Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Gammal skåpmat kan också vara bra!

John Hatties Visible learning (baserat på 80 miljoner elevers studieresultat!) kom ut 2009. I december var jag på en fortbildning som hette ”Synligt lärande” och det var Jesper Ersgård som höll i den. Med risk för att många kommer att tycka att jag bjuder på gammal skåpmat kommer jag nu ändå att dela med mig av några godbitar från den här dagen.

Hur viktig är läraren för eleverna? Mycket viktig naturligtvis och vi måste alltid vara medvetna om den effekt vi faktiskt har på våra elever. Dock finns det många andra påverkansfaktorer som har större effekt. Hemmiljön t ex har en större påverkan än läraren. Däremot kan vi öka vår påverkan genom att bli mer engagerade i elevernas lärprocesser och genom att bygga goda relationer med eleverna. Lärare som mest engagerar sig i sitt ämne har inte lika hög påverkansfaktor.

Ersgård pratade vikten om att känna passion för att bli en god pedagog. Inte bara passion för sitt ämne utan även passion för att lära ut. Passion för att få eleverna att se sitt lärande, passion för vad som sker i våra klassrum och passion för att få elever att vilja bli bättre. En nyckel till att öka viljan och motivationen är hur vi ger eleverna feedback. Jag tror att alla lärare är intresserade av vilken feedback som fungerar, men jag tror också att många av oss behöver bli mer intresserade av vilken sorts feedback som fungerar bättre än annan.

Carol Dweck, professor i psykologi vid Stanford university i USA, har i över 25 år forskat kring ”mindset”. Hon menar att vi människor antingen har ett ”fixed mindset”, vilket innebär att man tror att intelligens och talang är något statiskt som inte går att förändra, eller ett ”growth mindset” som istället innebär att vi tror att vår intelligens och talang går att utveckla genom hårt arbete. För personer med ett ”fixed mindset” är det viktigt att framstå som smart, medan de med ett ”growth mindset” ser på sina misstag/bakslag som en naturlig del av lärandet.

Hennes forskning är verkligen värd att tänka på för oss pedagoger när vi återkopplar, för det går nämligen att få elever att ändra sitt mindset. Genom att tänka på följande punkter hjälper vi dem att förändra sitt tankesätt:

  • Diskutera med eleverna, ”Vad har jag för mindset?”
  • Hjärnan är en muskel och den behöver tränas för att utvecklas. Att misslyckas är att lära.
  • Ge framåtsyftande feedback, ”du har verkligen jobbat bra med den här uppgiften och nästa gång kommer du att ha användning av det jobbet som du la ner nu”.
  • Uppmana elever att säga/tänka ”Jag har inte lärt mig ännu” istället för ”Jag kan inte”.

I slutet av dagen gav Ersgård oss fem olika typer av respons att ge sitt barn som just har deltagit i en gymnastiktävling och kommit absolut sist. Vi kursdeltagare skulle fundera över vilken återkoppling som vi trodde fungerade bäst:

  • Jag tyckte i alla fall att du var bäst.
  • Du borde ha vunnit. Domaren var orättvis.
  • Gymnastik är inte allt. Det finns annat.
  • Du har förmågan, nästa gång vinner du.
  • Du förtjänade inte att vinna. Den som vann var bättre.

Den bästa responsen är den sista, som faktiskt är den som var sann i det här exemplet. Men självklart ska man berömma, men man ska berömma rätt saker och på rätt sätt. Man ska inte ljuga om deras förmåga, utan istället göra dem medvetna om deras förmågor. Det är det som är synligt lärande.

//UllaCarin Boes

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg

Utvalda bloggar

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. Jag fokuserar här på de…

Läs mer

Blogg

Elevhälsan på Norrstrandsskolan 4-6

I den här bloggen kan du läsa om elevhälsoarbetet på Norrstrandsskolan åk 4-6. Häng med på en resa som utgår från elevhälsoteamets arbetshypotes: om du mår bra, lär du bra och då mår du  bättre. Det kommer handla om hur vi skapar tillit i verksamheterna och hur vi arbetar med…

Läs mer

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…

Läs mer