Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!
Den senaste tiden har jag funderat mycket kring matematik och hur mina elever arbetar med ämnet. Ofta resonerar eleverna kring att de inte har någon talang eller att de inte är några mattemänniskor, när de i själva verket saknar rätt strategier.
Jag funderade på hur man skulle kunna göra eleverna medvetna kring studieteknik och att det krävs arbete för att lyckas i matematik. Att det inte finns några genvägar utan att det krävs tid och engagemang.
Men hur får man med eleverna så att de höjer sitt självförtroende i matematik och börjar fokusera på rätt saker?
Jag har tittat igenom en film på UR, som heter ”Strategier för matematik”, som jag tänkte visa för mina elever. Egentligen ska man börja kursen med den här filmen, för den ger inspiration och visar eleverna verktyg för hur de ska orka ta tag i sina studier. Filmer ger eleverna en karta över hur de kan komma vidare i sina matematikstudier. Jag hoppas att eleverna ska kunna känna igen sig i filmen och även att de ser att det finns en metod de kan använda.
I filmen möter man eleven Albin, som ofta är missnöjd med sina resultat på matteprov. Albin får kämpa mycket med ämnet och han har ingen strategi för hur han ska utvecklas vidare, utan han står still och stampar. Albin får träffa en matematiklärare, Martin som ger Albin de verktyg han behöver.
Martin utmanar Albins klass med en jättesvår uppgift och förklarar detta med att det är viktigt i matematiken att trivas med att inte förstå, att det är inte något konstigt i att inte förstå. Snarare är är det viktigt att kunna acceptera att man ska över detta hinder och hitta en strategi för att förstå.
En strategi för att börja förstå är att våga ställa frågor. Klassen får öva sig i att ställa ”bra frågor”. Ofta är eleverna rädda att ställa frågor, men får man inte svar på de frågor man har i matematik så kanske man inte kommer vidare när man sitter och funderar på något moment. Så att jobba med att få eleverna att formulera frågor och förstå att man kan fråga om allt möjligt är viktigt.
En annan sak som tas upp i filmen är att matematik inte ska gå fort utan att man ska tänka långsamt och grundligt. I filmen liknas detta med en sköldpaddas sätt att gå, d.v.s. lugnt och systematiskt arbeta sig fram mot målet. Att arbeta som en snabb hare som hoppar hit och dit och inte har någon given strategi, ska man försöka undvika.
Efter att pojken i filmen jobbat med de här strategierna en tid får han göra ett övningsprov för att testa om det fungerat bra.
Och det har fungerat. Han når bättre resultat. Men han behöver fortsätta att utvecklas.
I matematik är det bättre att hinna med få uppgifter, men förstå de uppgifter man gjort ordentligt. Är det något man inte förstått, så måste man hoppa tillbaka och lära sig det. Det kan man göra genom att titta tillbaka i läroboken, låna någon enklare mattebok, fråga lärare eller kompis eller använda internet. Albin blir tillsagd att bryta ned uppgiften i delproblem och lösa dessa. Han börjar även ta för vana att kontrollera svaren han får genom att se efter om han har löst problemen rätt. Läraren Martin ger också Albin en checklista för hur han kan felsöka en uppgift.
Albin kände sig i början frustrerad över det nya sättet att arbeta med matematik och han uttrycker att det är ovant att arbeta så kontrollerat och systematiskt. Han upplever efter det första provet att han känner sig lugnare nu när han har fått kontroll på vad som krävs samt att han satt kvar längre på provet och han lät sig använda tid till att fundera.
Nästa steg efter detta var att Albin skulle utmana sig själv. Han börjar titta på att man kan lösa uppgifter på flera olika sätt. Klassen får skapa bilder kring olika problemuppgifter och presentera problemen för klassen. På så sätt får de se att bilder är ett sätt som hjälper hjärnan att sortera information och gör att man förstår problemet lättare.
Klassen får sedan tillverka egna problem till varandra och lösa dem. De får även arbeta med att lösa uppgifter fel och låta andra försöka hitta felen. Hela tiden är det fokus på att prata matematik och diskussionerna kretsar i filmen ofta kring om resultatet är rimligt.
Eleverna upptäcker vad lärorikt det är att plugga med varandra, att de utvecklas när de förklarar för någon annan.
De viktigaste hållpunkterna som skickas med i filmen är:
· Sluta stressa.
· Sluta tävla.
· Arbeta med grundläggande tekniker.
· Snacka matte.
· Gör egna uppgifter.
· Kolla upp nästa avsnitt innan du börjar med det så är du mer förberedd på vad som kommer att komma.
· Matematik är inget ämne man bara kan, det krävs träning och åter träning.
