picture-180-1408993513.jpg

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Från teori till praktik

Hur ska lässtrategierna implementeras i den ordinarie undervisningen? Hur gör man i klassrummet? Barbro Westlunds studiehandledningsmaterial Att undervisa i läsförståelse låg till grund för vår första fortbildningsgrupp i läsförståelse på skolan. Vi var sex pedagoger som träffades vid fyra tillfällen och fördjupade oss i undervisning i lässtrategier. Vi påbörjade första träffen med att diskutera hur vi arbetar med vår egen läsförståelse och hur vi skapar mening när vi läser. Genom att läsa mellan raderna, inferenser, skapar vi inre bilder som spelas upp som ett slags scenario och påverkar vår förståelse av texten. Vi vet att våra svagaste läsare har svårigheter att aktivera sina inre bilder trots att en god bakgrundskunskap finns. Det beror oftast på en oförmåga att hitta ledtrådar i texten och de eleverna skulle ha god hjälp av kunna hantera strategier i läsning.

Fortbildningsgruppen läste inledningskapitlet till Min far hade en dröm av Barack Obama och därefter var diskussionen i full gång.  Vi delgav varandra våra inre bilder samt de kopplingar vi gjorde från texten till andra texter vi hade läst. Det var svårt att få stopp på oss när vi hade kopplat på vår bakgrundskunskap. Hur skulle vi förklara ”att skapa inre bilder” för våra elever? Hur skulle vi stötta våra elever att ”skapa bilder”?  Vi bestämde att vi den kommande veckan skulle arbeta med ”att skapa bilder” när vi läste med våra elever och valde autentiska texter som ingick i elevernas ämnen.  

Vid andra träffen delgav vi varandra hur vi hade jobbat, vilket innebar att vi fick en mängd nya tips på hur vi kan arbeta med strategier för läsning i framtiden. Under en lektion hade t.ex. en lärare läst en mening i taget, stannat upp och frågat: Vad hände här? Kan ni se det här framför er? Lektionen slutade med att de ritade sina ”inre bilder” på tavlan.  I ett annat klassrum blev det dikten Tomten av Viktor Rydberg som skulle analyseras. Efter varje strof fick eleverna frågan: Vad innebär den här strofen? Vad menar Viktor Rydberg, tror ni?

Under den veckan pratade vi ”inre bilder” med våra elever och våra elever blev engagerade och medskapare i texterna. Det kändes meningsfullt för oss att delge varandra vad som hände i våra klassrum när vi undervisade i strategier för läsning och vi kände att vi hade något nytt på gång. För att kunna lära eleverna läsa måste vi lärare prata läsning med varandra, även på gymnasiet!

 

 

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg