Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!
Jag har i tidigare blogginlägg berättat om det kollegiala lärgruppsarbete vi på Nobelgymnasiet har kommit igång med detta läsår (läs mer HÄR och HÄR). Det gemensamma temat för skolan är detta år ”Ledarskap i klassrummet” och lärgrupperna fokuserar på olika aspekter av temat. I min egen lärargrupp har vi fokus på hur de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning kan skapa en grund för ett effektivt ledarskap i klassrummet.
Häromdagen pratade vi om s.k. ”exit tickets” och hur de kan användas formativt för att öka elevernas lärande. Exit tickets är ett samlingsbegrepp för olika typer av aktiviteter som har till syfte att fånga upp elevernas förståelse i slutet av lektionen. Dylan Wiliam kallar dem ”utgångspass” och lyfter fram dem som ett utmärkt exempel på belägg för lärande i Handbok i formativ bedömning (2015).
Formen på exit tickets kan variera, från post-it-lappar till digitala mallar (t.ex. Socrative), men principen är densamma. Läraren ställer vid lektionsslut frågor om lektionen och om elevens lärande och samlar in svaren för att sedan kunna gå igenom dem och få viktig information om hur effektiv dagens lektion har varit. Vinsterna är flera:
Läraren får svar på om undervisningen är på väg åt rätt håll eller om den kanske behöver justeras åt ett eller annat håll, beroende på hur eleverna har uppfattat undervisningen. Frågorna som läraren ställer kan se väldigt olika ut och de kan handla om fakta, förståelse, åsikter o.s.v.
Läraren kan välja om utgångskvittot ska vara anonymt eller inte. Om eleverna skriver namn kan läraren identifiera vilken typ av stöd enskilda elever behöver. Kanske kan läraren samla elever som har uttryckt samma svårighet? Om syftet å andra sidan endast är att stämma av hur klassen som helhet har uppfattat undervisningen, behövs inga namn.
Eleverna får chans att reflektera över sitt lärande och sätta ord på hur de har uppfattat undervisningen. Detta är en bra utgångspunkt för att successivt kunna börja ta ansvar för och kontroll över sitt eget lärande.
Eleverna blir i många fall mer aktiva under lektionen, dels genom att vetskapen om att de förväntas sammanfatta lektionen i slutet får dem att i högre grad reflektera över vad som pågår, dels genom att samtliga elever får möjlighet att göra sina röster hörda.
Att låta elever reflektera över undervisningen i slutet av lektionen är självklart inget nytt; det har många lärare praktiserat i åratal. Jag också. Det som är nytt för mig är dock hur jag numera använder resultatet. Tidigare var reflektionen ett självändamål, eleverna fick möjlighet att tänka till runt lektionen, och jag skrev ofta kommentarer till reflektionerna. Tidskrävande förstås, vilket ledde till att jag inte kunde genomföra detta särskilt ofta. Jag insåg inte heller att elevernas svar skulle användas formativt – för att justera min egen undervisning. Då behövs ingen individuell feedback på elevernas exit tickets, utan min återkoppling kan bestå av att jag under nästa lektion sammanfattar hur jag har uppfattat elevernas svar och hur det kommer att påverka dagens lektion eller kommande veckors planering.
Personligen gillar jag Socratives färdiga mall för exit tickets. Eleverna fyller i svaren till tre frågor (två som är förformulerade och en som läraren själv skriver på tavlan) digitalt via dator eller telefon. Det kräver minimalt med förberedelse och jag kan direkt ladda ned svaren på min egen dator och förväntas inte ge individuell feedback.
Sammanfattningsvis handlar exit tickets om att synliggöra elevernas lärande för mig som lärare: förstår de min undervisning? Om inte måste jag tänka om! Vad behöver jag justera i min undervisning så att den blir mer effektiv? Det är ju detta all undervisning i slutändan handlar om; att eleverna ska lära sig mer! // Susanne Mellerskog
