läslyftet

Uppgifter en masse

Att utforma elevuppgifter är något vi lärare arbetar med i princip varje dag. Vår beprövade erfarenhet på området är naturligtvis stor men vi efterfrågar ofta möjligheten att få sitta tillsammans och diskutera den här sortens praktiska pedagogik. Till detta möte har vi tagit tillfället i akt att fördjupa oss i våra egna och varandras uppgifter, mot bakgrund av vad som togs upp i vårt kursmaterial och den uppgift vi har strävat efter att genomföra efter förra träffen.

Uppgifter. Digitalisering. Stimulans?

Den första delen i årets Lärlyft kallar jag Förutsättningar och utformning. Den handlar dels om uppgiftskonstruktion, dels om hur vi kan planera vår undervisning så att ämnesinnehåll och didaktik integreras med teknik. Vi har läst artiklar om båda områdena och vid vårt pedagogiska forum tittade vi på både digitalisering och uppgiftskonstruktion var för sig men förhoppningen är också att vi framöver ytterligare kan tänka till kring hur vi utformar uppgifter med digitalisering i åtanke.

Vad kan vi se fram emot?

Årets Lärlyft har dragit igång och den första, inledande träffen är avklarad. Vi samlades för att prata förväntningar och vad vi kan förvänta oss under året. De olika grupperna är tydligare riktade mot specifika intresseområden i år och gruppstorlekarna är ganska jämnt fördelade, vanligen med 5-7 deltagare i grupperna förutom lärledare. De kollegor som valt kursen Teori och Konkretion känns alla riktigt motiverade och är ett gäng mycket drivna pedagoger.

Ett Lyft i rätt riktning

Det närmar sig avspark för årets Lyft i Åmåls kommun. Alltså den fortbildningsinsats som i princip hela kommunens skolväsende har implementerat. Det är något som går vidare från förra året, men det är inte längre enbart ett läs- och skrivprojekt (vilket denna blogg har handlat om). I år kallar vi istället fortbildningen för Lärlyft. Det är en bokstavs skillnad från förra årets Läslyft, men vi tror det kommer innebära mer än så. Det har nämligen funnits ett behov av och en vilja att rikta fortbildningen ytterligare i år, både på gymnasiet och på andra stadier.

Varför läser vi?

Den sista artikeln vi tagit del av i årets Läslyft är dels en sammanfattning av det vi tidigare läst och reflekterat över, dels är det en genomgång av en intressant övning som man kan alternera i många former och låta elever använda på texter. Men viktigast tyckte vi ändå det var att diskutera varför vi lägger sådant fokus på läsningen. 

Släpp lös din Ratatosk

Vi har i vår lärgrupp flera gånger under året kommit in på de problem vi upplever att det finns mellan vad vi lärare menar och hur eleverna uppfattar det vi säger. Det betyder att orden inte alltid står för samma sak hos lärare och hos eleverna. Ibland förstås de inte alls. Begreppsförståelsen har på senaste tiden aktualiserats ytterligare genom de nationella proven och formuleringar från kunskapskraven känns igen i det nationella provmaterialet som eleverna får ut.

Ord må vara makt, men begrepp är förståelse

I vår lärgrupp har vi vid flera tillfällen kommit in på skillnaden mellan vad vi lärare tror att elever kan och uppfattar något och hur de faktiskt förstår det vi pratar om. Ytterligare ett område som väldigt tydligt visar på att lärarens utgångspunkt för lärandet och elevens utgångspunkt till viss del skiljer sig åt är när vi talar om begrepp och ord. Malin Tväråna visar genom artikeln ”Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap” (2016) hur ”begrepp” kan definieras som det som ger en viss ansamling ord och termer innebörd.

Vad vi kan lära av karate

Modelleringens viktiga roll har poängterats gång efter annan i den här kursen, och vi kan se varför det trycks så mycket på det. Att gå före eleverna och visa hur man ska göra är ju det självklara sättet att gå till väga när man ska lära ut nya, obekanta ting. För egen del kan jag säga att jag är glad att sempai i Kils Karateförening går före och visar hur vi ska göra neko ashi-dachi med shuto-uke, istället för att bara beskriva det första gången. Lärare gör samma sak när det kommer till praktiska moment utgår jag ifrån. Men texter då? Hur arbetar vi med dem?

Teoretisk fördjupning

Vår läslyftsgrupp har kommit därhän, eller är åtminstone på väg mot, att inlemma nya tankar kring lässtrategier i arbetet med våra elever. Vår praktiska tillämpning av det som modulen ”Lässtrategier för ämnestexter” bör erbjuda utvecklas när vi får en välunderbyggd och tämligen djup teori att pröva våra tankar mot, och det erbjuder Marie Wejrum i grundartikeln till den sjätte delen vi bearbetar.

Sidor

Prenumerera på RSS - läslyftet