Verksamhetschef / rektor och mamma. Älskar att lapa natur, känna vinden i ansiktet och kickar igång på nya utmaningar. Jag utbildade mig till gymnasielärare i svenska och psykologi vid Karlstads universitet. Efter min examen har jag arbetat som pedagog och vägledare…
Verksamhetschef / rektor och mamma. Älskar att lapa natur, känna vinden i ansiktet och kickar igång på nya utmaningar. Jag utbildade mig till gymnasielärare i svenska och psykologi vid Karlstads universitet. Efter min examen har jag arbetat som pedagog och vägledare för elever i nästan alla åldrar och inom såväl den ordinarie skolan som inom särskolan. Sedan augusti 2019 jobbar jag som verksamhetschef på Folkuniversitetet i Karlstad.
Den dubbla utmaningen – en språk- och yrkesintegrerad pedagogik på sfi
Den dubbla utmaningen – en språk- och yrkesintegrerad pedagogik på sfi
Hur svårt kan det vara? Såtänkte jag när jag för första gången gick in i en SFI – klass, som då outbildad sva-lärare. Jag hade ämnesbehörighet i svenska för gymnasienivå. Jag hade svenska som mitt modersmål. Jag tänkte mig nog att jag utan några problem på ett effektivt sätt skulle kunna hålla en språkkurs i svenska för invandrare. Oj, riktigt så fel ute har jag nog aldrig varit.
Rollen som sfi-lärare innebar en fantastisk utmaning. Det handlar långt ifrån om att bara översätta ord och lära ut grammatik. Eleverna ska på oerhört kort tid lära sig ett funktionellt språkanvändande, med allt vad det innebär från vardagliga språksituationer, som att på ett trevligt sätt be någon om något, till att förstå olika former av skriftliga och verbala texter.
En oinvigd kan ges viss förståelse för svårigheterna genom två enkla exempelmeningar som visar på hur ett litet s i svenska språket kan förvandla ett budskap från att vara aktivt till passivt – med avgörande skillnad för mottagaren.
Solen skiner på dig.
Solenergin omvandlas i fotosyntesen till kemisk energi.
I den första meningen är solen aktiv, medan solen (solenergin) i andra meningen inte får tolkas omvandla fotosyntesen till kemisk energi. Det här är språkligt avancerat. Men ändå en helt vanlig meningskonstruktion i svenska faktatexter.
Att förklara betydelsen i meningar som dessa för elever som i många fall är helt ovana att tänka på språket som ett grammatiskt uppbyggt system och därtill inte har tillgång till något annat med läraren gemensamt språk – ja, det är en utmaning som kräver pedagogisk insikt i svenska som andraspråk och möjlighet för läraren att i nära samverkan med eleverna följa upp deras förståelsenivåer.
Sedan ett par år tillbaka har sfi alltmer öppnat upp för utbildningar där språkutveckling och yrkesutbildning ska kunna kombineras. Och det redan tidigt under elevers utveckling av svenska språket. För sfi-lärarna innebär det faktiskt en helt ny form av pedagogik. De ser snabbt att den lärare de var för en vanlig sfi-klass inte räcker till.
Folkuniversitetet, där jag jobbar nu har bidragit med språklärare till utbildningar som kombinerar svenska med serviceutbildning gentemot hotell och restaurang, IKEA och McD, trä-teknisk utbildning samt bussförarutbildning.
I de förstnämnda utbildningarna har vi jobbat mycket med att skapa en integrering av sfi- och yrkesämnena, emedan vi i den sistnämnda har haft kurser i svenska språket parallellt med kurser i yrkesämnen och därtill kopplat ett pedagogiskt stöd / språkstöd. Det är många delar att skruva i för att klara den här utmaningen! Lärarna träffas regelbundet för gemensam kompetensutveckling. De ges tid och möjlighet att utveckla den här nya varianten av språkpedagogik. Och de uppger själva att de hela tiden ökar sin förståelse för den undervisning som krävs för att leda yrkeseleverna mot målen – både i sfi- kurserna och i yrkeskurserna.
Hade det bara varit så att vi kunnat agera som levande översättare av nya yrkesord och begrepp, ja då hade det kanske inte varit så svårt. Bara att lägga in yrkesspecificerade texter istället för sfi-boken. Men här tillkommer att eleverna redan i ett tidigt stadium måste lära sig språket på (minst) två nivåer. För att förenkla och skapa förståelse för den oinvigde kan man säga att eleverna för att ta till sig yrkeskunskaperna behöver lära sig att tolka båda exempelmeningarna här ovanför. Och det samtidigt. Den vanliga utvecklingen är ju annars att man börjar lära sig ett språks enklare strukturer för att sedan gå över till de mer komplicerade.
Men inte ens det räcker till. Eleverna behöver ju för att klara av sina praktikplatser och efter utbildningarna ha en chans att få ett jobb inom branschen lära sig arbetsplatskulturens eget språkande – där ofta dialektala ord och uttryckssätt florerar liksom det finns jargong vilken om man analyserar den ofta bygger på nyanseringar av ord och där betoning är av stor vikt. På hur många olika sätt kan vi säga och tolka uttrycket: ”Det blir ju bra.” Eller för den del ordet ”oj”. Jobbar man tight tillsammans i ett arbetslag och inte förstår om ens kollega tycker att något är bra eller dåligt – leder det definitivt snart till problem.
Att lära sig ett språk på olika nivåer samtidigt säger en del forskare egentligen är omöjligt. Ändå har vi lyckats stötta elever igenom sina yrkesutbildningar och vidare till fasta anställningar. Så på något sätt har ju våra språklärare sett till att eleverna hittat språknycklarna.
Framgångsfaktorerna som lärarna framhåller är:
Nära samarbete med yrkesläraren.
Tillsammans bygga upp gemensamma lärandemål, där det centrala innehållet för sfi-kurserna kan utgå från yrkesämnenas innehåll. Vilket i praktiken i hög utsträckning kräver att sfi-läraren tillsammans med yrkesläraren på djupet sätter sig in i yrkesämnena.
På förhand veta om vad yrkesläraren ska gå igenom och förbereda eleverna innan teorigenomgång med ordlistor och teoritexternas uppbyggnad genom att lära dem vissa nyckelmeningar.
Finnas med under teorigenomgångar för att kunna läsa av vad eleverna får svårt för och kunna stötta dels direkt, men även efteråt under språklektionerna.
2. Tid för reflektion över undervisning och varje elevs språkförståelse
Komplexiteten i den här formen av språkinlärning kräver i ännu högre grad att språkläraren hela tiden utvärderar sin egen undervisning utifrån hur varje enskild elevs språk utvecklas. En elev kan ju klara av att tala en utmärkt svenska i de flesta vardagliga situationer men ändå inte alls förstå innehållet i en faktatext/teorigenomgång på rätt sätt.
Har eleverna genom undervisningen getts rimliga möjligheter att tillägna sig:
De kunskaper och förmågor som utbildningen kräver.
De kunskaper och förmågor som arbetslivet kräver.
Och om en elev visar sig få svårt att uppnå dessa kunskaper och förmågor – behöver språkläraren undersöka om det är yrkeskunskapen i sig som är svår för eleven eller om det är elevens språkliga förmåga som sätter upp hinder. För att därefter komma fram till hur man kan stötta eleven till måluppfyllelse.
3. Tid för planering av varje delmoment.
När ett nytt delmoment i yrkesteorin inleds behöver språkläraren kunna se vilka språkliga delar som är avancerade och planera in extra fokus på dessa delar. Språkläraren behöver analysera yrkestexterna. Språkläraren behöver skapa ordlistor, se över nyckelmeningar, sovra i innehållet, förenkla och förtydliga. Därutöver behöver språkläraren skapa dialogiska undervisningssituationer för att få eleverna att utveckla sig kommunikativt. För att skapa kvalitet i dessa dialogiska undervisningssituationer behöver språkläraren tillsammans med yrkesläraren fundera över vilka arbetslivssituationer som kan uppstå inom just detta yrkesteoretiska delmoment. För att på så sätt stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling kopplat till vanliga och viktiga situationer i arbetet, vad som sägs och görs i dessa situationer och vad som är viktigt i varje situation.
4. Digitaliserad undervisning
Förenklat utgår språkundervisningen på kombinationsutbildningar från konkreta situationer med relevans för arbetsplatsen. Detta görs i verkstaden, på praktiken eller i olika slags ”metodrum”. De här situationerna dokumenterar våra lärare gärna genom filmer och fotografier. Vilka sedan används som utgångspunkt på nästa språklektion. På så sätt ges eleverna möjlighet att dels repetera eller lära sig mer om olika moment, träna på dialoger som är vanliga i situationerna och även utveckla ett språkande om de praktiska momenten – ett slags resonerande/reflekterande.
Våra språklärare ser också en framgångsfaktor i att lära sig skapa enkla instruktionsfilmer och koppla dessa till QR-koder. QR-koderna hänger de sedan upp bredvid exempelvis den maskin som instruktionen gäller. På så sätt kan eleverna direkt på plats framför maskinen repetera hur de ska göra.
Sista ordet…
Jag skulle vilja påstå att läraryrket är ett hantverk, som man aldrig blir färdigutvecklad inom. Det måste finnas möjligheter att testa sig fram, skruva på saker, väva in nya trådar och då få än mer ”beprövad erfarenhet”, som man sedan kan fortsätta att skruva på.
För att våga testa nya metoder krävs att man som lärare känner att ledning och kollegor har förtroende för en. Så att man vågar testa nya metoder som man öppet kan utvärdera tillsammans med kollegor och elever.
Men för att utveckla och bibehålla kvalitet krävs också tid, och tiden, den kostar pengar. Vi får bara hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att skapa den tid som krävs.
Hur sv\u00e5rt kan det vara? S\u00e5<\/strong> t\u00e4nkte jag n\u00e4r jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen gick in i en SFI \u2013 klass, som d\u00e5 outbildad sva-l\u00e4rare. Jag hade <\/strong><\/em>\u00e4mnesbeh\u00f6righet i svenska f\u00f6r gymnasieniv\u00e5. Jag hade svenska som mitt modersm\u00e5l. Jag t\u00e4nkte mig nog att jag utan n\u00e5gra problem p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt skulle kunna h\u00e5lla en spr\u00e5kkurs i svenska f\u00f6r invandrare. Oj, riktigt s\u00e5 fel ute har jag nog aldrig varit.<\/em><\/strong> <\/p>\n\n\n\n
Rollen som sfi-l\u00e4rare innebar en fantastisk utmaning. Det handlar l\u00e5ngt ifr\u00e5n om att bara \u00f6vers\u00e4tta ord och l\u00e4ra ut grammatik. Eleverna ska p\u00e5 oerh\u00f6rt kort tid l\u00e4ra sig ett funktionellt spr\u00e5kanv\u00e4ndande, med allt vad det inneb\u00e4r fr\u00e5n vardagliga spr\u00e5ksituationer, som att p\u00e5 ett trevligt s\u00e4tt be n\u00e5gon om n\u00e5got, till att f\u00f6rst\u00e5 olika former av skriftliga och verbala texter. <\/p>\n\n\n\n
En oinvigd kan ges viss f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sv\u00e5righeterna genom tv\u00e5 enkla exempelmeningar som visar p\u00e5 hur ett litet s i svenska spr\u00e5ket kan f\u00f6rvandla ett budskap fr\u00e5n att vara aktivt till passivt \u2013 med avg\u00f6rande skillnad f\u00f6r mottagaren.<\/p>\n\n\n\n
Solen skiner p\u00e5 dig.<\/p>\n\n\n\n
Solenergin omvandlas i fotosyntesen till kemisk energi. <\/p>\n\n\n\n
I den f\u00f6rsta meningen \u00e4r solen aktiv, medan solen (solenergin) i andra meningen inte f\u00e5r tolkas omvandla fotosyntesen till kemisk energi. Det h\u00e4r \u00e4r spr\u00e5kligt avancerat. Men \u00e4nd\u00e5 en helt vanlig meningskonstruktion i svenska faktatexter. <\/p>\n\n\n\n
Att f\u00f6rklara betydelsen i meningar som dessa f\u00f6r elever som i m\u00e5nga fall \u00e4r helt ovana att t\u00e4nka p\u00e5 spr\u00e5ket som ett grammatiskt uppbyggt system och d\u00e4rtill inte har tillg\u00e5ng till n\u00e5got annat med l\u00e4raren gemensamt spr\u00e5k \u2013 ja, det \u00e4r en utmaning som kr\u00e4ver pedagogisk insikt i svenska som andraspr\u00e5k och m\u00f6jlighet f\u00f6r l\u00e4raren att i n\u00e4ra samverkan med eleverna f\u00f6lja upp deras f\u00f6rst\u00e5elseniv\u00e5er.<\/p>\n\n\n\n
Sedan ett par \u00e5r tillbaka har sfi alltmer \u00f6ppnat upp f\u00f6r utbildningar d\u00e4r spr\u00e5kutveckling och yrkesutbildning ska kunna kombineras. Och det redan tidigt under elevers utveckling av svenska spr\u00e5ket. F\u00f6r sfi-l\u00e4rarna inneb\u00e4r det faktiskt en helt ny form av pedagogik. De ser snabbt att den l\u00e4rare de var f\u00f6r en vanlig sfi-klass inte r\u00e4cker till.<\/p>\n\n\n\n
Folkuniversitetet, d\u00e4r jag jobbar nu har bidragit med spr\u00e5kl\u00e4rare till utbildningar som kombinerar svenska med serviceutbildning gentemot hotell och restaurang, IKEA och McD, tr\u00e4-teknisk utbildning samt bussf\u00f6rarutbildning. <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n
I de f\u00f6rstn\u00e4mnda utbildningarna har vi jobbat mycket med att skapa en integrering av sfi- och yrkes\u00e4mnena, emedan vi i den sistn\u00e4mnda har haft kurser i svenska spr\u00e5ket parallellt med kurser i yrkes\u00e4mnen och d\u00e4rtill kopplat ett pedagogiskt st\u00f6d \/ spr\u00e5kst\u00f6d. Det \u00e4r m\u00e5nga delar att skruva i f\u00f6r att klara den h\u00e4r utmaningen! L\u00e4rarna tr\u00e4ffas regelbundet f\u00f6r gemensam kompetensutveckling. De ges tid och m\u00f6jlighet att utveckla den h\u00e4r nya varianten av spr\u00e5kpedagogik. Och de uppger sj\u00e4lva att de hela tiden \u00f6kar sin f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den undervisning som kr\u00e4vs f\u00f6r att leda yrkeseleverna mot m\u00e5len \u2013 b\u00e5de i sfi- kurserna och i yrkeskurserna.<\/p>\n\n\n\n
Hade det bara varit s\u00e5 att vi kunnat agera som levande \u00f6vers\u00e4ttare av nya yrkesord och begrepp, ja d\u00e5 hade det kanske inte varit s\u00e5 sv\u00e5rt. Bara att l\u00e4gga in yrkesspecificerade texter ist\u00e4llet f\u00f6r sfi-boken. Men h\u00e4r tillkommer att eleverna redan i ett tidigt stadium m\u00e5ste l\u00e4ra sig spr\u00e5ket p\u00e5 (minst) tv\u00e5 niv\u00e5er. F\u00f6r att f\u00f6renkla och skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den oinvigde kan man s\u00e4ga att eleverna f\u00f6r att ta till sig yrkeskunskaperna beh\u00f6ver l\u00e4ra sig att tolka b\u00e5da exempelmeningarna h\u00e4r ovanf\u00f6r. Och det samtidigt. Den vanliga utvecklingen \u00e4r ju annars att man b\u00f6rjar l\u00e4ra sig ett spr\u00e5ks enklare strukturer f\u00f6r att sedan g\u00e5 \u00f6ver till de mer komplicerade.<\/p>\n\n\n\n
Men inte ens det r\u00e4cker till. Eleverna beh\u00f6ver ju f\u00f6r att klara av sina praktikplatser och efter utbildningarna ha en chans att f\u00e5 ett jobb inom branschen l\u00e4ra sig arbetsplatskulturens eget spr\u00e5kande \u2013 d\u00e4r ofta dialektala ord och uttryckss\u00e4tt florerar liksom det finns jargong vilken om man analyserar den ofta bygger p\u00e5 nyanseringar av ord och d\u00e4r betoning \u00e4r av stor vikt. P\u00e5 hur m\u00e5nga olika s\u00e4tt kan vi s\u00e4ga och tolka uttrycket: \u201dDet blir ju bra.\u201d Eller f\u00f6r den del ordet \u201doj\u201d. Jobbar man tight tillsammans i ett arbetslag och inte f\u00f6rst\u00e5r om ens kollega tycker att n\u00e5got \u00e4r bra eller d\u00e5ligt - leder det definitivt snart till problem.<\/p>\n\n\n\n
Att l\u00e4ra sig ett spr\u00e5k p\u00e5 olika niv\u00e5er samtidigt s\u00e4ger en del forskare egentligen \u00e4r om\u00f6jligt. \u00c4nd\u00e5 har vi lyckats st\u00f6tta elever igenom sina yrkesutbildningar och vidare till fasta anst\u00e4llningar. S\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt har ju v\u00e5ra spr\u00e5kl\u00e4rare sett till att eleverna hittat spr\u00e5knycklarna.<\/p>\n\n\n\n
Framg\u00e5ngsfaktorerna som l\u00e4rarna framh\u00e5ller \u00e4r:<\/strong><\/p>\n\n\n\n
N\u00e4ra samarbete med yrkesl\u00e4raren.<\/strong><\/li><\/ol>\n\n\n\n
Tillsammans bygga upp gemensamma l\u00e4randem\u00e5l, d\u00e4r det centrala inneh\u00e5llet f\u00f6r sfi-kurserna kan utg\u00e5 fr\u00e5n yrkes\u00e4mnenas inneh\u00e5ll. Vilket i praktiken i h\u00f6g utstr\u00e4ckning kr\u00e4ver att sfi-l\u00e4raren tillsammans med yrkesl\u00e4raren p\u00e5 djupet s\u00e4tter sig in i yrkes\u00e4mnena.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 f\u00f6rhand veta om vad yrkesl\u00e4raren ska g\u00e5 igenom och f\u00f6rbereda eleverna innan teorigenomg\u00e5ng med ordlistor och teoritexternas uppbyggnad genom att l\u00e4ra dem vissa nyckelmeningar.<\/p>\n\n\n\n
Finnas med under teorigenomg\u00e5ngar f\u00f6r att kunna l\u00e4sa av vad eleverna f\u00e5r sv\u00e5rt f\u00f6r och kunna st\u00f6tta dels direkt, men \u00e4ven efter\u00e5t under spr\u00e5klektionerna.<\/p>\n\n\n\n
2. Tid f\u00f6r reflektion \u00f6ver undervisning och varje elevs spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Komplexiteten i den h\u00e4r formen av spr\u00e5kinl\u00e4rning kr\u00e4ver i \u00e4nnu h\u00f6gre grad att spr\u00e5kl\u00e4raren hela tiden utv\u00e4rderar sin egen undervisning utifr\u00e5n hur varje enskild elevs spr\u00e5k utvecklas. En elev kan ju klara av att tala en utm\u00e4rkt svenska i de flesta vardagliga situationer men \u00e4nd\u00e5 inte alls f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet i en faktatext\/teorigenomg\u00e5ng p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Har eleverna genom undervisningen getts rimliga m\u00f6jligheter att till\u00e4gna sig:<\/p>\n\n\n\n
De kunskaper och f\u00f6rm\u00e5gor som utbildningen kr\u00e4ver.<\/li>
De kunskaper och f\u00f6rm\u00e5gor som arbetslivet kr\u00e4ver.<\/li><\/ol>\n\n\n\n
Och om en elev visar sig f\u00e5 sv\u00e5rt att uppn\u00e5 dessa kunskaper och f\u00f6rm\u00e5gor \u2013 beh\u00f6ver spr\u00e5kl\u00e4raren unders\u00f6ka om det \u00e4r yrkeskunskapen i sig som \u00e4r sv\u00e5r f\u00f6r eleven eller om det \u00e4r elevens spr\u00e5kliga f\u00f6rm\u00e5ga som s\u00e4tter upp hinder. F\u00f6r att d\u00e4refter komma fram till hur man kan st\u00f6tta eleven till m\u00e5luppfyllelse.<\/p>\n\n\n\n
3. Tid f\u00f6r planering av varje delmoment.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r ett nytt delmoment i yrkesteorin inleds beh\u00f6ver spr\u00e5kl\u00e4raren kunna se vilka spr\u00e5kliga delar som \u00e4r avancerade och planera in extra fokus p\u00e5 dessa delar. Spr\u00e5kl\u00e4raren beh\u00f6ver analysera yrkestexterna. Spr\u00e5kl\u00e4raren beh\u00f6ver skapa ordlistor, se \u00f6ver nyckelmeningar, sovra i inneh\u00e5llet, f\u00f6renkla och f\u00f6rtydliga. D\u00e4rut\u00f6ver beh\u00f6ver spr\u00e5kl\u00e4raren skapa dialogiska undervisningssituationer f\u00f6r att f\u00e5 eleverna att utveckla sig kommunikativt. F\u00f6r att skapa kvalitet i dessa dialogiska undervisningssituationer beh\u00f6ver spr\u00e5kl\u00e4raren tillsammans med yrkesl\u00e4raren fundera \u00f6ver vilka arbetslivssituationer som kan uppst\u00e5 inom just detta yrkesteoretiska delmoment. F\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt st\u00f6tta elevernas spr\u00e5k- och kunskapsutveckling kopplat till vanliga och viktiga situationer i arbetet, vad som s\u00e4gs och g\u00f6rs i dessa situationer och vad som \u00e4r viktigt i varje situation.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6renklat utg\u00e5r spr\u00e5kundervisningen p\u00e5 kombinationsutbildningar fr\u00e5n konkreta situationer med relevans f\u00f6r arbetsplatsen. Detta g\u00f6rs i verkstaden, p\u00e5 praktiken eller i olika slags \u201dmetodrum\u201d. De h\u00e4r situationerna dokumenterar v\u00e5ra l\u00e4rare g\u00e4rna genom filmer och fotografier. Vilka sedan anv\u00e4nds som utg\u00e5ngspunkt p\u00e5 n\u00e4sta spr\u00e5klektion. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ges eleverna m\u00f6jlighet att dels repetera eller l\u00e4ra sig mer om olika moment, tr\u00e4na p\u00e5 dialoger som \u00e4r vanliga i situationerna och \u00e4ven utveckla ett spr\u00e5kande om de praktiska momenten \u2013 ett slags resonerande\/reflekterande.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e5ra spr\u00e5kl\u00e4rare ser ocks\u00e5 en framg\u00e5ngsfaktor i att l\u00e4ra sig skapa enkla instruktionsfilmer och koppla dessa till QR-koder. QR-koderna h\u00e4nger de sedan upp bredvid exempelvis den maskin som instruktionen g\u00e4ller. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan eleverna direkt p\u00e5 plats framf\u00f6r maskinen repetera hur de ska g\u00f6ra. <\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Sista ordet\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att l\u00e4raryrket \u00e4r ett hantverk, som man aldrig blir f\u00e4rdigutvecklad inom. Det m\u00e5ste finnas m\u00f6jligheter att testa sig fram, skruva p\u00e5 saker, v\u00e4va in nya tr\u00e5dar och d\u00e5 f\u00e5 \u00e4n mer \u201dbepr\u00f6vad erfarenhet\u201d, som man sedan kan forts\u00e4tta att skruva p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att v\u00e5ga testa nya metoder kr\u00e4vs att man som l\u00e4rare k\u00e4nner att ledning och kollegor har f\u00f6rtroende f\u00f6r en. S\u00e5 att man v\u00e5gar testa nya metoder som man \u00f6ppet kan utv\u00e4rdera tillsammans med kollegor och elever. <\/p>\n\n\n\n
Men f\u00f6r att utveckla och bibeh\u00e5lla kvalitet kr\u00e4vs ocks\u00e5 tid, och tiden, den kostar pengar. Vi f\u00e5r bara hoppas att vi tillsammans kan forts\u00e4tta att skapa den tid som kr\u00e4vs.<\/p>\n",
"post_date": "2022-05-01 16:37:27",
"post_excerpt": "",
"post_parent": 0,
"post_status": "publish",
"post_title": "Den dubbla utmaningen - en spr\u00e5k- och yrkesintegrerad pedagogik p\u00e5 sfi",
"post_type": "blog",
"slug": "den-dubbla-utmaning-en-sprak-och-yrkesintegrerad-pedagogik-pa-sfi",
"_edit_lock": "1651470205:2041",
"_oembed_4f6b4fed9355e355632a6b839d46a42d": "{{unknown}}",
"_edit_last": "2041",
"youtube": "",
"_youtube": "field_61d462af95984",
"featured_teaser": "0",
"_featured_teaser": "field_61d462af81214",
"collection-audio": "",
"_collection-audio": "field_61d462afa4656",
"collection-audio_link": "",
"_collection-audio_link": "field_61d462afc28bf",
"post_date_gmt": "2022-05-01 16:37:27",
"comment_status": "open",
"ping_status": "closed",
"post_password": "",
"post_name": "den-dubbla-utmaning-en-sprak-och-yrkesintegrerad-pedagogik-pa-sfi",
"to_ping": "",
"pinged": "",
"post_modified": "2022-05-02 05:43:25",
"post_modified_gmt": "2022-05-02 05:43:25",
"post_content_filtered": "",
"guid": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/?post_type=blog&p=10735",
"menu_order": 0,
"post_mime_type": "",
"comment_count": "0",
"filter": "raw",
"status": "publish",
"type": {
"slug": "blog",
"name": "blog",
"label": "Bloggar",
"labels": {
"name": "Bloggar",
"singular_name": "Blogg",
"add_new": "Nytt Blogginl\u00e4gg",
"add_new_item": "Nytt Blogginl\u00e4gg",
"edit_item": "Redigera Blogginl\u00e4gg",
"new_item": "New Blogg",
"view_item": "View Blogg",
"view_items": "View Bloggar",
"search_items": "Search Blogg",
"not_found": "No Blogg found",
"not_found_in_trash": "No Blogg found in Trash",
"parent_item_colon": null,
"all_items": "Bloggar",
"archives": "Bloggar",
"attributes": "Inl\u00e4ggsattribut",
"insert_into_item": "Infoga i inneh\u00e5ll",
"uploaded_to_this_item": "Uppladdat till detta inl\u00e4gg",
"featured_image": "Utvald bild",
"set_featured_image": "Ange utvald bild",
"remove_featured_image": "Ta bort utvald bild",
"use_featured_image": "Anv\u00e4nd som utvald bild",
"filter_items_list": "Filtrera inl\u00e4ggslista",
"filter_by_date": "Filtrera efter datum",
"items_list_navigation": "Navigation f\u00f6r inl\u00e4ggslista",
"items_list": "Inl\u00e4ggslista",
"item_published": "Inl\u00e4gget har publicerats.",
"item_published_privately": "Inl\u00e4gget har publicerats privat.",
"item_reverted_to_draft": "Inl\u00e4gget har \u00e5terst\u00e4llts till utkastet.",
"item_scheduled": "Inl\u00e4gget har schemalagts.",
"item_updated": "Inl\u00e4gget har uppdaterats.",
"item_link": "Inl\u00e4ggsl\u00e4nk",
"item_link_description": "En l\u00e4nk till ett inl\u00e4gg.",
"menu_name": "Blogg",
"name_admin_bar": "Blogg"
},
"description": "Anv\u00e4nd f\u00f6r bloggar f\u00f6r fler personer. Varje anv\u00e4ndare f\u00e5r en personlig blogg.",
"public": true,
"hierarchical": false,
"exclude_from_search": false,
"publicly_queryable": true,
"show_ui": true,
"show_in_menu": true,
"show_in_nav_menus": true,
"show_in_admin_bar": true,
"menu_position": null,
"menu_icon": null,
"capability_type": "blog",
"map_meta_cap": true,
"register_meta_box_cb": null,
"taxonomies": [
"post_tag",
"verksamheter",
"amnen",
"tema",
"kommuner"
],
"has_archive": true,
"query_var": "blog",
"can_export": true,
"delete_with_user": false,
"template": [],
"template_lock": false,
"_builtin": false,
"_edit_link": "post.php?post=%d",
"cap": {
"edit_post": "edit_post",
"read_post": "read_post",
"delete_post": "delete_post",
"edit_posts": "edit_blogs",
"edit_others_posts": "edit_others_blogs",
"delete_posts": "delete_blogs",
"publish_posts": "publish_blogs",
"read_private_posts": "read_private_blogs",
"read": "read",
"delete_private_posts": "delete_private_blogs",
"delete_published_posts": "delete_published_blogs",
"delete_others_posts": "delete_others_blogs",
"edit_private_posts": "edit_private_blogs",
"edit_published_posts": "edit_published_blogs",
"create_posts": "edit_blogs"
},
"rewrite": {
"slug": "blog",
"with_front": true,
"pages": true,
"feeds": true,
"ep_mask": 1
},
"show_in_rest": true,
"rest_base": null,
"rest_namespace": "wp\/v2",
"rest_controller_class": null,
"rest_controller": null
},
"_thumbnail_id": false,
"excerpt": false
}
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E,Q",
"published": true
},
{
"title": "Idrott och h\u00e4lsa",
"int_name": "idrott_och_halsa",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1XLC275nQftpUryo7_R05mEO_F2067LMQ5IroCRBTP4I\/edit?usp=sharing",
"description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Idrott och h\u00e4lsa, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F,O",
"published": true
},
{
"title": "Allm\u00e4nna skolord",
"int_name": "allmannaskolord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "F",
"published": true
},
{
"title": "Vardagsord",
"int_name": "konversation",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)",
"information": "
Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning",
"int_name": "syv",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "Religionskunskap",
"int_name": "religionskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E",
"published": true
},
{
"title": "F\u00f6rskoleord",
"int_name": "forskoleord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/11i-iMec6l5QDJdZDp3EtLLOQ-VBYYvBSUlrN-qJ6mbs\/edit?usp=sharing",
"description": "Ord som anv\u00e4nds p\u00e5 f\u00f6rskolan och vad de heter p\u00e5 olika spr\u00e5k. Orden \u00e4r skrivna med det svenska alfabetet f\u00f6r att de ska vara l\u00e4ttare att uttala. De \u00e4r grupperade efter olika l\u00e4rmilj\u00f6er, till exempel atelj\u00e9, matbordet, hallen. Klicka och v\u00e4lj vilka spr\u00e5k du vill visa i listan. Bilder och ritade tecken g\u00e5r ocks\u00e5 att visa.",
"information": "
Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,T,U",
"published": true
},
{
"title": "Samh\u00e4llskunskap",
"int_name": "samhallskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Fysik",
"int_name": "fysik",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1hJZI_5MTg6FCU1yspRyiihCpIPfH7prlVvGnkqvY-R0\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med viktiga begrepp inom fysik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Sex och samlevnad",
"int_name": "sexochsamlevnad",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
