Dans i förskolan

I det senaste numret av Förskoletidningen finns ett reportage om mitt arbete med dans i förskolan. Tidningen innehåller också en intervju med Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och som jag har hämtat mycket kunskap och inspiration ifrån. Lovisa Gustavsson, förskollärare och doktorand vid Mälardalens universitet medverkar också i tidningen. Hon forskar om dans och i synnerhet om och med de yngsta barnen i förskolan. Även Anna Lindqvist, lektor vid Umeå universitet lyfts och båda deras arbete är en kunskapskälla för mig. Men hur i hela världen hamnade jag i det här? Vi tar det från början..
Vi backar till 2019 då mitt första blogginlägg om dans publicerades här på Pedagog Värmland. Det hette Let’s dance och handlade om en ekorre, Sonny (jag) som uttryckte sig genom dans. Sonny dansade med 1-3 åringar som utforskade dansen individuellt och kollektivt. ”Kan jag röra mig så här? Eller så här? Vad händer då?” Jag fortsatte att treva mig fram, jag skapade en dansvandring utifrån boken Kurran och Pigan på djupt vatten, inlägg Dans matematik och en ny sång och i Att dansa vattenmolekyler fick dansen bli en metod för att lära om vattnets olika faser. Så hände plötsligt något som verkligen fick mig att börja brinna för dansen! Jag deltog vid Sommarakademin som anordnas av Stiftelsen Dans i skolan, se inlägg Tillbaka till framtiden och fick där möta ovan nämnda Cecilia Björkgren Dahlgren. Detta var en brytpunkt för mig och då 2022, uttrycktes från Karlstad kommun som stod som medarrangör att deras vision var att alla då 54 förskolor skulle arbeta med dansen som uttrycksform. Detta genom att bland annat delta i pilotprojektet Dans i förskolan. Det lyftes även vikten av att inte stanna vid ett projekt utan att det skulle vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare uppmuntrades det vid Sommarakademin att gå kursen Dans i förskola och skola vid Karlstads universitet. Så full med inspiration gick jag då denna utbildning vilket gav mig en större kunskap och kompetens inom danspedagogik. Detta går att läsa om i En värmländsk danssaga där jag tillsammans med barnen bland annat dansar ute i skogen där vi rör oss utifrån gran, älg, berg, älv, hav, stigar, älvor (!), mossa med mera..
Jag fortsätter att implentera dansen utifrån exempelvis ett normkreativt perspektiv, inlägg Normer, värden och det intrinsikala värdet, utifrån matematik, inlägg Dansa matematik på mitt vis och utifrån naturkunskap/teknik, inlägg Att dansa gångjärn. Föregående år arbetade vi med boken Hur mår Dim? (Nilson Thore, 2023) som var den utvalda boken i Lilla Bokbryggan, ett språkfrämjande projekt i Karlstad kommun och jag skapade då en danssaga, inlägg Vi dansar en bok. Det är denna som synliggörs i Förskoletidningen och i samband med att reportaget gjordes ville jag visa hur det går att arbeta med dans för alla åldrar i förskolan, det gäller bara att anpassa lite. Jag har tidigare skrivit om min intention att dansa med de allra yngsta barnen, 1-2 åringarna och här vänder jag mig återigen till Lovisa Gustavssons forskning men jag vill också knyta an till några som inspirerat mig sedan lång tid tillbaka, nämligen Teater Fot i Norge. I synnerhet deras föreställning Mamma danser har visat mig vägen till hur dans med de yngsta barnen kan möjliggöras. En annan som jag också blivit inspirerad av är koreografen Minna Krook som skapat många dansföreställningar riktat till de yngsta barnen. Det jag tar med mig och utifrån min egen tolkning är delaktigheten och interaktionen från mig som lärare. Sedan vill jag lyfta något jag tycker är viktigt, danspedagogik i förskolan handlar för mig inte om att lära barnen koreografier eller imitera det jag gör utan att skapa möjligheter för barnen till ett eget utforskande, upptäckande och upplevande. Jag är stolt över att få medverka i Förskoletidningen och jag hoppas att det banar väg för en syn på dans i förskolan som en del av det systematiska kvalitetsarbetet som är väl förankrat i vetenskap, beprövad erfarenhet samt utifrån utbildat lärarperspektiv. Slutligen passar jag på att bjuda på en bild från när jag nyligen tog emot Helgepriset med juryns motivering:
”Denna kandidat vill visa hur estetiska lärprocesser kan bli en naturlig och levande del av förskolans undervisning. Genom att förena forskning, pedagogik och skapande – där sinnen och uttryck är en del av lärandet – vill hon utveckla arbetssätt som stärker barns språk, tänkande och förståelse av världen.”

Maria Ripemo/ Hemsida: https://mariaripemo.se/