picture-902-1457522339.jpg

Blogg

The best is yet to come!

En kreativ själ, med största fokus på barn och ungdomar och hur jag kan bidra till att göra skolan till ett meningsfullt sammanhang i en orolig värld.Jag är utbildad och legitimerad lärare i engelska och psykologi mot gymnasiet. Min arbetsplats…

En kreativ själ, med största fokus på barn och ungdomar och hur jag kan bidra till att göra skolan till ett meningsfullt sammanhang i en orolig värld.

Jag är utbildad och legitimerad lärare i engelska och psykologi mot gymnasiet. Min arbetsplats är Ferlinskolan i Filipstad där jag undervisar i engelska  åk 7-9. Jag älskar mitt jobb, jag älskar eleverna och drivs av en aldrig sinande nyfikenhet och skaparlust. 

Jag tror mycket på att försöka göra engelskan så "verklig" som möjligt och mina kunskaper grundar sig i en livslång fascination och kärlek till det engelska språket samt mina erfarenheter av att ha bott i England som ung. 

”Art/English workshop” – en temadag i skogen

Ett inlägg i retrospektiv om en temadag i skogen med skolans nior.

Att våga testa nya grejer som högstadielärare; det är spännande, utmanande och lite pirrigt. Elever i den åldern är generellt ganska svårflörtade och resultat hänger mycket på dagsformen som kan skifta snabbt. När responsen är positiv, eleverna engagerade och glada, ja det är guldstunder. 

Nu ska jag berätta om en sådan gyllene upplevelse. I höstas hade skolan en temadag där alla nior skulle spendera dagen ute i skogen vid den natursköna Brattforsheden. När temadagen fortfarande var på idéstadiet så kom vi på den briljanta idén att lärarna skulle organisera olika stationer ute i skogen där eleverna skulle aktiveras. Dessutom skulle vi involvera våra skolämnen i aktiviteterna.

Det här var ganska tidigt på höstterminen, och just då var jag väldigt inspirerad av en kreativ trend på Instagram; jag följer ett flertal användare som skapar coola konstverk genom att placera ut olika saker som blomblad, pinnar och strandfynd på vitt underlag och fotografera det. När det blev bestämt att vi skulle ha olika stationer i skogen tänkte jag direkt på min inspirationskälla, och lanserade genast min idé: en egen station som jag döpte till ”Art/English workshop in the woods”. Planen var följande: alla instruktioner (både de muntliga och de skriftliga) skulle vara på engelska. Först en kort muntlig genomgång med lite vett och etikett och lite om allemansrätten. Eleverna skulle arbeta i grupper och få en bestämd tid att först samla objekt i skogen, sedan placera ut objekten på valfritt sätt på ett stort vitt papp-ark. Till sist skulle konstverket fotograferas och slutprodukten skulle bli en utställning på skolan, där alla fotografierna skulle hängas upp och hela skolan kunde få möjlighet att rösta fram bästa bild.

Dagen kom, och vi bussades ut till naturreservatet Kittelfältet. Det var några kilometer in i skogen till platsen där min workshop skulle vara; som tur var hade jag en kollega som medhjälpare för dels gick vi först vilse och så var det lite grejer att bära på! (Naturen är helt fantastisk där ute med alla ”dödisgropar” och vackra orörda skog.) Aktiviteten fungerade (i princip) enligt planerna och responsen var över mina förväntningar. Det var en kick att det faktiskt löpte på enligt planerna och att dessutom många av eleverna faktiskt använde engelska som arbetsspråk där ute i skogen (Jag pratar nästan alltid engelska med mina elever oavsett om vi är i klassrummet eller inte och tycker att fler och fler faktiskt vågar svara på engelska. En del elever tycker att jag är knasig men det bjuder jag på). De var otroligt kreativa med sina konstverk – något jag inte förväntat mig var att de skulle använda blåbär som målarfärg på olika sätt. När ”coola killar” i nian med liv och lust kramade blåbär i händerna så det skvätte om det så jublade det inom mig. YES! tänkte jag.

Självklart uppstod ju några mindre incidenter som utmanade mina nerver: elever som sprang i full galopp ner för den (extremt) branta backen mot tjärnet, elever som försvann (och kom tillbaka igen), elever som använde en halväten bulle och en fimp i sitt konstverk och elever som totalvägrade göra den ”totalt meningslösa uppgiften”. Men det får man nästan räkna med när man har med ungdomar att göra. I det här fallet var resultatet övervägande positivt och då spelar det mindre roll. Jag var verkligen stolt och nöjd.

När jag i efterhand reflekterade dagen föddes en tanke hos mig att vi borde jobba såhär oftare. Prata engelska när vi håller på med något annat. Det kändes meningsfullt. På riktigt. En känsla som jag alltid strävar efter att få till men som kan bli svårt i klassrummet för de elever som tycker att engelska är halvtrist. Många elever tycker det är så skämmigt att prata engelska i skolan, och jag tror att det kan bli mindre pinsamt om engelskan ”nedgraderas” till ett kommunikationsverktyg och inte är en aktivitet i sig. Vad tror du?

Den utlovade utställningen fick ligga på hyllan ett bra tag på grund av många andra bollar i luften. Först nu de senaste veckorna har jag tagit tag i det och nu är det snart dags för utställning. Spännande! Jag bjuder på ett litet smakprov: 

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg