picture-180-1408993513.jpg

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Våga använda ett matematiskt språk för alla elever!

När jag arbetade på grundskolan pratade vi lärare ofta om att vi måste göra matematiken mer tillgänglig för eleverna. Vi upplevde att det matematiska språket var för abstrakt och vi behövde konkretisera det så att eleverna kunde ägna sig åt väsentligheter: att räkna matte. ”Det är ju matematik eleverna ska lära sig och inte läsförståelse”, var en ganska vanlig kommentar i vårt lärarrum.

Under denna tid undervisade jag i svenska som andraspråk och stöttade en del av de eleverna i matematik eftersom språket var svårt. Jag såg verkligen nyttan med ett enklare språk för att eleverna skulle ha större möjligheter att förstå. Det resulterade i att jag ägnade ganska mycket tid åt att översätta ord och begrepp till ett mer vardagsnära och konkret språk. Idag funderar jag över hur det egentligen gick för dessa elever på gymnasiet? Vilka matematiska begrepp fick de med sig i sin ryggsäck genom fortsatta studier och ut i livet? Hur mycket matematik på högre nivå förstår man om man inte har abstrakta begrepp?

Nu har jag tänkt om! För faktum är att matematiken aldrig blev lättare för eleverna under de tre år jag undervisade eleverna, eftersom det matematiska språket är en del av ämnet och därmed ämnesspecifikt. En del av de ord och begrepp som finns i matematiken finns bara där, exempelvis nämnare och täljare. Samtidigt finns det vissa ord som har en annan betydelse inom matematiken, exempelvis bråk och udda. En del begrepp är så grundläggande inom matematik och ger eleven möjlighet att kontrollera sin egen förståelse. Vad händer med elever som inte förstår innebörden av ordet rimlighet?

De elever som har problem med matematik har oftast problem med begreppsförståelse och svårigheter att hantera information i ”lästalen”. För att stärka de eleverna behöver vi jobba tvärtom, d.v.s. använda de matematiska begreppen i vardagen så tidigt som möjligt i förskolan och skolan. Det matematiska språket ska genomsyra klassrummet så att ALLA elever får möjlighet att vara i matematiken

Det komplexa ska inte alltid förenklas – då blir det för svårt!

 

 

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg