycksformer. I tidningen F\u00f6rskolan nr 2<\/em> utgiven av L\u00e4rarf\u00f6rbundet (2022) beskriver \u00e4ven danspedagogen Maria Nordl\u00f6w hur det inte \u00e4r m\u00f6jligt att skildra exempelvis \u00e5rstider och milj\u00f6 i dansen med uppdelning av k\u00f6nsroller.<\/p>\n\n\n\n
Detta f\u00f6r mig os\u00f6kt in p\u00e5 v\u00e5rt egna projekt om vatten och hur vi unders\u00f6ker det genom estetiska l\u00e4rprocesser. Vi ville l\u00e4ra barnen vad vatten best\u00e5r av och hur det f\u00f6r\u00e4ndras i dess olika former, fast, flytande och gas. En vattenmolekyl best\u00e5r av en syreatom som sitter fast med tv\u00e5 v\u00e4teatomer p\u00e5 varsin sida, hur kan vi l\u00e4ra oss om det? Jo, det g\u00f6r vi s\u00e5klart i en gestaltning som inkluderar dans och teater! Jag och mina tv\u00e5 kollegor samlade barnen, ikl\u00e4dde oss rollerna som vattenmolekyler, och anv\u00e4nde d\u00e4refter v\u00e5ra kroppar, rummet, tiden, kraften och relationen (dansens byggstenar)f\u00f6r att visa hur vattenmolekylernas r\u00f6relser f\u00f6r\u00e4ndras beroende p\u00e5 form. Vid fast form, exempelvis is, stod molekylerna stilla med endast sm\u00e5 vibrationer. Ju mer v\u00e4rme som uppstod desto mer r\u00f6rde sig molekylerna ifr\u00e5n varandra, flytande form. Det blev \u00e4n mer varmare och molekylerna sv\u00e4vade iv\u00e4g och \u00f6kade avst\u00e5ndet \u00e4nnu mer, de f\u00f6rvandlades till gas, vatten\u00e5nga. Sedan gjorde vi allt i motsatt riktning och upprepade gestaltningen. Tredje g\u00e5ngen var \u00e4ntligen barnen delaktiga och ett g\u00e4ng p\u00e5 20 vattenmolekyler dansande runt! Det h\u00e4r s\u00e4ttet att tydligg\u00f6ra det naturvetenskapliga har verkligen \u201dsatt\u201d sig hos barnen och har m\u00f6jliggjort f\u00f6r ett flerdimensionellt djupinl\u00e4rande. Spontana vattenmolekylsdanser uppst\u00e5r d\u00e5 och d\u00e5\u2026<\/p>\n\n\n\nFast form<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nGas<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Det blev ocks\u00e5 dags att avsluta ber\u00e4ttelsen om Kurran och Pigan p\u00e5 djupt vatten<\/em> (Moroni, 2021). \u00c4ntligen kommer vattnet, det regnar \u00f6ver v\u00e5ra v\u00e4nner och de best\u00e4mmer sig f\u00f6r att bygga en flotte och resa hem till sin stubbe. Samtidigt har vi vattenmolekylerna i bakhuvudet\u2026 Barnen kommer med f\u00f6rslagen, orden, texten, melodin och jag h\u00e4nger i vanlig ordning p\u00e5 med mobilen, papper, penna och gitarr i h\u00f6gsta hugg. Resultatet kommer h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E,Q",
"published": true
},
{
"title": "Idrott och h\u00e4lsa",
"int_name": "idrott_och_halsa",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1XLC275nQftpUryo7_R05mEO_F2067LMQ5IroCRBTP4I\/edit?usp=sharing",
"description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Idrott och h\u00e4lsa, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F,O",
"published": true
},
{
"title": "Allm\u00e4nna skolord",
"int_name": "allmannaskolord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "F",
"published": true
},
{
"title": "Vardagsord",
"int_name": "konversation",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)",
"information": "
Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning",
"int_name": "syv",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "Religionskunskap",
"int_name": "religionskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E",
"published": true
},
{
"title": "F\u00f6rskoleord",
"int_name": "forskoleord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/11i-iMec6l5QDJdZDp3EtLLOQ-VBYYvBSUlrN-qJ6mbs\/edit?usp=sharing",
"description": "Ord som anv\u00e4nds p\u00e5 f\u00f6rskolan och vad de heter p\u00e5 olika spr\u00e5k. Orden \u00e4r skrivna med det svenska alfabetet f\u00f6r att de ska vara l\u00e4ttare att uttala. De \u00e4r grupperade efter olika l\u00e4rmilj\u00f6er, till exempel atelj\u00e9, matbordet, hallen. Klicka och v\u00e4lj vilka spr\u00e5k du vill visa i listan. Bilder och ritade tecken g\u00e5r ocks\u00e5 att visa.",
"information": "
Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,T,U",
"published": true
},
{
"title": "Samh\u00e4llskunskap",
"int_name": "samhallskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Fysik",
"int_name": "fysik",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1hJZI_5MTg6FCU1yspRyiihCpIPfH7prlVvGnkqvY-R0\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med viktiga begrepp inom fysik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Sex och samlevnad",
"int_name": "sexochsamlevnad",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
![\"\"](\"https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/Vattendans-5-redigerad.png\")
![\"\"](\"https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/Vattendans-4-redigerad-1.png\")