picture-561-1427437962.jpg

Blogg

Språka- flera språk i förskolan

Mitt namn är Emelie Johansson och jag är leg. förskollärare och lärare. Jag arbetar som förskollärare med särskilda utvecklingsuppdrag. Det innebär att jag är en del av förskolechefens inre organisation i ett förebyggande och utvecklingsfrämjande arbete. Jag arbetar mot tre…

Mitt namn är Emelie Johansson och jag är leg. förskollärare och lärare. Jag arbetar som förskollärare med särskilda utvecklingsuppdrag. Det innebär att jag är en del av förskolechefens inre organisation i ett förebyggande och utvecklingsfrämjande arbete. Jag arbetar mot tre förskolor och mina huvuduppgifter är att verka för utvecklingsarbete och handledning vad gäller flerspråkighetsarbete, pedagogiska lärmiljöer och pedagogisk dokumentation. När jag startade bloggen så arbetade jag som förskollärare på en av dessa förskolor.

Jag studerar även magisterprogrammet i utbildningsvetenskap vid Luleås tekniska universitet. Utbildningspolitik och samhällets påverkan på utbildningsformerna sätter till stor del agendan för utformning av utbildning. 

Den här bloggen syftar till att behandla ämnet språkutveckling, pedagogiska lärmiljöer och pedagogisk dokumentation. Den ska visa på hur vi arbetar och lär på våra förskolor. Den kommer att behandla pedagogiska frågor och förhoppningsvis ge inspiration och ideer på hur man kan arbeta med lärande. Den kommer också till stor del behandla frågeställningar utifrån utbildningspolitiken och varför vi gör som vi gör i den svenska skolan/förskolan.

Att realisera en förskola/skola för alla

Jag vill här i korthet problematisera möjligheter och hinder för att realisera en förskola/skola för alla barn. Jag har i många olika sammanhang diskuterat med pedagoger som känner en frustration gällande barn som utmanar dem i yrket. Barn som inte beter sig eller presterar utifrån förskollärare/lärares förväntningar. Vi står inte utan forskning och beprövad erfarenhet vad gäller att skapa verksamheter där alla barn/elever kan utvecklas och lära. Trots framgångsfaktorer som inkluderande arbetssätt, förtroendefulla relationer, och kunskap om den pedagogiska lärmiljöns betydelse för barnets tillblivande, står förskollärare/lärare handfallna i enskilda situationer vad gäller att anpassa verksamheten utifrån de individer som ingår i den.

Åsa Gardelli, professor i specialpedagogik, har vid ett föredrag redogjort för hur skolväsendet historiskt sett kategoriserat elever efter sina förutsättningar att passa in i normen för verksamheten. Benämningar som trög, psykopat och obildbar har avlöst varandra genom tiden för att beskriva barnets/elevens bristande förmåga i skolsituationen. Något som hon menar ännu inte förändrats mer än valet av benämningar. Idag är de av bio-psykologiska slag och förkortningarna för neuropsykiatriska funktionsvariationer omtalas i folkmun som bokstavskombinationer och barnet/eleven som bokstavsbarn (ADHD, ADD, AS, osv.) Elever som ofta blir funktionshindrade i förskolans/skolans form av verksamhet, men som många gånger inte har samma funktionshinder i fritidsaktiviteter och föreningsliv. Något som jag tolkar som att normen för förskola/skola är alltför snäv och behöver utmanas och förändras.

För att verkligen realisera en förskola/skola för alla krävs därför problematisering av formen för förskolan/skola. När inte alla barn kan vara en del av förskolan/skolan är formen fel. Det är inte barnet/eleven som ska anpassas till utbildningen. Det är utbildningen som ska formas utifrån de elever som ska ingå i den. På så vis kan vi arbeta utifrån elevers olika förmågor och vidga synen på vad utbildning kan vara…

Leg. förskollärare/Lärare Emelie Johansson

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg