Nio mil är för långt för en kvinna….

I dag är det självklart att både kvinnor och män deltar i Vasaloppet. Men så har det inte alltid varit. Normer för vad flickor och kvinnor får göra har breddats en hel del sedan Margit Nordin som första kvinna åkte Vasaloppet. Vilka normer har vi som begränsar för flickor och pojkar idag?

När det på söndag är dags för Vasaloppet så tror jag inte att någon kommer att tycka att det är konstigt att kvinnor och män åker tillsammans. Men så har det inte alltid varit. 1923 när det var dags för det andra Vasaloppet så fick arrangörerna en rejäl överraskning när de upptäckte att det bland de 161 anmälda fanns en kvinna. Men eftersom det inte stod något i tävlingsreglarna om att kvinnor inte fick delta så kunde de inte neka henne att starta. Det var den 25-åriga Margit Nordin, född i Karlstad, som jobbade som gymnastiklärare och sjukgymnast i Grängesberg som deltog som första kvinna. Det var många som trodde att Margit inte skulle klara Vasaloppet men på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder kom hon i mål sist av alla.

Margit har berättat att när hon åkte Vasaloppet hade hon papiljotter i håret under mössan. Dessa tog hon ut samtidigt som hon åkte över en sjö.”Jag ville se fräsch ut när jag kom i mål. För om jag som enda flicka hade kommit där med stripigt hår och sett jäklig och utpumpad ut, då hade folk säkert sagt: ’Såg ni, så hon såg ut!’ Tyvärr hjälpte papiljotterna inte så mycket för snart började det komma in anonyma insändare i Mora-Tidningen om hur hemskt det var att en kvinna visade sig på detta sätt; trött, svettig och i byxor. Snart började även de stora dagstidningarna i Sverige att skriva om Margit. En sportredaktör uttryckte att ”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande, och den cirkusdoften får inte vidlåda vår enda tävling byggd på historiskt motiv.” En annan redaktör skrev ”Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.”

Inför Vasaloppet 1924 skrevs det in i tävlingsreglarna att endast män får delta i tävlingen. Under åren har det varit en del kvinnor som har åkt, utklädd och under annat namn, men så småningom blev det flera och flera som protesterade mot detta och 1979 blev pressen på tävlingsledningen så stor att de tillät kvinnor att åka öppet spår och från 1981 var det tillåtet för kvinnor att åka Vasaloppet tillsammans med männen. Men det var först 1997 som man officiellt korar bästa kvinnliga skidlöpare.

I dag vet vi att det inte är något problem för en kvinna att åka Vasaloppet. När det gäller normer för flickor och kvinnor så har de breddats rejält. Som kvinna kan du ha byxor eller klänning, långt eller kort hår, du kan vara sminkad eller osminkad. Du kan dansa, sy, mecka med bilar eller spela Amerikansk fotboll och ändå vara en riktig kvinna. Men hur ser det ut för pojkar och män? Kan en klä sig hur en vill och ha vilket yrke och vilka intressen som som helst och ändå ses av omgivningen som en riktig pojke eller en riktig man? Vilka normer ser du att det finns idag för vad kvinnor och män får göra eller inte göra? I Lgr 11 och Lpfö 98 har vi ett tydligt uppdrag att motverka traditionella könsmönster. För att veta vad vi ska bryta måste vi först ta reda på vilka de traditionella könsmönsterna är! Vad ser du för traditionella könsmönster och hur jobbar du för att bryta dem?