Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:

Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktning

Ingegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktning

Susanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktning

Britt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKT

Ingrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematik

David Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematik

Magnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnen

Nu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Inkludering

Under en regnig novemberdag i Göteborg var jag på en mycket intressant fortbildning som handlade om inkludering. Vi diskuterade både för- och nackdelar med den här arbetsmetoden.

En viktig faktor som vi tog upp var att man bör vara försiktig med att tala om elever MED svårigheter. Istället bör man försöka tala om elever I svårigheter. Vår kursledare gjorde följande liknelse; en elev med svårigheter kan liknas vid någon som har fått motorstopp och det åtgärdar man på individnivå med åtgärdsprogram, men om vi istället talar om en elev i svårigheter befinner sig hen i ett trafikkaos tillsammans med andra och vi försöker rätta till det på gruppnivå med ett ”åtgärdsprogram för skolan”. En intressant liknelse.

Inkludering innebär bl a att man försöker undvika särbehandling och istället se olikheter som en tillgång i klassrummet. Man anser att elever med särskilda behov behöver skola istället för behandling. Metoden bygger också på att man ofta jobbar med två lärare i klassrummet samtidigt, vilket innebär att man behöver ha en samsyn kring undervisningen och att man är överens om att inkludering är det bästa för alla elever.

Metoden är naturligtvis kostsam men har visat sig vara mycket framgångsrik när det gäller att förbättra måluppfyllelsen. Essunga kommun låg bland de fem sämsta kommunerna i landet vad gällde måluppfyllelse, men efter ett par år av intensivt arbete med inkludering ligger man nu bland Sveriges tre främsta kommuner.

Deras analys visade att de främsta framgångsfaktorerna var följande:
Ø elevers förändrade inställning till skolan
Ø tydligt ledarskap
Ø varierande arbetsformer
Ø kunskapsutbyte mellan ämneslärare och specialpedagoger
Ø lärarna fick genom fortbildning ett gemensamt vetenskapligt språk
Ø förändrade tankebanor, lämnade gamla traditioner och föreställningar

Bra jobbat Essunga! Vi andra som inte jobbar inom kommuner som vågar satsa lika friskt får fortsätta att försöka förhindra att det uppstår alltför mycket trafikkaos i våra klassrum. Dock tror jag faktiskt att man ibland också behöver ta itu med ett och annat motorstopp.
//UllaCarin Boes

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg