Pedagog Värmland | Blogg

Läslyftet Åmålsmodellen ur en förskollärares perspektiv

Hej! Jag är legitimerad förskollärare och jobbar på en avdelning med barn i åldrarna tre till fem år på Villebergens förskola, tidigare Karlbergs förskola, i Åmål.För ett par år sedan fick jag frågan om jag skulle vara intresserad av att vara…

En bra start

Äntligen har vi kommit igång! I Åmåls kommun kommer alla förskollärare och lärare ända upp till gymnasiet att arbeta med Läslyftet Åmålsmodellen i tre år framöver för att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga.

Läslyftet Åmålsmodellen

Äntligen har vi kommit igång! I Åmåls kommun kommer alla förskollärare och lärare ända upp till gymnasiet att arbeta med Läslyftet Åmålsmodellen i tre år framöver för att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Åmålsmodellen är uppbyggd så att vi kommer att använda Skolverkets moduler, men inte i den hastighet som krävs för att få statsbidrag. Jag tror att det är en fördel att ta lite längre tid för varje modul för att vi ska få ut så mycket som möjligt av satsningen. Vi inom förskolan kommer att börja med modulen Läsa och skriva i förskolan och det är upplagt så att vi först skall läsa en text som vi sedan skall diskutera på vår träff. Utifrån diskussionen skall vi sedan komma överens om en aktivitet som var och en skall genomföra i barngruppen och hur aktiviteten gått skall vi sedan diskutera under nästa lärträff. Vi kommer att ha lärträffar ungefär varannan till var tredje vecka och så kommer det att rulla på tills alla åtta delar som modulen består av är slut. För er som inte jobbar med Läslyftet kan jag verkligen rekommendera er att gå in på Skolverket och läsa mer.

Under uppstartsveckan fick jag gå på många bra föreläsningar om ledarskap, läsning och skrivande. De var mycket givande och jag fick många bra tips och idéer för hur jag på ett bra sätt ska kunna leda min grupp med förskollärare. De flesta tips på metoder jag tror mig kunna ha användning för i min roll som lärledare fick jag på föreläsningen med Inger Olsson och Per Fagerström från Karlstads Universitet. Jag fick till exempel pröva på att göra föreställningskartor som är ett verktyg som kan användas i grupp eller två och två där deltagarna får träna på att sätta ord på sina tankar. Detta tänker jag att jag vill ta med till min lärgrupp när vi kommit igång ordentligt. Jag fick även pröva på att ställa utmanande nyfikna frågor som kan få mina kollegor att utveckla sina tankar. Nu ska dessa tips och idéer bara omvandlas till handling och det är inte alltid så lätt som man kan tro.

Min roll som lärledare

Precis som jag trodde så är det inte jättelätt att vara lärledare i en grupp med pedagoger. Alla är vi olika och beter oss därmed olika i en gruppsituation. Jag som lärledare har rollen att föra samtalet framåt och utmana mina kollegor i deras tankegångar. Precis som barn så behöver vi vuxna utmaning på vår egen nivå och i en grupp med sex personer inklusive mig själv så kan detta vara svårt. Jag hoppas att tillsammans med mina kollegor kunna utveckla ett arbetssätt i gruppen där vi alla utmanar varandra i våra tankar.

En salig blandning

Inklusive mig själv är vi sex förskollärare utspridda på två förskolor och en öppen förskola. Det är en spännande sammansättning av pedagoger med väldigt olika erfarenheter. Vi är i olika åldrar, har jobbat olika länge, några av oss har egna barn och andra inte, som sagt en salig blandning av pedagoger. Jag tror att vi kommer ha stor nytta av att ha så olika erfarenheter som vi förhoppningvis kommer att dela med oss av till varandra. Jag tror också att vi kanske tänker olika många gånger och det kan också berika våra diskussioner och tvinga oss att utveckla våra tankar. Något vi alla har gemensamt är att vi jobbar mycket med nyanlända barn vilket avspeglades i vårt första samtal.

Första daten

För två veckor sedan hade vi vår första träff med lärgruppen. Det gick inte alls som jag hade trott eller tänkt mig men ändå gick det jättebra. Vi fick börja med att gå igenom många praktiska delar så som hur allt kommer vara upplagt och vad vi har för förväntningar både på Läslyftet i sig och på lärgruppstillfällena. När vi väl kom in på vad vi faktiskt var där för så fick vi till en bra diskussion om texter i förskolan och hur vi samarbetar med hemmen kring text. Många intressanta tankar lyftes fram och vi var alla överens om att denna samverkan med föräldrarna just kring text behövde utvecklas på våra förskolor. Vi bestämde oss för att vår första aktivitet skulle gå ut på att ställa ett antal frågor om läsning och skrivande till några föräldrar på förskolorna för att se hur barnen möter texter i hemmen, om barnen möter texter i hemmen. Vi alla hade förutfattade meningar om att många nyanlända barn kanske inte möter text så ofta i hemmen och att det kanske inte läses så mycket för barnen i hemmen. Frågan är nu om vi har rätt eller inte. Det återstår att se till nästa träff.

Gå gärna in och läs mina kollegors bloggar. Stefan Lennemyr från gymnasiet och Eva Wöhrer från grundskolan som snart kommer igång med sin blogg.

Läslyftet Åmålsmodellen ur en förskollärares perspektiv

En bra start

Läslyftet Åmålsmodellen

Min roll som lärledare

En salig blandning

Första daten

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar

post

tags

fields