Vad ska vi bedöma?

I maj 2014 gav Skolverket ut stödmaterialet Bedömningsaspekter. Äntligen! Detta material hade jag gärna tagit del av redan 2011, men bättre sent än aldrig. För det här är, törs jag säga, bland det viktigaste jag har läst när det gäller arbetet med att konkretisera kunskapskraven. Materialet riktar sig i första hand till lärare inom grundskolan, men är minst lika relevant och användbart för oss inom gymnasieskolan. På 15 sidor beskriver Skolverket hur vi ska kunna uppnå en mer likvärdig bedömning genom att nå samsyn kring hur kunskapskraven ska tolkas, men också hur vi ska kunna sätta ord på detta i vår kommunikation med eleverna.

Vad är en bedömningsaspekt?  Kunskapskraven är formulerade utifrån ett antal mer eller mindre abstrakta begrepp. Eleverna ska kunna redogöra översiktligt, utförligt och nyanserat. De ska kunna använda begrepp med viss säkerhet eller med säkerhet. De ska kunna exemplifiera och beskriva och generalisera. Och så vidare. Men vad innebär detta i praktiken i respektive ämne? Ja, det är just detta bedömningsaspekterna ska visa. De talar om vad du som lärare konkret ska titta efter när du bedömer elevernas kunskaper samtidigt som de visar för eleverna vad som kommer att bedömas.

Stödmaterialet ger inga entydiga svar (gör Skolverket någonsin det?) om hur vi ska tolka de enskilda kunskapskraven och formulera bedömningsaspekter, men de ger i sitt stödmaterial användbara verktyg att använda i de olika ämnena. Skolverket föreslår en modell där läraren först väljer ut vilka delar ur det centrala innehållet som ska bearbetas och därefter vilka kunskapskrav som bedömningen ska utgå ifrån. Här måste sedan kunskapskraven konkretiseras i form av bedömningsaspekter, där läraren beskriver vilka förmågor som ska utvecklas och visar exempel på hur värdeorden på de tre olika nivåerna ska tolkas. Vad är ett enkelt resonemang? Hur skiljer det sig från ett väl utvecklat resonemang? Hur ser en nyanserad jämförelse ut i motsats till en onyanserad? Skolverket ger i sitt material flera exempel på hur det kan se ut. Nästa steg i modellen blir att ta fram uppgifter som motsvarar bedömningsaspekterna och naturligtvis att kommunicera detta med eleverna. Om elevernas kunskaper ska kunna utvecklas måste eleverna ges förutsättningar att förstå vilka aspekter som kommer att bedömas.

Men varför kan inte Skolverket formulera bedömningsaspekterna åt oss och bara bifoga dem tillsammans med kunskapskraven? Frågan har, det måste jag erkänna, slagit mig. Att låta tusentals lärare runt om i landet sitta med detta arbete på egen hand säkerställer knappast en likvärdig bedömning. Å andra sidan är, tror jag, arbetet med bedömningsaspekter nödvändigt för lärarna att göra för att nå en djupare förståelse av kunskapskraven, men också därför att vi har den professionella kompetensen för detta. Dessutom är bedömningsaspekterna ämnesspecifika; de måste formuleras till varje enskilt ämne, med fördel gemensamt i ämneslag på skolan. Den typen av samtal och analys tar dock tid och här är det viktigt att skolledare skapar förutsättningar för ett systematiskt arbete med bedömningsfrågor på skolan. 

Sammanfattningsvis är vi nog många som är överens om att detta med bedömning egentligen bara blir mer och mer komplext ju mer man sätter sig in i det. För varje svar uppstår nya frågor. Men så fungerar lärandeprocessen. Ju mer du börjar att förstå, desto mer inser du att du inte alls förstår.

// Susanne Mellerskog

Här hittar du Skolverkets stödmaterial Bedömningsaspekter!