Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att…
Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. Jag fokuserar här på de yngsta barnen (1-3 år) som tar sina första steg in i (för)skolans värld. I min blogg kommer ni att få ta del av mitt arbete och av mina tankar kring estetiska lärprocesser och undervisning i förskolan.
Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan meningsskapande som att gå bortom begreppet kvalitet för att kunna inrymma frågor om olika och mångfaldiga perspektiv. Detta menar jag kan appliceras på arbetet med interkulturalitet. Genom att barnen ges möjlighet att upptäcka flera sätt att kommunicera, agera och interagera skapas inte bara en förståelse och ett intresse för olika kulturer, det ger även en djupare mening, ett intrinsikalt värde i sig. I mitt examensarbete Spelar drama någon roll? Om betydelsen av drama för de yngsta barnen i förskolan, undersöker jag genom aktionsforskning hur barn mellan 1-3 år agerar, reagerar, interagerar och intra-agerar (samspel mellan individ och miljö) i en dramasituation. I diskussionsdelen kopplar jag samman barnens upplevelse och agerande med det intrinsikala värdet. Jag förklarar det så som att ”något händer” och att barnen verkar nå en djupare insikt om sig själva och andra. Att skapa intresse för andra och olikheter är för mig en del av ett interkulturellt arbete.
I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ” förskolan ska också se till att olika kulturer synliggörs i utbildningen” (Skolverket, 2018, s. 9). Vidare lyfts det även att arbeta med ett tema möjliggör för ett mångsidigt lärande. Med detta sagt återvänder vi till ”Dims” värld där barnen återigen upptäckt ett nytt djur på ett bokuppslag. Den här gången en älg! ”Ällie” uppstod men vilket språk skulle hen kommunicera genom? Det blev tecken, något som är vanligt att arbeta med på många förskolor. ”Ällie” kunde inte ”prata med munnen” utan använde sig av tecken vilket barnen lärde sig snabbt. Vi använde de bekanta orden, ”hej”, ”kompis” och ”tillsammans”. Vid själva introduktionen anlände först min kollega Malin som ”Ällie”. Hon försökte få kontakt med barnen genom att använda sig av tecken och snart anlände ”Sonny” (jag) med gitarren och kunde tolka det hon sa. Jag sjöng en ny sång ”Olika, lika”som finns som QR-kod nedan.
”Olika, lika, olika, lika. Tillsammans, juntos, together är vi! ” (2 ggr)
”Ällie” blev den sista karaktären som skapades utifrån boken i ”Lilla Bokbryggan”. Nu hade vi sammanlagt fyra figurer, ”Dim” som pratade svenska, ”Lummer” som pratade spanska, ”Sonny” som pratade engelska (och dansade) samt ”Ällie” som använde sig av tecken. Sångerna blev en röd tråd som förstärkte och gav mer ”liv” åt karaktärerna. Genom att uttrycka sig med alla dessa språk fick barnen upptäcka hur vi kan kommunicera och vara med varandra trots olikheter. Ett inkluderande arbete utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. ”Vi pratar olika, men är ändå lika!”
