Elevhälsan på Norrstrandsskolan 4-6

Blogg

Elevhälsan på Norrstrandsskolan 4-6

I den här bloggen kan du läsa om elevhälsoarbetet på Norrstrandsskolan åk 4-6. Häng med på en resa som utgår från elevhälsoteamets arbetshypotes: om du mår bra, lär du bra och då mår du  bättre. Det kommer handla om hur…
I den här bloggen kan du läsa om elevhälsoarbetet på Norrstrandsskolan åk 4-6. Häng med på en resa som utgår från elevhälsoteamets arbetshypotes: om du mår bra, lär du bra och då mår du  bättre. Det kommer handla om hur vi skapar tillit i verksamheterna och hur vi arbetar med det relationella perspektivet. 

Elever med ett problemskapande beteende

Det är spännande att arbeta inom skolan. Det finns många utmaningar att ta itu med. Frågan är dock om någon utmaning är så stor som de elever som faller utanför ramarna. Ni vet de där eleverna som inte gör vad vi säger. De där eleverna som sparkar och slåss. Svär och benämner vuxna på minst sagt kreativa sätt. Jag kan konstatera att efter 22 år i skolans värld varav de senaste 12 åren som rektor, så är det i situationer med dessa elever som väcker störst känslor, både inom och utanför organisationen.

Jag vill börja med att vara så tydlig jag kan vara: våld, hot och att bli kallad för diverse epitet hör inte hemma i skolan. Det är ju precis motsatsen vi ska arbeta efter enligt våra styrdokument. Vi ska fostra våra elever till ansvarstagande medborgare och det innefattar inte kurser i våld eller hot. 

De här eleverna har ett så kallat problemskapande beteende. Det är nu det blir intressant. För vem/vilka är beteendet ett problem? Ja, inte för eleven i alla fall. För eleven är det en lösning att bruka våld, svära och hota. Det är ett sätt att lösa en för eleven svår situation. Problemet skapas för de som är kring eleven. Det är ett problem för läraren att bli hotad eller slagen eller kallad för något nedsättande. Det här är den första synvändan för oss vuxna. Vi äger problemet. Det innebär även att vi även äger lösningen. Låt det sjunka in och låt dig gärna provoceras av det. För nästa synvända är ännu jobbigare att ta in: vi i skolan är vuxna och de elever vi ansvarar för är barn. Inte nog med att vi äger problemet vi har även ansvar för tillsynen av de elever som har ett problemskapande beteende.

Och nu till den tredje synvändan. Är du inte förbannad ännu, så lär det brinna till nu. Har du ställt dig frågan varför eleven slår, hotar och säger nedsättande saker mot just dig? Hur gick det till när elever brukade våld? Var eleven i affekt eller trängd? Hur var ditt bemötande gentemot eleven? 

I Karlstad har vi en funktion där medarbetare ska skriva när de utsätts för olika typer av risker och utifrån dessa anmälningar så ska jag som rektor kartlägga och formulera en handlingsplan. I den här funktionen får anmälaren ange förslag på hur vi ska minimera risken för att liknande händelser uppstår igen. Där kan det stå att vi behöver ta föräldrakontakt för att kommunicera vad som hänt och då gärna med fokus på elevens beteende. För mig blir just den tanken intressant när vi väger in tillsynsansvaret under skoltiden. Vem ansvarar för eleven under skoltiden? Jo, det gör ju samma person som vill informera vårdnadshavare, som just när händelsen skedde inte har tillsynsansvar, att hen borde ta sitt tillsynsansvar. Det är väl det som språklärare kallar dubbel negation.

Jag är medveten om att det är frustrerande att få sparkar och slag och bli kallad för elaka saker. Det är inget roligt. Vi behöver dock fundera på hur vi bemöter elever med ett problemskapande beteende. Då stavas lösningen lågaffektivt bemötande. Det är inte likställt med att vara kravlös och inte tillrättavisa. Det gäller att ställa krav på rätt sätt och tillrättavisa när eleven är mottaglig. Elever med ett problemskapande beteende behöver hjälp i detta. Det är ingen människa oavsett ålder som vill hamna i affekt och tappa kontrollen över sina handlingar. Alla barn gör rätt om de kan och det ligger hos oss vuxna att hjälpa eleverna genom att skapa bra förutsättningar för att kunna göra rätt. Jag vill avsluta med vad en av pedagogerna skrev när hen anmälande en händelse om hot och våld och vilket åtgärdsförslag hen gav: ”Hitta sätt att kommunicera med elever så de inte känner ett behov av att fysiskt få bort oss lärare. Ta vara på de bra stunderna för att bygga relationer.” Det är en riktigt bra början och ett viktigt perspektivtagande.
/Magnus Sjödin, rektor

Taggar

2 kommentarer för "Elever med ett problemskapande beteende"

  1. picture-188-1593581702.jpg snms00 skriver:
    maj 3, 2022 kl. 14:50

    Hej! Mitt ansvar som rektor är att skapa förutsättningar för alla pedagoger att kunna göra sitt bästa på arbetet. Om det inte fungerar i verksamheten är jag alltid ytterst ansvarig och får fundera på hur jag skruvar på förutsättningarna. Det kan handla om handledning, diskussioner, fortbildning. Jag lever efter mantrat: det är viktigt för mig att det går bra för dig och i det ligger även att acceptera och stå ödmjuk inför de utmaningar lärarna står inför. det är lätt för mig att skriva inlägg om problemskapande beteende, det är ju något helt annat att erfara det i vardagen. Hos oss är det naturligt att göra fel. Det enda som händer då är att vi testar något nytt. Jag har heller inte mandat att säga upp någon utan det mandadet ligger hos vår HR-chef. Hittills i min karriär har jag aldrig hamnat i en situation där uppsägning pga brister i bemötande varit en grund för uppsägning.

  2. aldrigmerlagom@gmail.com skriver:
    april 29, 2022 kl. 03:08

    Tårar rullar för min kind. Vilken rektor, vilket engagemang och vilket ansvar. Eloge! Om du vill svara gärna på hur du hanterar ev pedagoger som inte följer den målbild och krav du sätter upp? Hur tar du itu med ev bristande förmåga och vilja hos läraren? Hur mycket får en pedagog fela hos er, innan åtgärder, uppsägning sker? Med vänlig hälsning,// mamman från Småland

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg

Utvalda bloggar

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. Jag fokuserar här på de…

Läs mer

Blogg

En dansande lärare

Vad kul att du hittade hit! Jag jobbar på Herrhagsskolan i Karlstad som specialpedagogisk resurs. Delar av min arbetstid tillbringar jag på skolans flexenhet/särskild undervisningsgrupp. Dit kommer elever inom ramen för särskilt stöd delar eller hela sin skoldag. Sen genomför jag insatser med ledning av skolans speciallärare. Här på bloggen…

Läs mer

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…

Läs mer