SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se
I Eda kommun är vi två skolor som arbetar med att utveckla vår läsundervisning. Som en del i detta förbättringsarbete beslöt vi att kartlägga och diagnosticera alla våra fjärdeklassares grundläggande färdigheter i avkodning, stavning och läsförståelse med hjälp av materialet LäSt.
LäsT – test i läsförståelse, läsning och stavning för åk 1-6
Vi sökte efter ett material som kunde ge oss information både på individnivå och gruppnivå. Detta finns redan i kommunens lågstadier där Skolverkets bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk regelbundet genomförs, analyseras och ligger till grund för fortsatt undervisning. Vi ville ha något liknande för mellanstadiet.
Testet LäsT är omfattande och tar ganska mycket tid att sammanställa och analysera men vi har upptäckt att det bidrar med omfattande information om elevens läsförmåga. Testen genomfördes på höstterminen i åk 4. Efter sammanställning av resultatet hölls ett gemensamt analysmöte med lärare, utvecklingspedagoger och specialpedagoger kring de resultat vi fått. Resultaten visade att det vi främst gemensamt behövde arbeta vidare med var elevernas läsförståelse.
Eftersom vi vet att ordförståelse i hög grad korrelerar med läsförståelse så tog undertecknad fram ett undervisningsmaterial baserat på kapitel 5 i boken Läsförståelse-insikt och undervisning av Oakhill, Cain och Elbro. Vi tog texter ur våra vanliga textböcker och stycke för stycke markerade vi språkliga svårigheter (som vi inte ens tänkt var svåra). Klasslärare och specialpedagoger undervisade sen eleverna i mindre grupper. Då kunde vår gemensamma planering anpassas efter den aktuella gruppen.
Även om arbetet ännu inte har pågått så länge tid så märker vi ändå att eleverna börjar bli mer grammatiskt medvetna och att undervisningen leder till fler diskussioner om språk. I maj ska vi genomföra testet LäSt igen med samma elever för att se vilka resultat vår explicita läsundervisning gett. Vi är bara i uppstarten av att tillsammans utveckla en mer explicit och mer systematisk läsundervisning och vi är medvetna om att sådant tar tid, men har gott hopp om att vi ska kunna bygga vidare på detta.
Ulrika Guldbrandsson, förstelärare Eda kommun Malin Granström, språk-, läs- och skrivutvecklare Eda kommun
