En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 20 år som…
En lärares uppdrag är att lära. Det är ett komplicerat uppdrag. Ämneskunskap blandas med metodik och didaktik. En lärare ska vara tydlig, planerad, ha koll på styrdokument, flexibel och jobba på att ha relationer med eleverna. Efter 20 år som verksam lärare tycker jag ibland att jag behärskar många av dessa bitar, men ibland inte alls. Mitt uppdrag är att lära andra men jag lär mig själv varje dag. Som förstelärare i svenska på mellanstadiet har jag olika uppdrag på min skola och i mitt klassrum. Här kommer jag berätta, försöka inspirera, peppa och lära vidare det jag lär mig i mitt klassrum. Välkommen till min blogg!
Har du varit med om att du inte förstått något kunskapskrav eller del av ett kunskapskrav i ett ämne och blivit frustrerad? Du läser texten om och om igen men det landar verkligen inte och polletten trillar inte ner. Frustrationen kan däremot öka ju mer du sätter dig in i textens innehåll.
När den nya läroplanen Lgr 11 implementerades på mitt skolområde bestämde jag mig för att grotta ner mig i kursplanerna och försöka bygga min undervisning från grunden. Jag studerade syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i mina ämnen. Ett tag tyckte jag att jag förstod det mesta. Det var ju inte så svårt. Men ju mer åren går och ju mer jag lär mig inser jag att kursplanerna är mer komplex än jag tidigare trott. Det jag en gång tyckte jag förstod, förstår jag inte längre. Vad beror de på? Rättssäkra planeringar och bedömningar i olika lärplattformar har testats och jag har bedömt elevernas kunskaper utifrån tydliga frågor som: Vad ska jag kunna? Hur ska jag arbeta? Hur ska jag visa att jag kan? Oftast har det gått riktigt bra. Men så snurrar det till igen. Jag har insett att jag behöver hjälp, från mina kollegor och de kanske behöver lite hjälp av mig.
Det finns några kunskapskrav som jag särskilt brottats med, som jag inte möter så ofta i de läromedel jag använt mig av genom åren. Kunskapskrav jag haft svårt att förstå. Ett sådant är detta nedan i geografi som handlar om fältstudier:
”Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt”.(Skolverkets kursplan i geografi, kunskapskrav åk 6, E – nivå)
I höstas startade vi upp ämnesgrupper på Skattkärrsskolans åk 4-6. Detta var något helt nytt. Vi hade aldrig tidigare haft ämnesgrupper och djupdykt i våra olika ämnen. Syftet var att tillsammans studera och få ett likvärdighetstänk kring kursplanerna. -Vad är det vi ska undervisa om? -Hur gör vi? -Hur bedömer vi elevernas kunskaper? -Vad är det vi inte förstår? -Hur kan vi göra undervisningen bättre?
I min ämnesgrupp har vi gått in på djupet i geografiämnet och lyft upp kunskapskravet kring fältstudier. Vad är en fältstudie egentligen? Hur jobbar vi med fältstudier? Vad står det i våra läromedel? Vi insåg ganska snart att detta var något vi behövde bli bättre på och lära oss mer om. Få av oss hade kontinuerligt arbetat med fältstudier och bedömt elevernas kunskaper på ett hållbart sätt. Hur skulle vi egentligen arbeta med eleverna? Vad var det vi skulle bedöma? Vi studerade vad som fanns om fältstudier i läromedel, på nätet, gamla nationella prov och enades om en arbetsgång.
För att få en likvärdighet i undervisningen, men ändå en progression i de olika årskurserna, bestämde vi att åk fyra skulle få använda skolgården som fältstudieområde och undersöka olika frågor kring hur skolgården fungerar och uppfattas av eleverna. Därefter skulle eleverna få vidga vyerna mot Skattkärrs samhälle och kika på bilflödet på Skattkärrsvägen och slutligen i åk 6 skulle Karlstad få bli huvudmålet med Klarälven som utgångspunkt. Kunskaperna skulle helt enkelt bara byggas på men basen var densamma. Nu i vår testar vi om vårt arbete håller. Vi utför olika fältstudier, sammanställer resultaten och diskuterar tillsammans. Vad det så här vi tänkte? Hur blev det?
Att tillsammans läsa kursplanerna, diskutera, genomföra och utvärdera är för mig ett kollegialt lärande som ger effekt. Vi har inte samma syn på vad som står i våra styrdokument automatiskt från början. De är tolkningsbara och vi tolkar dem olika. Att ha en gemensam grund att stå på när vi möter våra elever är viktigt för både dem och oss. Vi blir skickligare pedagoger när vi lyfter det som vi upplever är svårt i undervisningen eftersom vi tvingas tänka och reflektera över det som faktiskt står, vad vi faktiskt gör och kanske inte gör.
Min pollett har trillat ner och jag har en tydligt bild av hur jag kan undervisa kring fältstudier i geografi. Jag har fått en kompetensutbildning tillsammans med mina kollegor. Det är ett kollegialt lärande som har effekt. Vi har brottats med kunskapskraven, inte var för sig utan tillsammans. Vi har rätat ut några frågetecken till utropstecken. Vi är inte på långa vägar klara, men vi har börjat vandra tillsammans på vägen.
Pernilla Kans Förstelärare Skattkärrsskolan Karlstad Kommun
