picture-180-1408993513.jpg

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Närläsning – en metod för ökad läsförståelse

RUC:s seminarieserie Läsförståelse och läsundervisning på Karlstads universitet har inspirerat oss i vårt arbete med läsundervisning och därför återkommer vi med pedagogiska tips och strategier på hur man kan arbete med läsutveckling i klassrummet. Under Ann Boglinds, lektor vid Göteborgs universitet, ledning fick vi prova på pedagogisk närläsning, en litteraturvetenskaplig analysmetod som syftar till att ge läsaren en djupare textupplevelse. Metoden kan användas för elever i alla åldrar och för elever på olika språknivåer.  

I klassrummet närläste vi första delen av novellen ”Gåtan” av Lindsey Collen och började med att fundera över titeln: Varför heter novellen ”Gåtan”? Vi skrev upp elevernas förslag på tavlan och alla tog del av varandras reflektioner vilket väckte nyfikenhet. Därefter läste vi varje ord långsamt och granskade, värderade och funderade över dess betydelse och varför författaren hade valt just denna formulering, vilket ledde till insiktsfulla diskussioner om språkets funktion. Orden fanns i texten för att berätta något för oss som läser. Eleverna upptäckte att texten innehöll fler nyanser än de till en början hade uppfattat och blev uppmärksamma på att författaren hade ”planterat” budskap i texten som fick betydelse längre fram i novellen. Ibland stannade vi upp i läsningen och gav mellanrummen mellan orden ett större utrymme. Hur förändras texten när tomrummen ges plats? Hur förändras novellen om vissa ord byts ut?

Det blev ett intensivt textsamtal, som hela tiden utgick från själva texten och vad som faktiskt stod och inte stod i den. Novellen blev spännande och mer händelserik när vi ”närläste” tillsammans. Tomrummen mellan raderna och kring orden blev lika viktiga som raderna och orden. Många av reflektionerna hade inte uppstått i den tysta och enskilda läsningen. De fick utrymme och näring i samspelet mellan lärare och elever i klassrummet.

 

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg