Samhällskunskap för nyanlända – hur gör man?

Ny termin och nya grupper. Jag har fått chansen att undervisa en grupp elever i samhällskunskap varav de flesta är nyanlända ungdomar. Nu är det dags att använda all den kunskap som finns inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Genom att arbeta medvetet med språk och kunskap parallellt kommer elevernas ämnesspråk att utvecklas och därmed får eleverna ett mer formellt språk och abstrakt tänkande. Begrepp som är abstrakta hjälper oss att resonera, reflektera och analysera vilket är förmågor som jag ska bedöma i slutet av kursen.

I Skolverkets publikation ” Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen” betonas vikten av att arbeta språkutvecklande eftersom det gynnar alla elever men är ett krav för att andraspråkselever ska uppnå den utveckling de har möjlighet till.

Förutom ämnesinnehållet ska den undervisningen innehålla följande:

·         läsning och skrivning,

·         muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar,

·         tankemässigt krävande uppgifter,

·         ett medvetet fokus på utveckling av ordförrådet i ämnet,

·         undervisning om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och

·         olika typer av formativ bedömning av elevernas ämnesspråkliga prestationer.

 I min lektionsplanering utgår jag från vilken kunskap i ämnet eleverna ska ha och vilka språkliga mål som lektionen ska innehålla. Målet för lektionen ska synliggöras vid lektionsstart och utvärderas vid lektionsavslutning. Har mina elever förstått målet för lektionen? Har eleverna förstått min undervisning? Vid lektionens slut måste jag formulera några frågor som visar mig hur min undervisning landade i eleven. Jag måste flytta fokus från vad jag har lärt ut, till – vad har mina elever lärt sig och förstått på min lektion.

Det språkliga målet innebär att jag identifierar de ord och begrepp som är viktiga för ämnet och de kunskapskrav som lektionen innehåller. Därefter synliggör jag de orden för eleverna. Eleverna kommer att få tid att arbeta med ord och begrepp både muntligt och skriftligt på lektionstid. Skolverket poängterar att det ska vara ” ett medvetet fokus på utveckling av ordförrådet i ämnet” vilket är en självklarhet i teorin men ack så lätt att i praktiken – förenkla ämnesspråket.

Tankemässigt krävande uppgifter är av största vikt för att elever ska få möjlighet att träna och utveckla sin tankeförmåga oavsett vilken språklig nivå de befinner sig på. Därför kommer jag att arbeta med olika typer av stöttning.

·         Lässtrategier för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att bearbeta lärobokstexten. Vi kommer att fokusera på rubrikens betydelse för texten och att göra egna sammanfattningar av varje stycke i läroboken.

·         ”Packa upp” lärobokstexter och förklara texterna på enklare svenska så att eleverna förstår texten men det är av yttersta vikt att eleverna lär sig de abstrakta ord och begrepp som ingår i samhällskunskap.  

·         Diagram och tankemodeller är viktiga verktyg för att eleverna ska ha möjlighet att sortera i texten och bland annat göra jämförelser och se olika samband.

·         Skrivmallar och exempelsvar är också användbara verktyg som mina elever kommer få använda när de ska skriva längre och mer utredande svar som ska innehålla jämförelser eller synliggöra processer.

 Jag kommer att modellera alla typer av stöttning i klassrummet vilket också kommer att påverka klassrumsklimatet positivt, ett klassrum där man vågar stötta varandra. Skapa ett klassrumsklimat där elever kan prata om komplexa idéer och ämnesspecifika begrepp samt ställa frågor om det som de inte förstår. Interaktionen elever emellan samt eleverna och mig kommer att stötta lärandet för alla elever i klassrummet. // Ingegerd Norder