Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!
Blåklädersmatematik – infärgning på Nobelgymnasiet
Blåklädersmatematik – infärgning på Nobelgymnasiet
Det finns olika syften varför elever på ett yrkesinriktat program ska lära sig matematik. Enligt ämnesplanen är undervisningens syfte att lära sig att arbeta matematiskt. Eleverna ska lära sig strategier för att använda matematik i både vardagen och yrkeslivet. Idag kräver branschen att deras medarbetare inte bara har goda praktiska kunskaper utan även har grundläggande kunskaper i matematik.
Ett annat syfte med matematik på yrkesprogrammen är den överenskommelse som har gjorts mellan flera länder i Europa (Bryggekommunikén, 2010) som innebär att länderna ska sträva efter att utbildningssystemen ger goda möjligheter att under flera gånger i livet ändra yrkesinriktning. Och för att utveckla bra kunskaper i matematik behöver eleverna naturligtvis förstå syftet med matematiken. Skolverket gjorde efter 90-talets reform en undersökning som visade att det fanns elever på yrkesprogrammen som hade svårt att se varför de skulle lära sig matematik som var allt för teoretisk. Idag innehåller den obligatoriska kursen Ma 1a ett stort centralt innehåll som ska hanteras under kursens gång. Att det är så mycket som ska hanteras är svårt för vissa elever, men kursen innehåller mycket praktisk matte, där det är lätt att se tillämpningar både i vardagen i form av hushållsekonomi och i kommande yrkeslivet.
Begreppet infärgning innebär för oss en samverkan mellan matteämnet och yrkesämnet. Det kan handla om att vi hänvisar till varandra under våra lektioner. Men det kan också vara att delar av Ma 1a används för att lösa problem i bygghallen. Integrationen sker när eleverna förstår förhållandet mellan de olika delarna/momenten och får användning av de kunskaper de har från de olika ämnena för att skapa sig en helhet. Infärgning knyter alltså på olika sätt matematiken till det yrke eleverna utbildas till.
Runtom på landets byggprogram finns olika projekt kring infärgning av matematik till yrkesämnet. Till exempel har Hushagsgymnasiet i Borlänge infört blåklädersmatematik som innebär att matematikläraren är med en gång varje vecka i karaktärsämnet klädd i blåkläder. Ännu längre har PEAB-skolan gått där matteläraren har 4 timmar schemalagd tid varje vecka tillsammans med eleverna och byggläraren under bygglektionerna. Enligt Håkan Liski från Hushagsgymnasiet i Borlänge så har det nya arbetssättet bidragit med att stärka elevernas matematiska självkänsla genom att visa att de beräkningar de gör i verkstaden också är matematik. Relationer byggs och motivation skapas genom denna tydliga koppling mellan matematiken och yrkesämnet.
På Nobelgymnasiets bygg- och anläggningsprogram har vi för andra året i rad genomfört en tävling i form av en bygg-mattedag där lärare och elever huserar i byggprogrammets lokaler. Dagen är för oss ett sätt att jobba med infärgning av matematik i yrkesämnet och att tydligt skapa förståelse för matematikkunskaper i elevernas kommande yrke. Bygg-mattedagen har vi under vecka 51 innan vi går på jullov under elevernas ordinarie yrkeslektioner och är numera en del i elevernas Rundvandring.
Rent praktiskt går bygg-mattedagen till så att på morgonen träffas vi i bygghallen där eleverna delas in i indelade grupper som bestäms av oss lärare. De får info om vad som kommer att hända under dagen, hur grupperna roterar, när rasterna är och när återsamlingen och prisutdelningen sker. De 60 byggettorna är indelade i 10 grupper som ska gå runt till 7 olika stationer som är utspridda över alla byggprogrammets lokaler. Uppgifterna genomförs hos de olika yrkesinriktningarna och handlar om procent (inköp av reglar, på trä), enhetsomvandlingar (uppskatta längder i olika enheter), Pythagoras sats (säkra 90 graders vinkel genom att använda satsen och snickarvinkeln, på anläggning), problemlösning (räkna på skift och fogtjocklek, på mureri), areaberäkningar (hur många burkar färg behövs för att måla ett rum, på måleri), omkrets och cylinder (hur stor plåtbit behövs för att forma en cylinder, på plåt) och volym/densitet (räkna ut vikt på en plint, på betong).
Betongplinten har eleverna själva tillverkat under yrkeslektionerna och är en vanligt förekommande konstruktion av en undergrund till en stuga eller ett soldäck. Eleverna har plinten som referensobjekt som de kan se, känna, mäta och uppskatta vikten på. Detta ger en relevans till kommande yrkesuppgifter i ett framtida yrke, då det är vanligt att räkna ut mängden betong för att förmedla vad något väger till en kund eller vid en transport av material.
Med hjälp av ett excellark i OneDrive kan alla lärare följa gruppernas resultat i realtid allteftersom vi fyller i dokumentet. Det här gör vi för att vi inte behöver rätta och räkna poäng när sista stationen är avklarad. På så sätt är allt redan klart när alla eleverna kommer till återsamlingen på eftermiddagen. Där korar vi den segrande gruppen och firar med raketer och trumpeter! Bygg-mattedagen är ett sätt att engagera eleverna i matematik. Eleverna uppskattar dagen och de visar en vilja att lära. Att det är en tävling sporrar lite extra. Bra är också att i efterhand relatera till dagen, ”kommer ni ihåg att detta gjorde ni ju med Bengt på anläggning under bygg-mattedagen i december”.
Det är viktigt att hitta en balans mellan undervisningen i den lugna klassrummet och sådana här tävlingar som sticker ut och bryter av vardagen. ”Alla ämnen stödjer varandra, men det är också så att inget ämne är enbart ett stödämne åt något annat”, säger undervisningsråd Peter Bohman i Skolverkets film ”Språk i alla ämnen”, vilket är för övrigt ett annat arbete vi bedriver på Nobelgymnasiet under detta läsår. I tidigare inlägg på denna blogg och på länken nedan beskrivs hur vi arbetar på Nobelgymnasiet inom matteämnet i form av planer (nu är alla planer klara även i Ma1a!, maila om ni vill ha)
