Läsning

Vässa kunskaperna

Det är nog få som skulle säga att läraryrkets roligaste inslag är att bedöma elevarbeten. Däremot vill vi se hur kunskaperna används, fördjupas och vässas. I våra styrdokument har Skolverket definierat kunskapskraven och ett antal värdeord uttrycker hur väl eleven klarar av att leva upp till dessa krav. Då är det naturligtvis högst relevant att fråga sig om vi vet vad enkelt, relativt utförligt, välgrundat, nyanserat och så vidare står för.

Att läsa är svårt

"Att läsa är svårt". Ingen vidare positiv rubrik kan tyckas, men låt mig utveckla. Från förskoleklassen möter barn texter i skolmiljö och tränas att själva koda av informationen. Ända upp i åk 3 på gymnasiet tränas man sedan i att läsa olika texter. De akademiska texter som elever förväntas läsa och skapa innebörd från i kursen Svenska 3 kan exempelvis inte betecknas som lätta med någon måttstock. Men detta rör sig ändå bara om en typ av läsning – tolkning av verbaltext (endast ord). Idag läser vi inte texter endast, eller ens oftast, på det viset.

Krångliga begrepp med innebörd

Att finna relevanta källor är en av delarna när det kommer till att använda information. Hur tillförlitligheten hos dessa ska bedömas är den andra delen. Vi som lärare behöver både förkovra oss i litteratur kring källkritik och tillfällen att dryfta saker som filterbubblor eller Wikipedias källkvalitet. Något som stod klart för oss under förra årets Läslyft var hur förkunskaperna inom ett område är viktiga för hur man tar till sig ett material och närmar sig ett nytt område.

En smal repertoar

Källhantering är ett ständigt aktuellt område som vi lärare ofta återkommer till och diskuterar hur vi borde förbättra. I vårt senaste Lärlyftsmaterial finns en uppsjö handledningsverktyg och modeller för informationssökning och vi föresatte oss inom gruppen att hålla oss till en av dessa när vi arbetade med källor. Jag själv var intresserad av att se hur det gick till när eleverna tog sig an ett medvetet lite luddigt formulerat problem där de behövde söka svar från källor.

Är det bara att googla?

Informationskompetens är ett begrepp som inbegriper många av de utmaningar vi ställs inför i vår undervisning. Eller kanske mer rätt: elevernas utmaningar. Cecilia Gärdén presenterar i artikeln Informationssökning på internet begreppet som en literacitet vilken inrymmer förmåga att veta vilken information man är i behov av, hur man ska ta fram källmaterial som hör till en viss uppgift och hur relevanta dessa källor är.

Att styra eller inte styra

Vid förra lärträffen diskuterade vi bland annat elevers delaktighet i utformandet av undervisningen, vilket jag skrev om i förra inlägget. Vi sade bland annat att vi inte kommer dithän att vi ger eleverna fullt inflytande över undervisningen, även om de teorier vi läste pekade åt det hållet. Vi har därför under ett par veckor lagt extra fokus på att iaktta vilket elevinflytande vi faktiskt ger eleverna i olika lägen och försökt formulera fördelar och nackdelar.

Att öppna världar

”Vi lärare ska öppna världar åt eleverna. De lever i en värld som ännu inte blivit stor nog och vår uppgift är att göra denna större.” Så sammanfattade en gruppdeltagare lärarens roll i förhållande till elevens när det kommer till delaktighet i undervisningen. Det kanske låter lite provocerande och togs upp när vi diskuterade Eva Aleby och Ulrika Bergmarks artikel Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen.

Uppgifter en masse

Att utforma elevuppgifter är något vi lärare arbetar med i princip varje dag. Vår beprövade erfarenhet på området är naturligtvis stor men vi efterfrågar ofta möjligheten att få sitta tillsammans och diskutera den här sortens praktiska pedagogik. Till detta möte har vi tagit tillfället i akt att fördjupa oss i våra egna och varandras uppgifter, mot bakgrund av vad som togs upp i vårt kursmaterial och den uppgift vi har strävat efter att genomföra efter förra träffen.

Uppgifter. Digitalisering. Stimulans?

Den första delen i årets Lärlyft kallar jag Förutsättningar och utformning. Den handlar dels om uppgiftskonstruktion, dels om hur vi kan planera vår undervisning så att ämnesinnehåll och didaktik integreras med teknik. Vi har läst artiklar om båda områdena och vid vårt pedagogiska forum tittade vi på både digitalisering och uppgiftskonstruktion var för sig men förhoppningen är också att vi framöver ytterligare kan tänka till kring hur vi utformar uppgifter med digitalisering i åtanke.

Vad kan vi se fram emot?

Årets Lärlyft har dragit igång och den första, inledande träffen är avklarad. Vi samlades för att prata förväntningar och vad vi kan förvänta oss under året. De olika grupperna är tydligare riktade mot specifika intresseområden i år och gruppstorlekarna är ganska jämnt fördelade, vanligen med 5-7 deltagare i grupperna förutom lärledare. De kollegor som valt kursen Teori och Konkretion känns alla riktigt motiverade och är ett gäng mycket drivna pedagoger.

Sidor

Prenumerera på RSS - Läsning