Läsårslut och dags för utvärdering!

Läsåret går mot sitt slut och det är dags att utvärdera undervisningen. Hur har jag lyckats med min undervisning? Har eleverna lärt sig det som jag har undervisat om? Vad gick bra och vad gick mindre bra? Vad behöver jag utveckla till nästa läsår?

Under läsår 2016-2107 har jag undervisat en grupp nyanlända elever i samhällskunskap. Jag har haft ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att eleverna skulle ha möjlighet att utveckla sina kognitiva förmågor trots att de inte har hög språklig nivå. Vid läsårstart skrev jag ett blogginlägg om mina tankar och planer inför undervisningen och det inlägget finns på Pedagog Värmland här.

Språkliga mål

En av mina målsättningar vid höstterminens start var att jag skulle ha tydliga språkliga mål varje lektionspass. Jag ville tydliggöra för mina elever att det är viktigt med nya ord för att utveckla sitt språk, sina tankar och lära sig samhällskunskap. De samhällsvetenskapliga orden och begreppen är innehållet i samhällskunskapen. Ett utvecklat språk med rikligt med ord och dess nyanser skapar förutsättningar för mer nyanserade tankar. När man undervisar nyanlända är det väldigt lätt att förenkla abstrakta och komplexa ord eftersom de förenklade orden är lättare at förstå men det leder inte till ett abstrakt och nyanserat tänkande. Dessutom säger Skolverket följande: ” ett medvetet fokus på utveckling av ordförrådet i ämnet”.

Under läsåret har jag prövat många olika metoder för att eleverna ska förstå vikten av att lära sig och använda de nya orden och begreppen. Vid varje lektion har jag startat med en Power Point som visat vilka kunskaper de ska ha efter lektionen samt vilka ord och begrepp som är viktiga i just detta område. För att man ska ha möjlighet att lära sig många nya ord på ett främmade språk och i ett skolämne som är nytt krävs det att eleverna får både läsa, prata och skriva de nya orden. Förutom lektionerna har jag gett många olika läxor med fokus på ordkunskap under läsåret. Här är några exempel:

• Jag valde ut de ord som var relevanta för kunskapsområdet och eleverna fick arbeta med översättning och förståelse av orden.
• Jag valde ut ett antal ord som var relevanta för kunskapsområdet och förklarade på enklare svenska. 
• Eleverna fick själva läsa några sidor i samhällskunskapsboken och välja ut minst tio ord som var svåra och därefter förklarade orden med enklare svenska samt översätta orden till sina modersmål.
• Eleverna fick förklara de svåra ordens betydelse muntligt för en kompis eller en vuxen.

Min reflektion efter ett läsår är att ju mer jag jobbade och pratade om de ord som eleverna behövde kunna desto mindre lärde sig eleverna. De blev passiva lyssnare till min undervisning. När jag vände på undervisningen så att de fick arbeta med orden, det vill säga, skriva orden, översätta orden till sitt modersmål och dessutom förklara ordens betydelse för en kompis muntligt, då skedde ett lärande.  Hur kan jag veta att mina elever har lärt sig många nya samhällsvetenskapliga begrepp? Det har märkts tydligt på resultaten på prov, skrivuppgifter, muntliga redovisningar samt ordtester. Denna insikt har inneburit att jag har planerat in ”prattid” för eleverna. Strukturerade samtal på varje lektionspass. Eleverna arbetar i par och de ska förklara abstrakta ord, begrepp och komplexa texter för varandra. Naturligtvis måste jag även fortsättningsvis ha kontroll på betydelsebärande ord inom samhällskunskapen men det bästa lärandet hos eleven sker när eleven får prata, förklara och tydliggöra för en klasskamrat.

Kognitiva utmaningar

Ett annat stort område har varit att utmana och utveckla elevernas tankeförmåga trots att deras språkliga förmåga är låg. Som exempelvis att lära eleverna att resonera i flera led fast de inte har orden som krävs för ett resonemang. Jag började läsåret med att visa hur ett resonerande svar i samhällskunskap kan se ut och visade på bindeord som är viktiga för att det ska bli ett resonemang. Vi tittade på filmen Nyanserat resonemang och komplexa samband från UR eftersom den visar på ett konkret sätt hur man kan skriva ett resonerande svar. Eleverna fick träna på att skriva resonerande texter i klassrummet.  I träningsuppgiften skulle de jämföra demokrati och diktatur. Därefter läste jag några av deras svar högt och förklarade var styrkorna och svagheterna i svaren var. Vi förbättrade svaren tillsammans i klassen. När det var dags för prov gick det väldigt bra för eleverna och de hade bra resonemang i sina svar.

Under vårterminen har vi arbetat med global ekonomi och då har vi arbetat med olika typer av tankemodeller som har varit oerhört utvecklande för eleverna. Modellen här nere har varit ett stöd för eleverna att tänka i flera led, med både bredd, djup samt på olika nivåer.

Dessutom har skolverket en bra tankemodell som visar på olika kvalitéer i att resonera. Den heter Resonera/analysera – kvalitativa skillnader. Den tankemodellen har även varit ett bra stöd för mig som lärare.

Sammanfattningsvis vill jag säga att min slutsats är att jag måste lägga mycket mer tid på lektionsplanering så att mina lektioner innehåller tid för eleverna att prata om det som de ska lära sig istället för att jag ska prata om det som eleverna ska lära sig. Dessutom måste jag planera och använda mig om olika typer av tankemodeller så att mina elever får lära sig att jämföra, resonera och utveckla sitt tänkande med det samhällsvetenskapliga språket på mina lektioner. // Ingegerd Norder