Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!
Som lärare är man ständigt på jakt efter bra fortbildning. De senaste åren har mycket av fortbildningen som erbjudits handlat om själva läraryrkets olika pedagogiska dilemman; formativ bedömning, det inkluderande klassrummet, ledarskap i klassrummet, synligt lärande o s v. Sådan fortbildning är mycket bra och viktig. Dock har jag saknat ämnesspecifik fortbildning i svenska. Efter 15 år som svensklärare kände jag verkligen att jag skulle vilja ha påfyllnad inom mitt ämne svenska och blev därför extra glad när Skolporten erbjöd två dagar med fortbildning för gymnasielärare i svenska med utgångspunkt i svenskämnets centrala innehåll.
Det var två dagar fullspäckade med ganska korta föreläsningar: läsning, litteraturhistoria, grammatik, retorik, källkritik och vetenskapligt skrivande. Kort och gott det mesta som svenskämnet ska behandla under gymnasiets tre år. Efter dessa dagar känner jag mig påfylld vad gäller ny kunskap, konkreta undervisningstips och välbehövlig inspiration. Nedan delar jag med mig av konferensens höjdpunkter.
Martin Ahlstedt, svensklärare på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg och mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2016, gav två boktips, Männen med rosa trianglar av Heinz Heger och När hundarna kommer av Jessica Shiefauer. Han jobbar med VVS-killar som ofta har ett stort läsmotstånd, men de läser de här böckerna utan större motstånd. Båda böckerna var nya för mig och eftersom jag jobbar mycket med praktiska elever (pojkdominerade klasser) tror jag att det kan fungera även för mina elever. Vidare tipsade han om Aino Trosells novell ”Pojkjäveln” som finns inläst av Thomas von Brömssen och även den har visat sig fungera bra med ”yrkesgrabbar”. Det är precis sådana här matnyttiga tips en stressad svensklärare behöver få i januari! Martin Ahlstedt uppmärksammades i SvD häromdagen för sitt lyckade arbete med killar med läsmotstånd,”Så förvandlas motvilliga skolkillar till bokläsare” (SvD Premium).
När jag var nyexaminerad lärare var det SvA och SvB som vi hade att förhålla oss till. Ingenstans nämndes själva ordet grammatik utan det stod att eleven skulle ”kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad”. I Gy´11 dök dock ordet grammatik upp i Sv2. Till vissa lärares glädje och till andras fasa. Jag tillhör nog dem som hellre jobbar med språkriktighet à la tidigare kursplaner istället för att ägna alltför mycket tid åt satslösning. Men viss tid jobbar naturligtvis även jag med ordklasser, nominalfraser och huvudsats och bisats. Sara Lövestam, Sfi-lärare och författare, nämnde precis de momenten som förslag på vad som lämpligen bör ingå i Sv2 när hon föreläste och förmedlade sina tankar kring grammatik. Hon uppmanade oss vidare att försöka förmedla glädjen och nyttan med grammatiken. Eleverna behöver göras uppmärksamma på att det finns system i svenska språket och genom att lära sig systemet kan det faktiskt hjälpa dem att bli bättre skribenter. Hon betonade vikten av att låta elever själva leta efter mönster och regler som man sedan benar ut tillsammans. Jag läste hennes bok Grejen med verb med stor behållning och nu ska jag med glädje ta mig an hennes senaste Grejen med substantiv och pronomen.
Fortbildningens absoluta höjdpunkt var dess avslutande föreläsare, Jack Werner. Han är journalist, viralgranskare, föreläsare, poddare etc. Han pratade om vikten av att jobba med att öka våra elevers källkritiska förmåga. Alldeles extra viktigt med tanke på den senaste tidens diskussioner kring fakta och alternativa fakta. Allt sprids med små snabba klick, vilket ibland naturligtvis är en fördel, men ibland uppstår det jobbiga, obekväma och mycket obehagliga situationer på grund av att folk sprider/delar felaktig och falsk information. Fejknyheter sprids i tron om att de är äkta och engagerar och upprör. Vi bör verkligen inte lajka, dela eller sprida information då källan är det minsta osäker. Vi behöver alla bli mer skeptiska till det vi läser och faktiskt ägna lite tid åt att kolla källan. Vilken tidning kommer det ifrån? Finns den tidningen ens? Stämmer bilden överens med namnet? Existerar personerna som nyheten handlar om? Ett svårt, men fullständigt nödvändigt ämne att diskutera med våra elever i dagens mediebrus för att bidra till en bättre informationsmiljö på nätet. Källkritik ingår i samtliga kursplaner för gymnasieskolan, så visst borde väl våra elever kunna ta studenten med ett källkritiskt förhållningssätt?
Dagarna gav mig verkligen en inspirerande påfyllning som gör att jag står mig hela vårterminen. Och förhoppningsvis dröjer det inte 15 år innan jag hittar en lika ämnestäckande fortbildning igen!
