läslyftet

Är det bara att googla?

Informationskompetens är ett begrepp som inbegriper många av de utmaningar vi ställs inför i vår undervisning. Eller kanske mer rätt: elevernas utmaningar. Cecilia Gärdén presenterar i artikeln Informationssökning på internet begreppet som en literacitet vilken inrymmer förmåga att veta vilken information man är i behov av, hur man ska ta fram källmaterial som hör till en viss uppgift och hur relevanta dessa källor är.

Dags att söka statsbidrag för Läslyftet!

Den 1 januari öppnade Skolverket ansökningperioden för statsbidrag till Läslyftet och man kan söka fram till den 1 februari. Det gäller ansökningar både för förskola och skola.

När man deltar i Läslyftet får man:
• Fördjupa dina kunskaper om språk-, läs- och skrivutveckling
• Samtala med kollegor om forskning och undervisning
• Pröva nya arbetssätt i praktiken

Att styra eller inte styra

Vid förra lärträffen diskuterade vi bland annat elevers delaktighet i utformandet av undervisningen, vilket jag skrev om i förra inlägget. Vi sade bland annat att vi inte kommer dithän att vi ger eleverna fullt inflytande över undervisningen, även om de teorier vi läste pekade åt det hållet. Vi har därför under ett par veckor lagt extra fokus på att iaktta vilket elevinflytande vi faktiskt ger eleverna i olika lägen och försökt formulera fördelar och nackdelar.

Att öppna världar

”Vi lärare ska öppna världar åt eleverna. De lever i en värld som ännu inte blivit stor nog och vår uppgift är att göra denna större.” Så sammanfattade en gruppdeltagare lärarens roll i förhållande till elevens när det kommer till delaktighet i undervisningen. Det kanske låter lite provocerande och togs upp när vi diskuterade Eva Aleby och Ulrika Bergmarks artikel Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen.

Uppgifter en masse

Att utforma elevuppgifter är något vi lärare arbetar med i princip varje dag. Vår beprövade erfarenhet på området är naturligtvis stor men vi efterfrågar ofta möjligheten att få sitta tillsammans och diskutera den här sortens praktiska pedagogik. Till detta möte har vi tagit tillfället i akt att fördjupa oss i våra egna och varandras uppgifter, mot bakgrund av vad som togs upp i vårt kursmaterial och den uppgift vi har strävat efter att genomföra efter förra träffen.

Uppgifter. Digitalisering. Stimulans?

Den första delen i årets Lärlyft kallar jag Förutsättningar och utformning. Den handlar dels om uppgiftskonstruktion, dels om hur vi kan planera vår undervisning så att ämnesinnehåll och didaktik integreras med teknik. Vi har läst artiklar om båda områdena och vid vårt pedagogiska forum tittade vi på både digitalisering och uppgiftskonstruktion var för sig men förhoppningen är också att vi framöver ytterligare kan tänka till kring hur vi utformar uppgifter med digitalisering i åtanke.

Vad kan vi se fram emot?

Årets Lärlyft har dragit igång och den första, inledande träffen är avklarad. Vi samlades för att prata förväntningar och vad vi kan förvänta oss under året. De olika grupperna är tydligare riktade mot specifika intresseområden i år och gruppstorlekarna är ganska jämnt fördelade, vanligen med 5-7 deltagare i grupperna förutom lärledare. De kollegor som valt kursen Teori och Konkretion känns alla riktigt motiverade och är ett gäng mycket drivna pedagoger.

Ett Lyft i rätt riktning

Det närmar sig avspark för årets Lyft i Åmåls kommun. Alltså den fortbildningsinsats som i princip hela kommunens skolväsende har implementerat. Det är något som går vidare från förra året, men det är inte längre enbart ett läs- och skrivprojekt (vilket denna blogg har handlat om). I år kallar vi istället fortbildningen för Lärlyft. Det är en bokstavs skillnad från förra årets Läslyft, men vi tror det kommer innebära mer än så. Det har nämligen funnits ett behov av och en vilja att rikta fortbildningen ytterligare i år, både på gymnasiet och på andra stadier.

Varför läser vi?

Den sista artikeln vi tagit del av i årets Läslyft är dels en sammanfattning av det vi tidigare läst och reflekterat över, dels är det en genomgång av en intressant övning som man kan alternera i många former och låta elever använda på texter. Men viktigast tyckte vi ändå det var att diskutera varför vi lägger sådant fokus på läsningen. 

Släpp lös din Ratatosk

Vi har i vår lärgrupp flera gånger under året kommit in på de problem vi upplever att det finns mellan vad vi lärare menar och hur eleverna uppfattar det vi säger. Det betyder att orden inte alltid står för samma sak hos lärare och hos eleverna. Ibland förstås de inte alls. Begreppsförståelsen har på senaste tiden aktualiserats ytterligare genom de nationella proven och formuleringar från kunskapskraven känns igen i det nationella provmaterialet som eleverna får ut.

Sidor

Prenumerera på RSS - läslyftet