Lokalt VO-College Göteborg-Partille-Öckerö har tagit fram ett mycket intressant och användbart sätt att förbereda elever inför apl. Genom tre omsorgsfullt utformade scenarioövningar får elever möjlighet att, på ett språkstödjande sätt och i den trygga skolmiljön, rollspela omsorgssituationer som de senare kan komma att möta i arbetslivet.
Det är egentligen ganska enkelt – och just därför så klokt. Innan eleven står i en verklig omsorgssituation, med allt vad det innebär av ansvar, kommunikation, yrkesspråk, bemötande och kroppslig närvaro, får eleven pröva situationen i ett sammanhang där det är tillåtet att stanna upp, göra om, fråga, formulera sig på nytt och tillsammans förstå vad som faktiskt hände. Det är inte bara en övning i att ”spela upp” en situation. Det är en övning i att utveckla yrkeskunnande.
Jag tycker mycket om rollspel och dramaövningar i undervisning. De ger elever möjlighet att få känna på verkligheten under trygga former. Det som annars lätt stannar vid teori, instruktion eller lärobokstext kan genom scenarioövningar bli konkret, kroppsligt och språkligt tillgängligt. Eleven får pröva hur det är att möta en brukare, lyssna aktivt, använda ett professionellt språk, hantera osäkerhet och samtidigt förstå sin egen roll i situationen. Det är, med andra ord, ganska mycket lärande för pengarna.
I det här blogginlägget delar jag därför de tre scenarioövningar som VO-College har tagit fram. Jag delar också en instruktion till lärare, inklusive en prompt till ChatGPT, som kan användas för att ta fram fler övningar i samma stil. Tanken är inte att AI ska ersätta lärarens professionella omdöme. Tvärtom. Tanken är att AI kan fungera som ett stöd i lärarens planering, medan läraren – med sin erfarenhet, sin ämneskunskap och sin förståelse för yrket – granskar, justerar och kvalitetssäkrar materialet innan det används i undervisningen.
Och här någonstans kommer min egen lilla käpphäst in: jag tycker om digitala verktyg när de faktiskt stärker lärandet.
En annan satt som liten flicka och tittade på flimrande Pelle Pedagog-filmer i klassrummet och försökte hemma tyda stenciler som i ryggsäcken blivit lätt nedblötta av träningskläderna. Det var också en form av pedagogisk teknik, om än med vissa fuktproblem. I dag har vi helt andra möjligheter. Digitala lärmiljöer kan ge elever omedelbar återkoppling, möjlighet att läsa och lyssna på texter flera gånger, träna ord och begrepp i egen takt och möta undervisningsinnehåll på flera olika sätt. För många elever är det inte en liten sak. Det kan vara skillnaden mellan att förstå nästan – och att faktiskt förstå.
Den snabba utvecklingen inom AI ger ytterligare möjligheter. Själv uppskattar jag varje gång jag kan lägga in en omfattande men intressant rapport i Notebook LM och få en sammanfattning, en tankekarta eller till och med en poddliknande genomgång som en första väg in i materialet. Det gör det ofta lättare att sedan läsa hela rapporten på riktigt, eftersom jag redan har fått hjälp att orientera mig i strukturen, begreppen och huvuddragen. Det är lite som att få en kunnig studiekompis – en som dessutom aldrig tröttnar på att förklara samma sak igen.
En av mina andra digitala study buddies, eller kanske work mates, är ChatGPT. Jag använder en Pro-version och har lagt in olika dokument och instruktioner som är viktiga i mitt arbete, vilket förenklar min arbetsprocess avsevärt. Men – och detta är ett viktigt men – jag kan naturligtvis aldrig fullt ut lita på mina digitala kamrater. De är hjälpsamma, ibland imponerande, men de är inte omdömesgilla på samma sätt som en yrkeskunnig människa är. Därför behöver jag alltid ha ett vakande öga på innehåll, källor, formuleringar och slutsatser.
Det gäller också när lärare använder AI för att ta fram scenarioövningar. AI kan ge struktur, variation och nya uppslag. Den kan hjälpa till att formulera situationer, frågor, språkliga stödstrukturer och reflektionsuppgifter. Men det är läraren som behöver avgöra om scenariot är yrkesmässigt relevant, etiskt rimligt, språkligt tillgängligt och anpassat till elevernas kunskapsnivå. Lärarens professionella bedömning är inte mindre viktig när AI används – den blir snarare ännu viktigare.
Scenarioövningarna från VO-College visar samtidigt något centralt: att förberedelse inför apl inte bara handlar om att eleverna ska veta vad de ska göra. De behöver också få öva på hur de kan kommunicera, tolka situationer, samverka, visa omsorg och använda sitt yrkesspråk i praktiken. När detta sker i en trygg undervisningsmiljö skapas goda möjligheter att arbeta både språk- och kunskapsutvecklande.
Det är just i den kombinationen – yrkeskunnande, språk, trygg övning och klok användning av digitala stöd – som jag tror att det finns en särskilt stor potential. Inte som en snabb lösning på allt, för sådana finns sällan i utbildning. Men som ett sätt att ge elever fler vägar in i yrket, fler möjligheter att pröva, och fler chanser att växa in i den professionella roll de är på väg mot.
Och det är faktiskt inte så dumt. Särskilt om man jämför med en blöt stencil i en ryggsäck.
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg