Blogg
Mitt namn är Emelie Johansson och jag är leg. förskollärare och lärare. Jag arbetar som förskollärare med särskilda utvecklingsuppdrag. Det innebär att jag är en del av förskolechefens inre organisation i ett förebyggande och utvecklingsfrämjande arbete. Jag arbetar mot tre förskolor och mina huvuduppgifter är att verka för utvecklingsarbete och handledning vad gäller flerspråkighetsarbete, pedagogiska lärmiljöer och pedagogisk dokumentation. När jag startade bloggen så arbetade jag som förskollärare på en av dessa förskolor.
Jag studerar även magisterprogrammet i utbildningsvetenskap vid Luleås tekniska universitet. Utbildningspolitik och samhällets påverkan på utbildningsformerna sätter till stor del agendan för utformning av utbildning.
Den här bloggen syftar till att behandla ämnet språkutveckling, pedagogiska lärmiljöer och pedagogisk dokumentation. Den ska visa på hur vi arbetar och lär på våra förskolor. Den kommer att behandla pedagogiska frågor och förhoppningsvis ge inspiration och ideer på hur man kan arbeta med lärande. Den kommer också till stor del behandla frågeställningar utifrån utbildningspolitiken och varför vi gör som vi gör i den svenska skolan/förskolan.
Barns förmåga att kommunicera är beundransvärd. De yngsta barnen i förskolans verksamhet är i ettårsåldern. De flesta har då inte utvecklat sitt talspråk. De kan ibland säga något enstaka ord. Trots detta klarar de av att skapa nya relationer och uttrycka sina behov och intressen. De arbetar med uttryck…
Pedagoger som arbetar med små barn är oftast mycket lyhörda vad gäller att tolka signaler och uttryck. Det handlar om intresse och behov av att förstå barnet. Det är just den förmågan att vara lyhörd och visa stort intresse som är förutsättningen för att arbeta med modersmålsstöd integrerat i verksamheten.
Ofta begränsar man modersmålsstödet till en timme i veckan där en modersmålstränare plockar ut barnet ur den vardagliga verksamheten och tränar språket med ett förutbestämt material. Barnet ska alltså plötsligt avbryta sin pågående aktivitet och förväntas att vara motiverad att isolerat arbeta med ett nytt material i en timme. Jag vågar påstå att barnets lärprocess snarare begränsas av det segregerande tillvägagångssättet.
Låt oss tänka att modersmålstränaren istället går in i barnets pågående aktivitet och bygger modersmålsstödet på vad som för tillfället motiverar barnet. Då blir modersmålstränaren en resurs som vidgar barnets redan pågående lärprocess.
Dessutom blir språkandet en del av förskolans vardag. Det blir ett naturligt inslag för barnet och det skapar ett klimat som inbjuder till att använda sina språk på förskolan. Det leder också till ett samarbete mellan förskollärare och modersmålstränare där man tillsammans kan utnyttja varandras kunskaper om barnets olika språk till att skapa ett integrerat arbete med modersmålet.
Aktuell forskning visar att aktiv användning av flera språk är gynnsamt för den kognitiva utvecklingen. Tankeprocesserna blir mer nyanserade då hjärnan blandar språken för att finna bäst begrepp. Gå gärna in på länken nedan och hör forskare förklara den gynnsamma flerspråkigheten.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/forskare-gor-alla-flersprakiga
På vår förskola har vi påbörjat ett samarbete med modersmålstränarna där de tillsammans med barnen skapar arbetsmaterial som vi kan använda i verksamheten dagligen. Barn och modersmålstränare har arbetat tillsammans kring begrepp på kläder på serbiska. När vi klär oss för att gå ut kan vi andra också prata om och använda oss av begreppen.
Vi är också medvetna om att barnen besitter stora kunskaper och vi lyfter dessa och samlar på dem så att vi pedagoger kan lära av barnen för att förstärka deras lärande. Några barn har skrivit kurdiska bokstäver med deg. Vi samlar dessa till en kurdisk bokstavsbok.
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg