Alla lärare är läslärare!

Barbro Westlund, som har skrivit en uppmärksammad avhandling om läsförståelse, besökte i oktober Karlstads universitet för att hålla en föreläsning om hur vi lärare kan stödja och bedöma elevernas läsförståelse genom skoltiden. Mitt arbetslag, som länge pratat om att ta ett gemensamt och mer systematiskt grepp på läsförståelsen hos våra elever på IM, tog tillfället i akt och ägnade förmiddagen åt föreläsningen och eftermiddagen åt diskussion om vad vi kan utveckla i vår egen verksamhet.

Westlund belyste flera problem i svensk skola när det gäller läsutvecklingen hos elever och ett av exemplen är inställningen hos många lärare att de är ämneslärare och inte ”läslärare”. Eleverna förväntas redan kunna läsa när de kommer till högstadiet och gymnasiet och eventuella svårigheter på det området får lärarna i svenska ta tag i. Barbro Westlund menar dock att det inte går att resonera så i dagens skola. Alla lärare måste ta ansvar för elevernas skriv- och läsinlärning, inte minst på grund av att läsförståelse måste förstås som ämnesspecifik; den kräver olika strategier beroende på ämne och kontext. Dessutom, att kunna koda av ord och läsa med flyt är inte samma sak som att förstå det man läser. Det är en viktig distinktion!

Vårt arbetslag består av ämneslärare i svenska, engelska, religion, samhällskunskap, historia, matematik och biologi. Vår gemensamma erfarenhet är att eleverna (som är mellan 16 och 19 år) har stora svårigheter att förstå sakprosatexter på djupet. Många klarar inte att läsa ett kapitel i en lärobok i exempelvis religion och därefter sammanfatta vad de har läst och redogöra för de mest centrala begreppen i kapitlet. Detta är ett stort problem av flera anledningar. Eleverna får naturligtvis svårigheter att nå kunskapskraven i flera ämnen. Vad värre är, de riskerar dessutom att hamna i ett samhälleligt utanförskap när de inte på djupet förstår de texter de kommer att möta i sin vuxenvardag.

Arbetslaget inser att vi tillsammans måste arbeta medvetet och aktivt med detta problem i samtliga ämnen om elevernas läsförståelse verkligen ska kunna utvecklas. Vi behöver gemensamt nå kunskap om lässtrategier och om det faktum att olika texter och situationer kräver olika strategier. I ett första skede har vi enats om att träna eleverna i hur man ställer frågor till en sakprosatext för att lättare få grepp om den. Det är inga märkvärdigheter, men avgörande är att läraren aktivt arbetar i klassrummet tillsammans med eleverna och går igenom hur det rent konkret går till när man ställer frågor till en text i biologi, religion eller fysik. Läraren måste visa, exemplifiera, modellera och låta eleverna öva och sedan återkomma till strategin med jämna mellanrum om den ska få fäste hos eleverna.

De verktyg vi lärare kan ge våra elever under deras tid i skolan är en investering för livet. Verktygen ser olika ut och ska användas på olika sätt. Därför behövs alla lärares ämneskompetens för att bygga upp verktygslådan för läsförståelse. Alla lärare är läslärare! // Susanne Mellerskog, läslärare 🙂