Pedagog Värmland | Blogg | Matematik och kommunikation

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…

Matematik och kommunikation

Jag har läst artikeln ”Kommunikation och visualisering” av Oleg Popov & Krister Ödmark, Umeå universitet. Denna text ingår i matematiklyftet och finns att läsa på Lärportalen för matematik.

Artikeln tar upp vad viktigt det är med kommunikationsförmågan för elever på yrkesprogram och kommunikationens roll i lärandet av matematik. Våra elever på yrkesprogram kommer ofta träffa på uppgifter som är visualiserade i form av t ex ritningar, diagram eller kartor.

Inom flera yrken krävs det en snabb och effektiv kommunikation för att lösa uppgifter inom arbetslivet. Därför är det viktigt i alla ämnen på yrkesprogrammen att arbeta med utvecklingen av elevers sociala kompetens och förmåga att kommunicera tydligt och sakligt.

Genom att jobba med matematiken kommunikativt kan elevers svårigheter övervinnas om man arbetar målmedvetet och reflekterande så att eleverna upplever matematiken och förstår helheten.

I det dagliga arbetet använder vi matematiklärare och elever ett matematiskt språk både muntligt, skriftligt och visuellt. Vi lärare är även medvetna om svårigheter hos många elever att använda ett ”matematiskt språk”. Under det senaste decenniet har det inom internationellt matematikdidaktiskt arbete uppmärksammats (Skott m fl., 2010) att målmedvetet arbete med kommunikation i klassrummet kan förbättra lärandet i matematik.

Det finns två perspektiv kring matematik och kommunikation. Eleverna ska lära sig att förstå matematik genom att lyssna och förklara samtidigt som matematisk kommunikation i sig själv är något eleverna ska lära sig.

Muntlig och skriftlig kommunikation sker i matematikklassrummet när man presenterar lösningsprocesser, gör och beskriver ett antagande, bevisar, argumenterar och förklarar. Själva talsituationen och sammanhanget ger ledtrådar för talaren att bli förstådd.

Många elever kan behöva tydlig handledning och stöd i utveckling av sina färdigheter att tolka och förstå skriftligt matematiskt språk. Reichenberg (2012) föreslår användning av strukturerade textgenomgångar för att hjälpa elever att tolka texter. Det innebär att texten läses högt stycke för stycke och att samtal förs kring det lästa. Nya ord och begrepp förklaras. Frågor ställs för att stödja elevernas förståelse. Diskussionen förs med fokus på viktiga delar av innehållet. Lärarens avsikt bör även vara att eleverna kopplar vad de har läst till sina förkunskaper i ämnet. Vidare måste vi vara medvetna om att det språk vi använder kan tolkas på olika sätt och att många ord kan ha flera olika betydelser. Ordens mening bestäms av samtalskontexten. Hur bra man behärskar språket bestäms mycket av kompetensen att förstå och använda rätt ord i rätt sammanhang.

Följande delar av matematikens språk kan elever behöva hjälp med:

tecken och symboler
grafiska/symboliska konstruktioner (t ex koordinatsystem)
formler och ekvationer
matematiskt språk (vinkeln är rät; nämnaren står ovanför bråkstrecket)

När eleverna arbetar med det matematiska symbolspråket, måste de kunna avkoda och tolka symbolerna de möter samt kunna hantera översättningen mellan de olika representationsformerna.

Matematiska ord och symboler får betydelse när de används i olika situationer. När de kan förklaras av elever med vardagligt språk och bildspråk kan deras förståelse av matematiska begrepp befästas (Moschkovich, 1996). Enhetsomvandling och användning av prefix är viktiga färdigheter på flera yrkesprogram.

Artikeln tar också upp att matematikens språk har en dubbel funktion – dels att uttrycka matematiskt tänkande och dels att vara det som skapar det matematiska tänkandet. Språket hjälper till att formulera och förmedla matematiskt tänkande inte bara när eleverna lyssnar, utan även när de själva talar.

Kilborn (2007) menar att många problem med ämnet matematik som eleverna har när de kommer till gymnasiet kan förklaras med att de inte har utvecklat ett funktionellt matematiskt språk, d.v.s. vedertaget matematiskt språk som används under problemlösningen och kommunikationen i klassrummet.

En verbalisering blir följaktligen en hjälp att lösa problemet, eftersom nya tankeresurser aktiveras när man utrycker ett resonemang i tal eller skrift. På liknande sätt känner vi igen situationen ”när jag förklarar för en kompis, förstår jag det bättre”. För att forma ett eget matematiskt tänkande måste eleven föra en inre dialog med sig själv, medan han eller hon lyssnar, läser, sammanställer, skriver eller reflekterar. Det är därför forskning också har föreslagit (se Rittle-Johnson och Schneider) att elevers muntliga och skriftliga beskrivningar av sin förståelseprocess ska uppmuntras, både för elevens egen skull och för andras.

Så därför är det viktigt vid all matematikundervisning att eleverna ges tid och tillfälle att diskutera hur de löser matematikuppgifterna samt få förklara för en kamrat för då utvecklar de flera av sina matematiska förmågor.

/Ingrid Lundin

{ "ImageClass": "Timber\\Image", "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Timber\\Term", "object_type": "post", "custom": { "_fgd2wp_old_node_id": "953", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c" }, "id": 6448, "ID": 6448, "post_author": "2015", "post_content": "

Jag har l\u00e4st artikeln \u201dKommunikation och visualisering\u201d av Oleg Popov & Krister \u00d6dmark, Ume\u00e5 universitet. Denna text ing\u00e5r i matematiklyftet och finns att l\u00e4sa p\u00e5 L\u00e4rportalen f\u00f6r matematik.<\/p>

Artikeln tar upp vad viktigt det \u00e4r med kommunikationsf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r elever p\u00e5 yrkesprogram och kommunikationens roll i l\u00e4randet av matematik. V\u00e5ra elever p\u00e5 yrkesprogram kommer ofta tr\u00e4ffa p\u00e5 uppgifter som \u00e4r visualiserade i form av t ex ritningar, diagram eller kartor.<\/p>

Inom flera yrken kr\u00e4vs det en snabb och effektiv kommunikation f\u00f6r att l\u00f6sa uppgifter inom arbetslivet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt i alla \u00e4mnen p\u00e5 yrkesprogrammen att arbeta med utvecklingen av elevers sociala kompetens och f\u00f6rm\u00e5ga att kommunicera tydligt och sakligt.<\/p>

Genom att jobba med matematiken kommunikativt kan elevers sv\u00e5righeter \u00f6vervinnas om man arbetar m\u00e5lmedvetet och reflekterande s\u00e5 att eleverna upplever matematiken och f\u00f6rst\u00e5r helheten.<\/p>

I det dagliga arbetet anv\u00e4nder vi matematikl\u00e4rare och elever ett matematiskt spr\u00e5k b\u00e5de muntligt, skriftligt och visuellt. Vi l\u00e4rare \u00e4r \u00e4ven medvetna om sv\u00e5righeter hos m\u00e5nga elever att anv\u00e4nda ett \u201dmatematiskt spr\u00e5k\u201d. Under det senaste decenniet har det inom internationellt matematikdidaktiskt arbete uppm\u00e4rksammats (Skott m fl., 2010) att m\u00e5lmedvetet arbete med kommunikation i klassrummet kan f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00e4randet i matematik.<\/p>

Det finns tv\u00e5 perspektiv kring matematik och kommunikation. Eleverna ska l\u00e4ra sig att f\u00f6rst\u00e5 matematik genom att lyssna och f\u00f6rklara samtidigt som matematisk kommunikation i sig sj\u00e4lv \u00e4r n\u00e5got eleverna ska l\u00e4ra sig.<\/p>

Muntlig och skriftlig kommunikation sker i matematikklassrummet n\u00e4r man presenterar l\u00f6sningsprocesser, g\u00f6r och beskriver ett antagande, bevisar, argumenterar och f\u00f6rklarar. Sj\u00e4lva talsituationen och sammanhanget ger ledtr\u00e5dar f\u00f6r talaren att bli f\u00f6rst\u00e5dd.<\/p>

M\u00e5nga elever kan beh\u00f6va tydlig handledning och st\u00f6d i utveckling av sina f\u00e4rdigheter att tolka och f\u00f6rst\u00e5 skriftligt matematiskt spr\u00e5k. Reichenberg (2012) f\u00f6resl\u00e5r anv\u00e4ndning av strukturerade textgenomg\u00e5ngar f\u00f6r att hj\u00e4lpa elever att tolka texter. Det inneb\u00e4r att texten l\u00e4ses h\u00f6gt stycke f\u00f6r stycke och att samtal f\u00f6rs kring det l\u00e4sta. Nya ord och begrepp f\u00f6rklaras. Fr\u00e5gor st\u00e4lls f\u00f6r att st\u00f6dja elevernas f\u00f6rst\u00e5else. Diskussionen f\u00f6rs med fokus p\u00e5 viktiga delar av inneh\u00e5llet. L\u00e4rarens avsikt b\u00f6r \u00e4ven vara att eleverna kopplar vad de har l\u00e4st till sina f\u00f6rkunskaper i \u00e4mnet. Vidare m\u00e5ste vi vara medvetna om att det spr\u00e5k vi anv\u00e4nder kan tolkas p\u00e5 olika s\u00e4tt och att m\u00e5nga ord kan ha flera olika betydelser. Ordens mening best\u00e4ms av samtalskontexten. Hur bra man beh\u00e4rskar spr\u00e5ket best\u00e4ms mycket av kompetensen att f\u00f6rst\u00e5 och anv\u00e4nda r\u00e4tt ord i r\u00e4tt sammanhang.<\/p>

F\u00f6ljande delar av matematikens spr\u00e5k kan elever beh\u00f6va hj\u00e4lp med:<\/p>

tecken och symboler<\/li>
grafiska\/symboliska konstruktioner (t ex koordinatsystem)<\/li>
formler och ekvationer <\/li>
matematiskt spr\u00e5k (vinkeln \u00e4r r\u00e4t; n\u00e4mnaren st\u00e5r ovanf\u00f6r br\u00e5kstrecket)<\/li><\/ul>
N\u00e4r eleverna arbetar med det matematiska symbolspr\u00e5ket, m\u00e5ste de kunna avkoda och tolka symbolerna de m\u00f6ter samt kunna hantera \u00f6vers\u00e4ttningen mellan de olika representationsformerna.<\/p>
Matematiska ord och symboler f\u00e5r betydelse n\u00e4r de anv\u00e4nds i olika situationer. N\u00e4r de kan f\u00f6rklaras av elever med vardagligt spr\u00e5k och bildspr\u00e5k kan deras f\u00f6rst\u00e5else av matematiska begrepp bef\u00e4stas (Moschkovich, 1996). Enhetsomvandling och anv\u00e4ndning av prefix \u00e4r viktiga f\u00e4rdigheter p\u00e5 flera yrkesprogram.<\/p>
Artikeln tar ocks\u00e5 upp att matematikens spr\u00e5k har en dubbel funktion \u2013 dels att uttrycka matematiskt t\u00e4nkande och dels att vara det som skapar det matematiska t\u00e4nkandet. Spr\u00e5ket hj\u00e4lper till att formulera och f\u00f6rmedla matematiskt t\u00e4nkande inte bara n\u00e4r eleverna lyssnar, utan \u00e4ven n\u00e4r de sj\u00e4lva talar.<\/p>
Kilborn (2007) menar att m\u00e5nga problem med \u00e4mnet matematik som eleverna har n\u00e4r de kommer till gymnasiet kan f\u00f6rklaras med att de inte har utvecklat ett funktionellt matematiskt spr\u00e5k, d.v.s. vedertaget matematiskt spr\u00e5k som anv\u00e4nds under probleml\u00f6sningen och kommunikationen i klassrummet.<\/p>
En verbalisering blir f\u00f6ljaktligen en hj\u00e4lp att l\u00f6sa problemet, eftersom nya tankeresurser aktiveras n\u00e4r man utrycker ett resonemang i tal eller skrift. P\u00e5 liknande s\u00e4tt k\u00e4nner vi igen situationen \u201dn\u00e4r jag f\u00f6rklarar f\u00f6r en kompis, f\u00f6rst\u00e5r jag det b\u00e4ttre\u201d. F\u00f6r att forma ett eget matematiskt t\u00e4nkande m\u00e5ste eleven f\u00f6ra en inre dialog med sig sj\u00e4lv, medan han eller hon lyssnar, l\u00e4ser, sammanst\u00e4ller, skriver eller reflekterar. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r forskning ocks\u00e5 har f\u00f6reslagit (se Rittle-Johnson och Schneider) att elevers muntliga och skriftliga beskrivningar av sin f\u00f6rst\u00e5elseprocess ska uppmuntras, b\u00e5de f\u00f6r elevens egen skull och f\u00f6r andras.<\/p>
S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt vid all matematikundervisning att eleverna ges tid och tillf\u00e4lle att diskutera hur de l\u00f6ser matematikuppgifterna samt f\u00e5 f\u00f6rklara f\u00f6r en kamrat f\u00f6r d\u00e5 utvecklar de flera av sina matematiska f\u00f6rm\u00e5gor.<\/p>
<\/p>
\/Ingrid Lundin <\/p>", "post_date": "2015-05-26 17:47:56", "post_excerpt": "", "post_parent": 0, "post_status": "publish", "post_title": "Matematik och kommunikation", "post_type": "blog", "slug": "matematik-och-kommunikation", "_fgd2wp_old_node_id": "953", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c", "post_date_gmt": "2015-05-26 17:47:56", "comment_status": "open", "ping_status": "open", "post_password": "", "post_name": "matematik-och-kommunikation", "to_ping": "", "pinged": "", "post_modified": "2015-05-26 17:47:56", "post_modified_gmt": "2015-05-26 17:47:56", "post_content_filtered": "", "guid": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/blog\/pedagogisk-utveckling-pa-nobelgymnasiet\/20150526\/matematik-och-kommunikation\/", "menu_order": 0, "post_mime_type": "", "comment_count": "0", "filter": "raw", "status": "publish", "type": { "slug": "blog", "name": "blog", "label": "Bloggar", "labels": { "name": "Bloggar", "singular_name": "Blogg", "add_new": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "add_new_item": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "edit_item": "Redigera Blogginl\u00e4gg", "new_item": "New Blogg", "view_item": "View Blogg", "view_items": "View Bloggar", "search_items": "Search Blogg", "not_found": "No Blogg found", "not_found_in_trash": "No Blogg found in Trash", "parent_item_colon": null, "all_items": "Bloggar", "archives": "Bloggar", "attributes": "Inl\u00e4ggsattribut", "insert_into_item": "Infoga i inneh\u00e5ll", "uploaded_to_this_item": "Uppladdat till detta inl\u00e4gg", "featured_image": "Utvald bild", "set_featured_image": "Ange utvald bild", "remove_featured_image": "Ta bort utvald bild", "use_featured_image": "Anv\u00e4nd som utvald bild", "filter_items_list": "Filtrera inl\u00e4ggslista", "filter_by_date": "Filtrera efter datum", "items_list_navigation": "Navigation f\u00f6r inl\u00e4ggslista", "items_list": "Inl\u00e4ggslista", "item_published": "Inl\u00e4gget har publicerats.", "item_published_privately": "Inl\u00e4gget har publicerats privat.", "item_reverted_to_draft": "Inl\u00e4gget har \u00e5terst\u00e4llts till utkastet.", "item_scheduled": "Inl\u00e4gget har schemalagts.", "item_updated": "Inl\u00e4gget har uppdaterats.", "item_link": "Inl\u00e4ggsl\u00e4nk", "item_link_description": "En l\u00e4nk till ett inl\u00e4gg.", "menu_name": "Blogg", "name_admin_bar": "Blogg" }, "description": "Anv\u00e4nd f\u00f6r bloggar f\u00f6r fler personer. Varje anv\u00e4ndare f\u00e5r en personlig blogg.", "public": true, "hierarchical": false, "exclude_from_search": false, "publicly_queryable": true, "show_ui": true, "show_in_menu": true, "show_in_nav_menus": true, "show_in_admin_bar": true, "menu_position": null, "menu_icon": null, "capability_type": "blog", "map_meta_cap": true, "register_meta_box_cb": null, "taxonomies": [ "post_tag", "verksamheter", "amnen", "tema", "kommuner" ], "has_archive": true, "query_var": "blog", "can_export": true, "delete_with_user": false, "template": [], "template_lock": false, "_builtin": false, "_edit_link": "post.php?post=%d", "cap": { "edit_post": "edit_post", "read_post": "read_post", "delete_post": "delete_post", "edit_posts": "edit_blogs", "edit_others_posts": "edit_others_blogs", "delete_posts": "delete_blogs", "publish_posts": "publish_blogs", "read_private_posts": "read_private_blogs", "read": "read", "delete_private_posts": "delete_private_blogs", "delete_published_posts": "delete_published_blogs", "delete_others_posts": "delete_others_blogs", "edit_private_posts": "edit_private_blogs", "edit_published_posts": "edit_published_blogs", "create_posts": "edit_blogs" }, "rewrite": { "slug": "blog", "with_front": true, "pages": true, "feeds": true, "ep_mask": 1 }, "show_in_rest": true, "rest_base": null, "rest_namespace": "wp\/v2", "rest_controller_class": null, "rest_controller": null }, "_thumbnail_id": false, "excerpt": false }

{ "video": { "kategoripanel": true, "senaste": true }, "default_post_image": { "ID": 10202, "id": 10202, "title": "pv-placeholder", "filename": "pv-placeholder.jpg", "filesize": 47120, "url": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "link": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/pv-placeholder\/", "alt": "", "author": "2003", "description": "", "caption": "", "name": "pv-placeholder", "status": "inherit", "uploaded_to": 0, "date": "2022-02-08 13:12:58", "modified": "2022-02-08 13:12:58", "menu_order": 0, "mime_type": "image\/jpeg", "type": "image", "subtype": "jpeg", "icon": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-includes\/images\/media\/default.png", "width": 1200, "height": 630, "sizes": { "thumbnail": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-400x400.jpg", "thumbnail-width": 400, "thumbnail-height": 400, "medium": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-800x420.jpg", "medium-width": 800, "medium-height": 420, "medium_large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-768x403.jpg", "medium_large-width": 768, "medium_large-height": 403, "large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "large-width": 1200, "large-height": 630, "1536x1536": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "1536x1536-width": 1200, "1536x1536-height": 630, "2048x2048": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "2048x2048-width": 1200, "2048x2048-height": 630 } }, "featured_blogs": [ { "data": { "ID": "2084", "user_login": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_pass": "$P$B6UIsoNBjQkKAzy37xFmT34NFCipRO.", "user_nicename": "maria-ripemo", "user_email": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2019-09-09 20:24:43", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "maria.ripemo@hotmail.com" }, "ID": 2084, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2044", "user_login": "Jennelie \u00d6rtendahl", "user_pass": "$P$BEtYKaAO1fiDpvJ68oGO561MIaUCwa\/", "user_nicename": "jennelie-ortendahl", "user_email": "ortendahljennelie@gmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2015-08-19 13:27:19", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "Jennelie \u00d6rtendahl" }, "ID": 2044, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2054", "user_login": "SOL i V\u00e4rmland", "user_pass": "$P$B9sEAS7872fGIqXBYRSeC6DdjVY61q1", "user_nicename": "sol-i-varmland", "user_email": "marleneandersson7@icloud.com", "user_url": "", "user_registered": "2016-06-02 11:41:04", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "SOL i V\u00e4rmland" }, "ID": 2054, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null } ], "featured_events": [ 11713, 11344, 11706 ], "wordlists": [ { "title": "Hem- och konsumentkunskap", "int_name": "hemochkonsumentkunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1rFDx9yveliwcrqUGUGzKhEhPLvHVS78N13tcEtzq7PY\/edit?usp=sharing", "description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Hem- och konsumentkunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d. Listan \u00e4r uppdelad i fyra avdelningar: Mat och m\u00e5ltider, h\u00e4lsa, konsumtion och ekonomi, milj\u00f6 och livsstil.", "information": "

Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F,O", "published": true }, { "title": "Allm\u00e4nna skolord", "int_name": "allmannaskolord", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "F", "published": true }, { "title": "Vardagsord", "int_name": "konversation", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)", "information": "

Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning", "int_name": "syv", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "Religionskunskap", "int_name": "religionskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,T,U", "published": true }, { "title": "Samh\u00e4llskunskap", "int_name": "samhallskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Sex och samlevnad", "int_name": "sexochsamlevnad", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.", "information": "

Bilderna kommer fr\u00e5n bildstod.se och anv\u00e4nds med\u00a0licens<\/a>\u00a0fr\u00e5n ARASAAC, Linn Greaker Design, Sclera symbols och Humblepics.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,H", "published": true }, { "title": "Historia", "int_name": "historia", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Xij0BQmUDmh8SANWWwxMuq6ns-AbtLf9aqHw-3mEuNI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet historia, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,I", "published": true }, { "title": "Kemi", "int_name": "kemi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/142W9EMXGXy5U-kYen3LX9hTvB6ElV-r55vbaJtWcxgw\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet kemi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Biologi", "int_name": "biologi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1xcurwFH5hMHmlRiPne8mjnioMO-BWyVlEouSCV0em9c\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet biologi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Teknik", "int_name": "teknik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1lwxorTOtOSVW2OCuvdfbavz8X8NcVPO1kLUOQIj17mI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet teknik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Matematik", "int_name": "matematik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/127_tcIgVsIWerDzipTxNz8Mb9ZJY92S58x5shBv6VqU\/edit?usp=sharing", "description": "\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r hittar du l\u00e4nk till Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k.", "information": "

\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r \u00e4r Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k:<\/p>\n

Termer f\u00f6r matematikundervisning p\u00e5 olika spr\u00e5k<\/a><\/p>\n", "id_column": "ej relevant", "default_column_to_show": "", "languages_columns": "", "published": true } ], "wordlist_instructions_box": { "heading": "Aktivera uppl\u00e4sning", "lead": "De svenska orden och vissa andra spr\u00e5k g\u00e5r att f\u00e5 uppl\u00e4sta i Skolord.", "button_url": "\/i-undervisningen\/nyanlanda\/skolord-amnesord-pa-olika-sprak\/upplasning-av-skolord", "button_label": "Instruktioner f\u00f6r uppl\u00e4sning" }, "theme_blog": { "color": "blue", "heading": "Blogg", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla blogginl\u00e4gg p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_blogpage": { "color": "blue", "heading": "Bloggar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla bloggar p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_article": { "color": "orange", "heading": "Artiklar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du l\u00e4sa alla artiklar som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_video": { "color": "green", "heading": "Video", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se de filmer som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_event": { "color": "pink", "heading": "Evenemang", "subheading": "Inspireras och utvecklas tillsammans", "lead": "I kalendern hittar du f\u00f6rel\u00e4sningar, kurser och annat inom omr\u00e5det utbildning och skola, fr\u00e5n olika arrang\u00f6rer." }, "theme_document": { "color": "gray", "heading": "Dokument", "subheading": "", "lead": "" }, "footer_text": "\u00a9 [YEAR] Pedagog V\u00e4rmland, alla r\u00e4ttigheter reserverade." }

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Matematik och kommunikation

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar

post

tags

fields