I veckan var vi och höll fortbildning i Eda kommun. Vårt fokus var hur vi i vårt vardagsarbete får eleverna att känna drivkraft och hur vi kan underlätta vårt arbete genom att planera ämnesövergripande. Många av kunskapskraven går ju igen i flera ämnen, så istället för att vi skapar uppgifter och projekt i varje enskilt ämne, finns det vinster att göra genom att skapa en uppgift som sedan kan bedömas utifrån flera olika ämnesperspektiv. Jag brukar kallade det en ”Kinderäggs-uppgift”. (Ni vet, 3-i-1, alltså en uppgift som ger flera vinster.) Om eleverna får sätta tänderna i uppgifter som de tydligt ser flera vinster med och blir motiverade till, kommer engagemanget och motivationen att öka.
Lärarna i Eda läser samtidigt boken ”Lektionen är helig” av John Steinberg och vi försöker då knyta an till det som Steinberg lyfter i boken. Där skriver han bland annat om hitta tillstånd av ”Flow” – när man är så engagerad i sin uppgift att man tappar tid och rum, har koncentration och fokus och upplever meningsfullhet i sitt arbete. Detta flow-tillstånd kan man hamna i när man gör sin favoritsyssla på fritiden, men även i klassrummet i sin lärarroll. När vi har flow då mår vi bra och presterar därmed bättre. Eftersom vi är olika så är det säkert inte samma typ av aktivitet som sätter mig i ett flow-tillstånd som får dig att hamna där. Men när lärarna i Eda fick berätta för varandra om sina flow-tillstånd på jobbet, såg jag hur ansikten lös upp och hur kroppsspråket blev engagerat. Hur kan vi då skapa fler av dessa flow-stunder?
Likadant är det förstås för eleverna. I vilken lärandesituation ser vi att eleverna har flow? Vilken typ av uppgift var det? Hur satt de och jobbade? Hur mycket av uppgiften hade de kunnat påverka? Givetvis kan ett upphackat tidschema försvåra detta, men vad kan vi göra för att underlätta förekomsten av detta tillstånd?
Jag har själv ett tydligt minne av hur vi skapade film med en grupp elever. De var så engagerade och motiverade att de valde bort att gå på rast och ville heller inte gå hem när dagen var slut. Filmuppgiften var tydligt förankrad i flera ämnens kursplaner och de utvecklade många förmågor under processens gång. För mig som pedagog kunde jag fokusera mer på deras lärande och utveckling när motivation och det självreglande lärandet infann sig så lätt.
När lärarna i Eda under eftermiddagen planerade kommande aktiviteter utifrån våra nyckelfrågor, fick vi höra om spännande ämnesövergripande projekt, i smått som stort, som med säkerhet kommer få många av eleverna att se sammanhang över ämnesgränserna och att hitta flow-tillstånd i lärandet.
Jag är övertygad om att förpackning av olika skoluppgifter spelar väldigt stor roll för just motivationen. Det är vår uppgift som pedagoger att hitta en lustfylld ingång, att visa på sammanhang och ämnesövergripande förmågor som lättare hjälper eleverna att hitta lusten och meningsfullhet och därigenom få dem till ett tillstånd av flow.
När ser du flow i din verksamhet?
Mattias Walan
Framtidsfrön
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg