Blogg
Ett flertal forskare menar att det finns olika sorters läsförståelse. Varje ämnesområde har ett unikt språk. Skolverket skriver i sin skrift Språkutvecklande arbetssätt (sid.4) att ”Alla ämnen har sin särart och för att undervisningen ska gynna elevernas språkutveckling behöver den anpassas till ämnets karaktär”.
För att läsutveckling och läsförståelse ska ske inom det ämne som behöver utvecklas måste man använda autentiska texter som ingår i ämnet, såväl skriven text som bilder, grafer och tabeller, vilket innebär att lärare i svenska inte kan utveckla läsförmågan i naturkunskap, ellära eller fordonskunskap. Elever som har gott läsflyt men kognitiva problem eller liten kunskap om vad ”aktiv läsning” innebär har svårigheter att tolka, värdera och ta ut viktig information i text. De eleverna behöver undervisning och stöttning i hur man processar texterna i det ämne de har sin svårighet. Här kan olika lässtrategier vara ett verktyg som hjälper eleven att sortera sin egen kunskap och sammanställa den med den nya kunskap som de läser.
Undervisning i läsförståelsestrategier är viktig i alla ämnen under hela skoltiden för att elever ska ha möjlighet att utvecklas som läsande människor. Dessutom ger strategier ett metaspråk till elever och lärare, d.v.s. ett språk för att prata om det lästa. Strategierna ska vara ett mentalt verktyg som hjälper lärare och elever att tränga in i texten och förstå det outsagda. Skolverket betonar vikten av ett medvetet arbete med läsförståelse och skriver att lärare ska arbeta med ”språklig stöttning” i den ämnesspecifika kontexten. Alla lärare i skolan är lärare i läsförståelse, läsutveckling och därmed språkutveckling.
Dålig läsförståelse? Ja i naturkunskap men kanske inte i skönlitteratur.
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg