Våga välja svåra texter!

Många elever har stora svårigheter att läsa långa informationstäta faktatexter och försöker därför undvika dessa texter, samtidigt som lärarna inte sällan väljer att använda mer lättlästa texter för att underlätta för eleverna. Läromedelsförlagen har uppmärksammat problemet med faktatäta ”svårlästa” läroböcker och har därför oftast en ”lättläst” eller en ”lightserie” som komplement till en mer omfattande lärobok. Det är särskilt märkbart i de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena vilket också PISA-resultatet påvisar.

På utbildningsdagen Läsförståelse med texten i fokus på Stockholm universitet fick vi möjlighet att jämföra och diskutera skillnader mellan lättlästa och svårlästa faktatexter. Vad händer med texten i den ”lättlästa” faktaboken? Inte helt oväntat visade sig de lättlästa texterna vara betydligt mer konkreta och de svårlästa mer abstrakta. Texterna i den lättlästa boken var dessutom mer personliga och språket mer vardagsnära i jämförelse med den mer avancerade boken vars språk var mer formellt och ämnesrelaterat.

Detta innebär att elever som enbart får tillgång till ”lättlästa” texter i klassrummet får svårigheter att utveckla ett ämnesspecifikt språk samt att göra reflektioner och analyser, eftersom de endast möter ett språk som är konkret och vardagsnära. Elever som däremot får stöd av lärare att läsa texter som är abstrakta, opersonliga och har ett ämnesrelaterat fackspråk, får möjlighet att arbeta med texter som ligger på en hög språklig nivå och kräver hög kognitiv förmåga. De får träning både i att utveckla sina språkliga förmågor och sina kognitiva tillgångar.

När vi väljer ”lättlästa” texter måste vi vara medvetna om att de elever som behöver mest lästräning, utbyggnad av ordförråd och kognitiv utveckling därmed får minst. Det finns många bra arbetsmetoder som kan hjälpa elever i deras textläsning och som därmed ger eleverna bättre förutsättningarna att utveckla sina tankeförmågor. Pauline Gibbons (professor vid University of Technology i Sydney) har en bred erfarenhet av elever som har ett andraspråkslärande men metoderna i hennes språkutvecklande arbetssätt kan med fördel användas med alla elever och därför rekommenderar vi alla att läsa hennes bok Lyft språket lyft tänkandet!

Vi lärare får inte vara rädda för att ställa krav på att eleverna också ska möta längre och mer avancerade texter i skolan, det är i själva verket nödvändigt om deras språk ska utvecklas och därmed deras tänkande.