Läskompetens i digital läsning

Fokus på läsförståelse och läsförståelseundervisning på alla nivåer i svensk skola har ökat på grund av de sjunkande läsresultaten. En läsande klass, som är ett läsprojekt i år F-6 har haft stor genomslagskraft och har bidragit till att de flesta i skolans värld pratar läsning och arbetar medvetet med läsning i någon form. Parallellt pågår det forskning om explicit läsförståselstrategiundervisning leder till en ökad läsförståelse.  Det är den traditionella läsning av texter på papper som den mesta av undervisning och forskningen rör. Samtidigt pågår digitalisering av läromedel i skolan och allt fler barn och ungdomar får en egen dator eller Ipad. Hur rustar vi dagens unga för en framtid som är allt mer digitaliserad? Är det samma läskompetens som behövs vid traditionell läsning på papper som vid skärmläsning?

Maria Rasmusson har forskat och jämfört det traditionella läsandet på papper med läsning av texter på skärm. Hennes avhandling Det digitala läsandet visar att det finns ett flertal saker som skiljer det traditionella läsandet på papper från det digitala läsande på skärm. Rasmusson menar att det digitala läsandet visar på nya problem och nya utmaningar i klassrummet. Problem som pedagoger måste få utbildning i för att ha möjlighet att undervisa eleverna. Strukturerad undervisning i digital läsning.

Rasmussons forskning visar att digital läsning ställer högre krav på arbetsminne. Har man svårigheter med läsning eller koncentration är det lättare att läsa på papper eftersom distraktionen på datorn är stor. Dessutom krävs det stor kognitiv förmåga att behärska och nyttja hyperlänkar, bilder, bildrutor samt sortera bort annonser som kan finnas runt texter. Det är många saker att hålla i huvudet och lätt att tappa bort sig i klickande mellan olika sidor. Rasmussons forskning pekar på att det krävs en annan läskompetens vid läsning på dator förutom den läskompetens som krävs vid traditionell läsning på papper. En läsfaktor som mer handlar om navigation och även hantering av datorn.

Hon skriver också att tidigare forskning har visat att: Om text och bild i läroboken uttrycker samma sak underlättar det för eleven men om bilden är kompletterande till texten krävs större kognitiva förmågor för att skapa meningsfullheten i texten. Det är ju ytterligare en faktor som leder till större problem på digitala medier eftersom materialet är okontrollerbart för både elev och lärare. Läroboken är ett begränsat material och läraren kan ha kontroll på om bilderna är förtydligande eller kompletterande.

Vi måste lära oss att dra nytta av den digitala tekniken och undervisa eleverna i digital läskompetens. Att ge eleverna en dator och tro att det är bara att läsa som vanligt leder till större frustration och sämre resultat för ett flertal av eleverna. Mer forskning och mer utbildning i digital läskompetens behövs NU!  

// Ingegerd Norder