Blogg
Naturhistoriska riksmuséet: Fladdermössen hänger upp och ner när de vilar. De kan exempelvis bo i grottor och de orienterar sig med hjälp av ekolokalisation.
Lunds universitet: Eko uppkommer då ljudvågor studsar mot något föremål, till exempel en vägg. Ljudvågorna går fram till väggen och studsar sedan tillbaks.
Sofie Areljung, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och som forskar om undervisning i naturvetenskap, teknik och estetiska ämnen i förskola och grundskola lyfter hur dessa kan integreras och även skapa en djupare förståelse för hållbarhet.
Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan:
”Barnen blir medskapare vid produktion istället för att upprepa (reproducera) redan producerade aktiviteter. Detta ger ett meningsskapande.”
Slutligen, den här bloggens författare: När fler sinnen får vara med ökar barns möjligheter att lära, kommunicera och uttrycka sig. Samtidigt utvecklas fantasi och kreativitet. (Lärare och Forskning, 5/5 – 26).
Återigen, vikten av att använda estetiska uttrycksformer för att lära om andra ämnen, som exempelvis fladdermöss. Detta går helt i linje med undervisning i STEAM, vilket jag tidigare diskuterat. Samtidigt är mitt fokus för undervisningen barnens delaktighet, utforskandet av de estiska ämnena och det egna skapandet. Med det sagt hoppar vi in på förskolan och till fladdermössen..
Som jag beskrev i mitt förra inlägg Vår egen saga är årets tema skogen. Tillsammans har vi skapat Skogtallens danssaga där vi dramatiserar och dansar oss genom ett äventyr med inspiration i målningar av John Bauer och Elsa Beskow. Barnen har fäst sig vid ”fladdermusscenen”. Allt började med att vi dansade som fladdermöss, som enligt barnen ”hängde och slängde”. Vi funderade på hur de låter och beslöt oss för att ta reda på det. Jag lyckades hitta några inspelningar med ljud, det är inte så lätt då fladdermöss har ett högfrekvent läte som är svårt att höra med blotta örat, men det låter på ett smattrande vis. Barnen provade att imitera ljuden medan jag följde med, knackandes på en trumma. Nästa steg var att fundera över eko, då fladdermössen som jag beskrivit i inledningen använder sig av ekolokalisering. Vi pratade om vad det är och barnen uttryckte: ”ljudet studsar, ljudet svarar sig själv”. Vi beslöt oss för att testa på olika ställen för att se om vi kunde hitta något eko. Vi provade att ropa in i en låda och vi vandrade runt på förskolan och hojtade här och där. De yngsta barnen, 1-2 åringarna, försvann längst ner vid källaringången där de för övrigt hittade en insekt som de blev väldigt entusiastiska över (detta dokumenterat på min Instagram). Eftersom våren kom så tog vi med oss våra rytmikinstrument utomhus där vi lyssnade på fladdermusljuden samtidigt som vi försökte låta som dessa. Vi spelade in och jämförde. Därefter provade vi eko på olika platser igen och vi hittade riktigt bra ställen i diverse stuprör som finns lite här och var på förskolebyggnaden. Vi ”hoade” och sjöng, bland annat den gamla ”goda dängan” Fåglarna (som skapades för 7-8 år sedan) i stuprören och konstaterade att det funkade. Men efter reflektioner tillsammans kom vi fram till att det bästa ekot är i stentrappan precis utanför vår hemvist. Den stora trumman släpades ut dit och vi testsjöng Fåglarna även där (finns också på Instagram). Jag hade skrivit ner allt som skett, vad vi pratat om, upptäckt och utforskat på ett stort pappersark. Detta rullade jag ut och frågade barnen om vi inte kunde göra en sång? Jaaaa! ropade de och så var processen igång. ” Det måste vara eko i trappan! Och att fladdermössens ljud låter som popcorn! Och som regn! Och som pruttar! (fniss, fniss)”. Någon började nynna på en melodi samtidigt som hen sjöng om fladdermössen som ”hänger och slänger upp och ner”. Jag bakade ihop allt som jag brukar göra och presenterade för barnen, och fick godkänt! Nästa steg var att spela in och det hade ju barnen bestämt uttryckt att det skulle göras i trappan med det bästa ekot. Att ha koll på inspelningsapp, spela gitarr, komma ihåg text/ackord, se till så att sången fångas upp någorlunda bra i appen och samtidigt få ett gäng 4-5 åringar att hålla sig nära och inte klättra iväg alltför långt bort är inte alltid det lättaste. Barnen är intresserade av inspelningsappen och kan då glömma att sjunga, därav att jag själv hörs en hel del, de kan som sagt var gå iväg, prata med varandra eller som i det här fallet fullständigt bryta ihop i gapskratt när vi sjöng om fladdermössens ljud som låter som pruttar. Många omtagningar blev det och jag fick säga pruttar tio gånger på raken för att det inte skulle bli lika överraskande varje gång. Dessutom ville barnen gärna hänga i ledstången som fladdermöss när vi sjöng. Fantastiska barn som nu inte bara är proffs på musikinspelningar, de är medforskande producenter, de har genom estetiska uttrycksformer lärt sig om både biologi (fladdermöss) och fysik (eko) och de har genom att använda flera sinnen uttryckt sig, kommunicerat och fått möjlighet att utveckla fantasi och kreativitet.
Men hur blev det nu då med pruttarna? Jo, den som inte kunde hålla sig var jag, och det fick jag bestämt höra: ” Maria, nu var det ju DU som skrattade!”
Här är Fladdermössen
Finns även en annan version på Instagram
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg