Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar…
Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar med elevhälsoarbetet i våra grupper. Vi vill ge exempel på ett sätt att arbeta. Du kommer få ta del av hur lärare och personal från elevhälsoteamet samt rektor på Råtorp resonerar kring elevhälsoarbetet och ta del av hur vi arbetar rent praktiskt för att skapa ökad delaktighet och tillgänglighet för våra elever.
Kort sagt: hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer i praktiken.
When a flower doesn’t bloom you fix the environment in which it grows not the flower
When a flower doesn’t bloom you fix the environment in which it grows not the flower – Alexander den Heijer
Att arbeta som specialpedagog på Råtorps skolorna är fantastiskt roligt och inspirerande. Det kan låta som en klyscha när man hela tiden jobbar för att främja och förebygga för elever som har det svårt, som inte når målen eller för de elever som kämpar och sliter som bara den för att ligga precis på gränsen och förhoppningsvis når målen med rätt insatser, eller har svårigheter att komma till skolan av olika anledningar. När vårdnadshavare kämpar och sliter och man sitter i möten efter möten, så känns det fantastiskt när vi alla tillsammans lyckas hitta lösningar för att underlätta på bästa sätt för eleverna.
På våra skolor har vi lagt stort fokus på förebyggande och främjande arbete för att underlätta så mycket vi kan för alla elever på våra skolor oavsett svårigheter eller inte. Vi utgår från filosofin att det som är bra för några är bra och gynnar samtliga elever på våra skolor. Vi har anpassat i lärmiljöerna och utbildat samtlig personal inom NPF för att skapa förståelse för detta. Vi har tydliga bildstöd över skolorna och deras kringmiljö för att lätt kunna orientera sig i våra miljöer och i varje klassrum, så som teoretiska och praktiska. Vi har timetimers för att synliggöra tiden, för de elever som behöver så har man även en egen tidvisare på sin egen bänk. En tidvisare kan vara en timstock, liten timetimer eller timglas utifrån behov och önskemål hos eleven. Vi har ”Åsa” lådor i varje klassrum där man kan hämta plockmaterial, hörselkåpor, sittdyna, tyngdfilt eller liknande som kan underlätta för elever. Att detta material finns tillgängligt för alla gör att det inte blir utpekade för någon elev som behöver. Vi har ämnen färgkodade (svenska är röd även om man inte kan läsa ordet, så vet man ämnets färg) för alla för att underlätta för elever som behöver det. På mellanstadiet finns det fyra stå-bänkar med tillhörande stå-matta och skärm i varje klassrum, utöver detta finns även extra skärmar för att kunna sitta utan stimuli från omgivningen i klassrummet. Vi utgår från det relationella perspektivet på våra skolor som innebär att vi tittar på omgivningen runt eleven och anpassar där för alla om något inte fungerar.
På våra skolor arbetar vi med stödperioder om ca: 7 veckor beroende på hur lov och annat passas in och dessa perioder är satta vid terminsstart. Anledningen till att vi valt att arbeta utifrån sju veckors perioder är för att insatserna som görs ska utvärderas kontinuerligt så eleverna får rätt insatser utifrån behov. Efter våra sjukveckors stödperioder så utvärderas arbetet av pedagogerna i arbetslagen och sedan även av oss i teamet. De elever som får stöd är i första hand de med åtgärdsprogram och sedan efter behov för att främja och förebygga att elever hamnar i stöd. Åtgärdsprogrammen är tydligt förankrade i läroplanen och alla stödinsatser utgår från dessa. Arbetslagen får alltså skicka in en utvärdering och skriva fram behoven hos våra elever var sjunde vecka, utifrån dessa underlag kan vi skapa grupper eller enskilt stöd utifrån behoven. Se vilka som behöver fortsatt stöd eller inte, eller om det är andra insatser som behövs, eller om vi behöver ta hjälp av annan profession.
Vi gör sedan hösten 2019 LegiLexi på våra lågstadieelever och fyror under tre stödperioder om året för att kunna arbeta främjande och förebyggande med ämnet svenska från tidig ålder. Vi har klassinloggningar för LegiLexi på våra båda skolor som är till hjälp för våra pedagoger för att se vad de behöver lägga krutet på i sin undervisning, då man får en tydlig bild av starka och mindre starka sidor. Här får man även som pedagog syn på framstegen som gjorts i nästa testperiod. Vi i teamet kan sätta ihop exempelvis läsgrupper utifrån resultat för att främja och förebygga. Anledningen till att vi även gör LegiLexi med våra årskursfyror då LegiLexi är för elever till och med årskurs tre är för att vi inte tycker att det finns så mycket bra material för att få syn på deras kunskaper. De DLS-test som finns för årskurs fyra är de samma som för årskurs fem och sex och upplevs därför som svåra för eleverna i årskurs fyra är vår upplevelse. Parallellt med dessa test gör även skolverkets bedömningsstöd i årskurs ett i både matematik och svenska och kartläggningsmaterialet i detsamma för förskoleklassen. För matematiken används Diamant, Adlers martematiktest och olika nivåtest, förstå och använda tal. Förutom dessa material används även en del uppgifter från kartläggningsmaterialet från Tummen upp och annat.
Det är enkelt att vara specialpedagog på Råtorpsskolor även när det blåser som mest när man har pedagoger som stöttar, förebygger och främjar för våra elever. På våra skolor har vi pedagoger som tror på våra elever och jag vågar säga att alla elever på våra skolor har en bärande lärande relation till minst en vuxen som är avgörande betydelse hur man lyckas med sin skolgång. Bra jobb allihop! /Åsa Blom, stolt specialpedagog på Råtorps skolor
