Att få uttrycka sig

När jag arbetar med estetiska lärprocesser på förskolan är utgångspunkten barnens egna skapande, deras delaktighet och att få uttrycka sig utifrån vem de är, en 1-åring, en 6-åring, vilja rabbla många ord och idéer, eller noga, noga förmedla lite mer sparsamma förslag. Det handlar om en undersökande, utforskande och meningsskapande metod som möjliggör för lärande och utveckling. Men det innebär också, och det här är viktigt, att barnens självkänsla får ” blomma ”.
Den här veckan firar vi Pride i Karlstad. För mig hänger det ihop med vad jag beskrivit ovan, rätten att få uttrycka sig. Jag har tidigare år 2023 och 2024 skrivit om detta och återpublicerar här ett blogginlägg då jag tycker att det är synnerligen av högsta vikt att belysa:

” Ur inlägg: ” Jag får vara vem jag vill – dags för en ny sång ”

I kapitel 3 paragraf 1 Diskrimineringslagen står:
”Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”
I Skollagen (SFS 2010:800, 6 kap.), som förskolan lyder under, står det att kränkande behandling är något förskolan är skyldig att motverka.
I FN:s globala mål (mål 10) beskrivs hur jämlikhet för alla ska säkerställas samt att diskriminering ska motverkas.
Jag vill sätta fokus på kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Detta tar avstamp i vårt firande av Pride och lyftandet av HBTQI+ – frågor. Varför jag valt att belysa just detta är dels ur ett individuellt perspektiv men också ur ett större, samhällsperspektiv. Runt om i världen förföljs och diskrimineras människor på grund av kön, sexuell läggning och identitet, och här hemma i Sverige finns det de som till exempel vill förbjuda dragqueens från att läsa sagor för barn. Mitt uppdrag som förskollärare känns oerhört viktigt för att motverka det här och främja tolerans och yttrandefrihet. Genom att grundlägga detta i förskolan möjliggör vi för ett samhälle där respekten för alla är självklar. Jag ställer mig ofta frågan som må låta naiv: ”Hur svårt kan det vara? Varför går det inte bara att låta alla få vara vem de vill?!”
Vi firade som sagt var Pride på min förskola med en stor Pridefest, vi har pratat om Regnbågsflaggans betydelse och vi har läst olika böcker som inkluderar HBTQI+ – frågor. Vi har tillsammans diskuterat hur olika familjer kan se ut, rätten att få vara kär i/älska vem jag vill och att kläder är något som väljs utifrån smak och inte utifrån förväntade könsroller. Det kändes som om det var dags för en ny sång…
Jag frågade ett barn om ifall hen hade någon idé till en Pridesång. Genast stämdes det upp i en melodislinga med tillhörande meningar, jag frågade fler barn och många ville gärna bidra. Det gällde att vara snabb i mitt antecknande samtidigt som jag försökte behålla melodislingan i mitt huvud. Jag frågade ett barn som låg på soffan om hen ville lägga till något men fick ett leende och en tumme upp till svar, härligt! Jag ”snickrade ihop” låten i vanlig ordning och presenterade den för alla 19 barn, den fick godkänt trots att det uttrycktes (som det brukar göra) ”du tog ju inte med det här, och det här och det här…”
Sången sjungs nu för fullt både på förskolan och hemma, glädjande och väldigt viktigt. ”

Innan jag avslutar med sången vill jag lyfta den prisbelönta gruppen Bland drakar och dragqueens som bedriver ett läsfrämjande arbete för barn där teater, musik och dans är naturligt innehåll. Det här ligger ju helt i linje med vad jag själv arbetar med. Deras bok Bland drakar och Dragqueens: Sagobok (Wallenberg, 2023) tolkar gamla sagor som de själva beskriver med tolerans, inkludering och läsglädje.

Pridelåten

Länk till inlägg på mitt pedagogiska Instagram med anledning av ämnet.