picture-180-1408993513.jpg

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Lära på sitt andraspråk!

I de flesta klasser i Sverige studerar ett flertal elever som är flerspråkiga. De kommer att ha stora fördelar i sitt framtida yrkesliv om de får rätt stöd i kombination med rätt utmaning i skolan. Vi lärare, måste bli medvetna om hur vi ska ge stöd och utmaning på rätt nivå. Till en början bör vi ”närstudera” vår egen undervisning i klassrummet. Varje lärare bör ställa följande frågor till sig själv. Vad innehåller min undervisning? Hur presenterar jag nya arbetsområden? Hur förstår mina elever min undervisning?

Det är en stor utmaning för lärare att undervisa flerspråkiga elever i ämnen som är kognitivt krävande och har ett avancerat ämnesspråk. Pauline Gibbons, professor vid University of Technologi i Sydney, har i sin bok Lyft språket lyft tänkandet betonat vikten av att skolan tar ansvar och möjliggör undervisning på hög kognitiv nivå för andraspråkselever.  Gibbons menar att om vi systematiskt arbetar med språket i ämnesundervisning utan att förenkla språket stöttar vi eleverna att utveckla sitt tänkande.  En undervisning som synliggör tänkande och språk är extra viktig om eleverna har svårigheter med språket.

Vi måste planera undervisning som utgår från kognitiv kvalité och arbeta parallellt med språket och ämnet. Det går inte att särskilja språket från ämnet eftersom det är orden och begreppen i ämnet som utgör själva ämnet.  Det är orden och begreppen i samhällskunskap som är samhällskunskapen. Exempelvis att förstå vad demokrati innebär, är ju så mycket mer än förstå vad ordet demokrati betyder. Detta innebär att varje lärare måste göra en ”inventering” av sitt ämnes ämnesspecifika ord och därmed få fatt i kärnan i sitt ämne.

Gibbons understryker vikten av att vi lärare bör göra eleverna medvetna om läroböckernas språkstruktur. Läroböckernas språk på högre nivåer innehåller mer nominaliseringar det vill säga att verben i texten är omgjorda till substantiv. Läroboksförfattarna använder nominalisering för att förflytta fokus i texten från personer och händelser till viktiga abstrakta begrepp samtidigt kan också mer informationen ingå i varje mening. Det blir lättare att ”packa” text samtidigt som abstrakta begrepp möjliggör för eleven att kunna tänka, resonera, reflektera och analysera på ett ämnesspecifikt sätt. En uppgift för ämneslärare är att ”packa upp” texterna och göra dem lättare att förstå samtidigt som man utgår från de begrepp som läroboken använder.

Det är ämnesundervisningen som erbjuder och möjliggör den bästa miljön för andraspråkselever att utveckla sin svenska därför bör ämneslärare och svenska som andraspråkslärare samarbeta och stötta varandra i elevernas språkutveckling!

// Ingegerd Norder

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg