Blogginlägg

Krångliga begrepp med innebörd

Att finna relevanta källor är en av delarna när det kommer till att använda information. Hur tillförlitligheten hos dessa ska bedömas är den andra delen. Vi som lärare behöver både förkovra oss i litteratur kring källkritik och tillfällen att dryfta saker som filterbubblor eller Wikipedias källkvalitet. Något som stod klart för oss under förra årets Läslyft var hur förkunskaperna inom ett område är viktiga för hur man tar till sig ett material och närmar sig ett nytt område.

En smal repertoar

Källhantering är ett ständigt aktuellt område som vi lärare ofta återkommer till och diskuterar hur vi borde förbättra. I vårt senaste Lärlyftsmaterial finns en uppsjö handledningsverktyg och modeller för informationssökning och vi föresatte oss inom gruppen att hålla oss till en av dessa när vi arbetade med källor. Jag själv var intresserad av att se hur det gick till när eleverna tog sig an ett medvetet lite luddigt formulerat problem där de behövde söka svar från källor.

Är det bara att googla?

Informationskompetens är ett begrepp som inbegriper många av de utmaningar vi ställs inför i vår undervisning. Eller kanske mer rätt: elevernas utmaningar. Cecilia Gärdén presenterar i artikeln Informationssökning på internet begreppet som en literacitet vilken inrymmer förmåga att veta vilken information man är i behov av, hur man ska ta fram källmaterial som hör till en viss uppgift och hur relevanta dessa källor är.

Att styra eller inte styra

Vid förra lärträffen diskuterade vi bland annat elevers delaktighet i utformandet av undervisningen, vilket jag skrev om i förra inlägget. Vi sade bland annat att vi inte kommer dithän att vi ger eleverna fullt inflytande över undervisningen, även om de teorier vi läste pekade åt det hållet. Vi har därför under ett par veckor lagt extra fokus på att iaktta vilket elevinflytande vi faktiskt ger eleverna i olika lägen och försökt formulera fördelar och nackdelar.

Att öppna världar

”Vi lärare ska öppna världar åt eleverna. De lever i en värld som ännu inte blivit stor nog och vår uppgift är att göra denna större.” Så sammanfattade en gruppdeltagare lärarens roll i förhållande till elevens när det kommer till delaktighet i undervisningen. Det kanske låter lite provocerande och togs upp när vi diskuterade Eva Aleby och Ulrika Bergmarks artikel Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen.

Uppgifter en masse

Att utforma elevuppgifter är något vi lärare arbetar med i princip varje dag. Vår beprövade erfarenhet på området är naturligtvis stor men vi efterfrågar ofta möjligheten att få sitta tillsammans och diskutera den här sortens praktiska pedagogik. Till detta möte har vi tagit tillfället i akt att fördjupa oss i våra egna och varandras uppgifter, mot bakgrund av vad som togs upp i vårt kursmaterial och den uppgift vi har strävat efter att genomföra efter förra träffen.

Uppgifter. Digitalisering. Stimulans?

Den första delen i årets Lärlyft kallar jag Förutsättningar och utformning. Den handlar dels om uppgiftskonstruktion, dels om hur vi kan planera vår undervisning så att ämnesinnehåll och didaktik integreras med teknik. Vi har läst artiklar om båda områdena och vid vårt pedagogiska forum tittade vi på både digitalisering och uppgiftskonstruktion var för sig men förhoppningen är också att vi framöver ytterligare kan tänka till kring hur vi utformar uppgifter med digitalisering i åtanke.

Vad kan vi se fram emot?

Årets Lärlyft har dragit igång och den första, inledande träffen är avklarad. Vi samlades för att prata förväntningar och vad vi kan förvänta oss under året. De olika grupperna är tydligare riktade mot specifika intresseområden i år och gruppstorlekarna är ganska jämnt fördelade, vanligen med 5-7 deltagare i grupperna förutom lärledare. De kollegor som valt kursen Teori och Konkretion känns alla riktigt motiverade och är ett gäng mycket drivna pedagoger.

Ett Lyft i rätt riktning

Det närmar sig avspark för årets Lyft i Åmåls kommun. Alltså den fortbildningsinsats som i princip hela kommunens skolväsende har implementerat. Det är något som går vidare från förra året, men det är inte längre enbart ett läs- och skrivprojekt (vilket denna blogg har handlat om). I år kallar vi istället fortbildningen för Lärlyft. Det är en bokstavs skillnad från förra årets Läslyft, men vi tror det kommer innebära mer än så. Det har nämligen funnits ett behov av och en vilja att rikta fortbildningen ytterligare i år, både på gymnasiet och på andra stadier.

Varför läser vi?

Den sista artikeln vi tagit del av i årets Läslyft är dels en sammanfattning av det vi tidigare läst och reflekterat över, dels är det en genomgång av en intressant övning som man kan alternera i många former och låta elever använda på texter. Men viktigast tyckte vi ändå det var att diskutera varför vi lägger sådant fokus på läsningen. 

Släpp lös din Ratatosk

Vi har i vår lärgrupp flera gånger under året kommit in på de problem vi upplever att det finns mellan vad vi lärare menar och hur eleverna uppfattar det vi säger. Det betyder att orden inte alltid står för samma sak hos lärare och hos eleverna. Ibland förstås de inte alls. Begreppsförståelsen har på senaste tiden aktualiserats ytterligare genom de nationella proven och formuleringar från kunskapskraven känns igen i det nationella provmaterialet som eleverna får ut.

Ord må vara makt, men begrepp är förståelse

I vår lärgrupp har vi vid flera tillfällen kommit in på skillnaden mellan vad vi lärare tror att elever kan och uppfattar något och hur de faktiskt förstår det vi pratar om. Ytterligare ett område som väldigt tydligt visar på att lärarens utgångspunkt för lärandet och elevens utgångspunkt till viss del skiljer sig åt är när vi talar om begrepp och ord. Malin Tväråna visar genom artikeln ”Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap” (2016) hur ”begrepp” kan definieras som det som ger en viss ansamling ord och termer innebörd.

Vad vi kan lära av karate

Modelleringens viktiga roll har poängterats gång efter annan i den här kursen, och vi kan se varför det trycks så mycket på det. Att gå före eleverna och visa hur man ska göra är ju det självklara sättet att gå till väga när man ska lära ut nya, obekanta ting. För egen del kan jag säga att jag är glad att sempai i Kils Karateförening går före och visar hur vi ska göra neko ashi-dachi med shuto-uke, istället för att bara beskriva det första gången. Lärare gör samma sak när det kommer till praktiska moment utgår jag ifrån. Men texter då? Hur arbetar vi med dem?

Teoretisk fördjupning

Vår läslyftsgrupp har kommit därhän, eller är åtminstone på väg mot, att inlemma nya tankar kring lässtrategier i arbetet med våra elever. Vår praktiska tillämpning av det som modulen ”Lässtrategier för ämnestexter” bör erbjuda utvecklas när vi får en välunderbyggd och tämligen djup teori att pröva våra tankar mot, och det erbjuder Marie Wejrum i grundartikeln till den sjätte delen vi bearbetar.

Nya verktyg

Vi har fått nya verktyg för att arbeta med texter. Självklart kan man tycka – Läslyftet är ju ändå en kurs som ska ge just det. Men det är egentligen först nu som vi inom vår grupp känner att vi på riktigt går utanför kursens övningsmoment och vidareutvecklar det vi testar på där.

In i labyrinten

Juluppehållet från bloggandet blev längre än vad jag hade förväntat mig. Schemaläggningen av våra Läslyftsträffar korrigerades från att ha inbegripit ett möte under påsklovet som tydligen smugit sig in, med resultatet att vi först nu har haft vårt samtal kring den text vi första gången läste innan jul. Jag har dock skrivit en del annat under tiden i mina försök att visa upp skolans olika program och vad som händer i verksamheten. Det senaste reportaget berättar exempelvis om Soran Ismails besök under Karlbergs internationella temadag i slutet av januari.

Vi fick vad vi förtjänade

Jag sitter under julledigheten och tänker tillbaka på vårt senaste möte i gruppen. Vi hade efterfrågat praktiska uppgifter som tillför något konkret till undervisningen och teoretiska modeller att omsätta i verkligheten. Vi hoppades att modulen vi läser skulle komma in i en andra andning när det från och med den fjärde delen tog avstamp i tydligt definierade läsområden. Och våra förhoppningar infriades.

Förväntningar och framtid

Vi har kommit halvvägs i läsningen av vår första modul inom Läslyftet. I vår grupp har vi alla varit mycket förväntansfulla över vad denna utbildning kan ge. Våra högt ställda förväntningar har dock inte infriats ännu. Vi har fått bekräftelse på sådant vi känt till sedan tidigare och vi har fått namn och begrepp att sätta på detta. Vi upplever dock att artiklarna väl ofta upprepar och kommer tillbaka till saker som tagits upp i tidigare moduler. För vår del är också dessa texter väl enkla och vi funderar över vilken den tänkte mottagaren är.

Listan

Som aktivitet denna gång lät vi eleverna ta fram sina egna listor över vilka texttyper de har kommit i kontakt med inom våra respektive ämnen. Gemensamt för vår grupp är ju att vi har språk så listan präglas av det. Att låta eleverna framställa en sådan här lista är bra för att de får möjligheten att tänka till kring undervisning, men det är intressant även för mig som lärare. Har de uppfattat alla de varierande framställningsformer vi använder såsom text?

Skolan + vardagen = sant

Skolan är naturligtvis inte någon ö isolerad från omvärlden. En fråga man råkar på titt som tätt är i vilken utsträckning omvärlden då ska få influera skolan. Det visar på en inställning som jag personligen är ganska trött på, då frågan är besvarad sedan länge. Genom ”det vidgade textbegreppet” har vi sedan 1994, eller åren omkring det, inom skolan sett värdet och nödvändigheten av att bredda den kulturella horisonten.

Ska eleverna tro på oss?

Ett projekt som detta är ju intressant för oss som är involverade i det, men glädjande nog verkar också andra tycka att det ger dem något av värde. Åtminstone läses den här bloggen. Förutom att den sprids inom Åmåls kommun så förekommer vi på Karlstads Universitet, inom Karlstad-Hammarö Gymnasieförvaltning och bland elever på skolan. Det är naturligtvis en sporre och ett erkännande att vi gör någonting som kan intressera andra inom skolans värld. Tack för det.

Vilka, och varför

Information är makt. Skolan är en i högsta grad informationstät institution, men vilken information är det egentligen eleverna får del av? Vems perspektiv möter de exempelvis i läroböckerna? Vilket urval har läraren gjort? Det är viktiga frågor som vi diskuterat under vår senaste lärträff. Men den viktigaste frågan i sammanhanget kanske ändå är: reflekterar eleverna alls över detta?

Lust

Eleverna börjar förstå att vi lärare håller på med något. Vi har genomfört den första aktiviteten i klassrummen nu och vissa elever har fått skärskådat sig själv vid flera tillfällen. I vår lärgrupp låg fokus vid att låta eleverna undersöka sina läsvanor i skolans ämnen och jämföra det med hemmaläsning. Vi fick mycket att fundera kring kan man säga.

Vi är igång

Under vecka 35 hade gymnasiet sina första lärträffar och läslyftsarbetet är nu igång på bred front. Lärare har redan uttryckt sina positiva känslor av att äntligen ha fastlagd tid och en arena för de pedagogiska samtal man länge försökt finna utrymme för i sina scheman. Skolverket erbjuder många moduler att välja mellan, och på Karlbergsgymnasiet kör vi ett par olika under året. De flesta arbetar dock med en som heter ”Lässtrategier för ämnestexter”.

Jag tror vi har hittat rätt

Vi har påbörjat en storsatsning i Åmål! När jag anställdes i kommunen för drygt ett och ett halvt år sedan var det tal på någon typ av läsprojekt, och jag var redan på anställningsintervjun intresserad av vad det skulle kunna bli. Jag kommer inte ihåg att jag själv deltagit i några specifika läsprojekt under min egen skolgång och har inte heller som lärare aktivt arbetat med något riktigt välunderbyggt projekt som sträckt sig över längre tid. Men i och med Läslyftet - Åmålsmodellen tror jag vi har hittat rätt.