SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Anders Biörklund via mejl: anders.biorklund@karlstad.se
Idag kommer pedagogikforskare och fil. dr. Ann S. Pihlgren att föreläsa om lärares lärande för oss i nätverket SOL i Värmland. Vi tänkte att även ni ska få lära känna henne lite.
1. Vad arbetar du mest med just nu? Jag arbetar framför allt med två områden som båda känns angelägna. Det ena handlar om Läslyftet och arbetet i kommuner och i arbetslag för att få igång det kollegiala lärandet på ett sätt som gynnar eleverna och deras språkutveckling. Det andra området som tar en del tid är fritidshemmet och förskoleklassens nya läroplansdelar och implementeringen av dessa i verksamheterna. Jag har ju varit med i Skolverkets grupp som skrivit fritidshemmets läroplansdel så det känns också som ett viktigt och angeläget område. När fritidshemmet arbetar med att utveckla elevernas lärande och förmågor genom kreativa, skapade, problemlösande och elevaktiva arbetsformer så kommer också resultaten i grundskolan att förbättras.
2. Vilka råd skulle du ge till lärare som vill vidareutveckla sin undervisning? Framför allt tror jag man kan börja med att utveckla två områden i sin undervisning: Att ställa metakognitiva frågor i högre grad än kontrollfrågor, dvs frågor som ber eleverna lösa problem, tänka om hur de tänker och lär sig, om olika hypoteser kommer att höja det kognitiva innehållet i klassrummet, på fritidshemmet eller i förskolegruppen. Det handlar om frågor som ”Hur skulle du kunna lösa det här? Vilka olika idéer har du? Hur gjorde du för att komma på lösningen? Hur tänkte du när du tog dig an problemet?”.Det andra området handlar om att i planeringsstadiet noga tänka efter vad du tänkt att eleverna skalära sig, förstå och förmå efter det att undervisningsområdet är genomfört, innan du planerar vilka aktiviteter eller lektioner som ska göras. Att tänka igenom syftet – varför är den här kunskapen viktig i värden? – är en första början. På så sätt kommer undervisningens syfte att bli tydligare, både för dig och eleverna.
3. Vilka råd skulle du ge till rektorer som vill vidareutveckla sitt arbete med att vara pedagogiska ledare? Mitt råd till rektorer är följande: ”Far ända in i klassrummet!” dvs kryp nära dina pedagoger genom observationer och feedback, tydliga lönekriterier som visar på vilka förväntningar du har på lärarens undervisning samt genom att återkommande delta i de utvecklingsträffar och kollegiala samtal som lärarna genomför. Det vet vi från forskning är ett effektivt sätt att utveckla undervisningens kvalitet. Det är också roligt! Men kräver prioritering.
4. Är det något annat du vill förmedla till våra bloggläsare? Språket är vårt viktigaste verktyg för att kunna tänka. Kan vi ge den uppväxande generationen goda språkliga verktyg finns det alltså gott hopp om mänskligheten. Det är därför vi ska hålla på med det här!
