Ett språk- och kunskapsutvecklande klassrum

Plötsligt händer det. En kollega tar kontakt med mig eftersom hon känner sig maktlös inför sin undervisningssituation. Hon har fått nya elever till sin grupp och de är relativt nyanlända. De har stora svårigheter att ta till sig SO undervisningen eftersom de kan ”för lite” svenska. Min kollega kämpar med att ”packa upp” lärobokstexten och förenkla språket men känner att det inte är tillräckligt. Hur ska man göra? Vi vet att det tar sex till åtta år att greppa ”skolspråket” om eleverna inte får en tydlig undervisning som har fokus på språket kopplat till den kunskap de ska lära sig.  

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt går som en löpeld genom skolsverige, men hur gör man? Skolverket har ett antal filmer om Språk i alla ämnen samt många publikationer som kan laddas ner gratis. Greppa språket och Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen är två texter som jag rekommenderar.  Dessutom har skolverket gjort ett förslag på en tydlig arbetsgång i hur ett arbetslag kan arbeta med språkutveckling tillsammans. Man träffas vid fem tillfällen och tittar på filmer eller läser texter för att gå vidare ut i sina klassrum och pröva olika metoder som är språk- och kunskapsutvecklande. I skolverkets paket ingår möjlighet till både enskild reflektion samt gemensamma diskussioner och reflektioner med kollegor.

Det finns också ett antal böcker ute på marknaden som beskriver språkinriktad och språkutvecklande undervisning och jag vill rekommendera Språkutvecklande SO-undervisning av Maria Bjerregaard och Björn Kindenberg. Den ger konkreta metoder samt ett antal utgångspunkter som man kan fokusera på i sin planering för att uppnå undervisning som är språk- och kunskapsutvecklande.

o   Samstämmighet mellan målet, undervisningen och uppgiften som ska bedömas. Målet för arbetsområdet och hur bedömning kommer att ske ska vara tydligt för eleven. Undervisningen ska innehålla det som eleven ska kunna för att uppnå målet. Om eleverna ska resonera över likheter och skillnader mellan två religioner då måste läraren undervisa eleverna om hur man gör när man resonerar och hur man gör när man jämför.

o   Höga förväntningar på att eleverna ska uppnå goda resultat. Vårt uppdrag är ju att se elevernas utvecklingspotential och planera en undervisning som de lyckas uppnå sitt bästa i. Det leder till höga förväntningar på vår egen undervisning. Undervisningen ska innehålla en bra balans mellan fakta och de tankemässiga förmågor som eleverna måste utveckla. 

o   Stöttning är en stor del i undervisningen och möjliggör att de höga förväntningarna ska vara realistiska. Att ge stöttning är mer än hjälp. När du stöttar en elev ger du strategier som eleven kan använda vid likartade uppgifter i framtiden. Stöttning kan vara strategier för att läsa och förstå en text. Synliggöra tankeprocessen vid läsning. Det kan också vara olika typer av flödesdiagram och jämförelsediagram som exempelvis venndiagram som synliggör likheter och skillnader mycket tydligt. Eleverna kan också stötta varandra när de arbetar i par eller i grupp och lär sig av varandra.

o   Språkliga mål bör formuleras av den undervisande läraren. Genom att synliggöra språket i ämnet blir det synligt vilken undervisning som krävs för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla sina förmågor. Exempelvis om lektionen handlar om demokrati måste man lära in begrepp som hör ihop med demokrati såsom yttrandefrihet och mänskliga rättigheter osv. Dessutom de handlingar som hör till demokrati och dess innebörd som att ta reda på fakta kopplat till källkritik, ta ställning och rösta.

Vid tankekrävande uppgifter måste eleverna få tydligare stöttning för att lärande ska ske. Dessutom bör varje lektion innehålla möjlighet att skriva och samtala om det som ska läras. Interaktionen är viktig för lärandet och minnet när elever ska lära nya ord och begrepp.

// Ingegerd Norder