Läslyftarna

Blogg

Läslyftarna

Hej! Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika…

Hej! 

Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika former (som denna blogg) och Jag har (naturligtvis?) ett brinnande intresse för läsning.

Bloggens titel syftar till den stora kompetenshöjningsinsatsen Läslyftet - Åmålsmodellen som Åmåls kommun bedriver. Det är Skolverket som står bakom ett nationellt skolutvecklingsprogram och  har tagit fram, och fortsätter ta fram, kursinnehåll tillsammans med universitet runt om i landet. Läsåret 16/17 sjösatte kommunen detta bland i princip all dess pedagogiska personal. Läsåret 17/18 vinnlägger vi oss om att rikta utbildningsinsatserna så att alla delar av skolan får del av det som är mest angeläget för just dem.

Jag kommer alltså agera som lärledare i denna kollegiala process, vilket innebär att jag inom min lärargrupp på gymnasiet ska leda samtalen och driva dem framåt. Meningen är att eleverna ska få en bättre läs- och lärkompetens genom att vi lärare själva blir uppmärksamma på hur inlärning sker och hur vi implementerar våra kunskaper i klassrummet. 

Denna blogg kommer bjuda på mina tankar kring det arbete vi genomför, vilka tankar och spörsmål som gror och tar fart. Vart det bär vet jag inte, men det ska bli intressant att företa resan. Välkommen du också!

/Stefan 

Teoretisk fördjupning

Vår läslyftsgrupp har kommit därhän, eller är åtminstone på väg mot, att inlemma nya tankar kring lässtrategier i arbetet med våra elever. Vår praktiska tillämpning av det som modulen ”Lässtrategier för ämnestexter” bör erbjuda utvecklas när vi får en välunderbyggd och tämligen djup teori att pröva våra tankar mot, och det erbjuder Marie Wejrum i grundartikeln till den sjätte delen vi bearbetar. (Zara Hedelin gör detsamma för svenskämnets del i sin fördjupningsartkel.) Vi har ju klagat lite på djupet i artiklarna och har känt en avsaknad av nya termer att införliva i vår begreppsvärld, men framförallt i denna senaste del får vi just en sådan god teoretisk språngbräda.

Ivar Bråten utkristalliserar fyra läsförståelsestrategier och klassificerar strategier för organisation (att binda samman), elaborering (att omsätta och använda) och övervakning (att kontrollera läsningen) som ”djupa” strategier. Det finns också minnesstrategier som har ett värde för att kunna återkalla tidigare kunskaper, men de djupa strategierna tvingar eleverna att bearbeta stoffet och det är sådana vi arbetar med här. I läsförståelseprocessen är det också vitalt att ha för ögonen vilket syfte som föranleder läsningen av en specifik text. Det är när man känner till vad man ska uppnå som man som läsare också kan anpassa och välja strategi därefter. Wejrum och Hedelin talar om att detta syfte kan beskrivas genom metastrategierna läsa för att lära, -förstå eller -tillämpa. Dessa hänger i sin tur samman med Kintsch van Dijks beskrivning av förståelseprocessen som stegvist uppbyggt där man först läser för att skapa en meningsfull helhet för att sedan sammanfatta innehållet och få fram kärnan. Slutligen är man så förtrogen med tänket att man kan använda sig av det i ett eget skrivande.

Vi får alltså en teoretisk bas att fästa våra lässtrategier i. I modulens senare delar har utformningen av de uppgifter vi genomför i klasserna varit snarlik och gått ut på att testa lässtrategier av olika slag och i olika skeenden, så den praktiska tillämpningen har funnits med en tid. Några saker har blivit väldigt tydliga och nödvändiga att reagera på, såsom att elever har fortsatta problem att sammanfatta text, att det inte är självklart vad det innebär att referera och problematik kring (mitt nyupptäckta favoritord för dagen) presentism. Hedelin förklarar begreppet i stil med att man kan ha svårt att sätta sig in i ett förflutet skeende och förstå periodens särart då man lever nu och har liten kunskap om och koppling till det som hänt tidigare. Det kan bli ett problem för elever att förstå äldre texter när kontexten är främmande. Vi upptäcker alltså tydligare potentiella problem vi behöver arbeta mer med, men vi får också nya möjligheter att tackla dessa eftersom vi fördjupar den teoretiska grunden. 

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg

Utvalda bloggar

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. Jag fokuserar här på de…

Läs mer

Blogg

Elevhälsan på Norrstrandsskolan 4-6

I den här bloggen kan du läsa om elevhälsoarbetet på Norrstrandsskolan åk 4-6. Häng med på en resa som utgår från elevhälsoteamets arbetshypotes: om du mår bra, lär du bra och då mår du  bättre. Det kommer handla om hur vi skapar tillit i verksamheterna och hur vi arbetar med…

Läs mer

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av sjutton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…

Läs mer