Förstelärare – en handbok

Per Kornvall, tongivande skoldebattör med lång erfarenhet som lärare, forskare, undervisningsråd och skolutvecklare, har skrivit en bok som i första hand vänder sig till förstelärare och deras chefer. Förstelärare. En handbok (2015) är precis vad den heter, d.v.s. en tydlig och konkret handledning för den som på något sätt är inblandad i förstelärartjänsterna: lärare, rektorer eller förvaltningschefer. Jag rekommenderar alla berörda att å det snaraste införskaffa ett exemplar, läsa och sedan diskutera innehållet.

Kornvalls bok är indelad i 15 kapitel som var och ett behandlar olika aspekter av förstelärarreformen. Fokus ligger på framtiden, d.v.s. vilka möjligheter den svenska skolan har att utvecklas med hjälp av reformen. Kornvall beskriver konkreta modeller för hur skolorna kan använda förstelärarna och lyfter bl.a. fram det kollegiala lärandet och klassrumsledarskapet som lämpliga utvecklingsuppdrag för förstelärare. Samtliga resonemang är kopplade till aktuell forskning och boken avslutas med en gedigen lista med användbara lästips.

Sist i boken diskuterar Kornvall problemen med reformen (för de finns ju!) och sätter huvudet på spiken på en rad punkter. Han menar bl.a. att Sveriges decentraliserade skolsystem har lett till stora skillnader mellan olika skolor och huvudmän i Sverige. Det finns ingen nationell förstelärarmodell från statens sida när det gäller kriterier, urval och uppdragsbeskrivning utan det är upp till enskilda aktörer att bestämma över förfarandet, vilket blir godtyckligt och långt ifrån likvärdigt. Det har exempelvis lett till att förstelärarreformen på vissa skolor har blivit en belöningsreform istället för (som det enligt Skolverket och SKL är tänkt) en skolutvecklingsreform, vilket i sin tur kan leda till splittring bland lärarna, för att inte tala om utebliven ökning av elevernas kunskapsresultat. Då kan karriärtjänstreformen inte heller sägas möjliggöra någon karriär för den enskilde läraren. Högre lön men oförändrade arbetsuppgifter och ansvarsområden kan knappast kallas karriär.  

Sammanfattningsvis är detta en bok som bör fungera som inspiration och utgöra diskussionsunderlag på samtliga skolor i Sverige. Förstelärare, rektorer och förvaltningschefer har här en möjlighet att få stöd i sitt arbete med att utveckla sina verksamheter och öka elevernas måluppfyllelse. Kornvall skriver i bokens inledning: ”Riktig skolutveckling tar tid. Vi måste helt enkelt sluta med korta projekt och brandkårsutryckningar, för att istället etablera kontinuerliga och permanenta utvecklingsprocesser i skolan.” Per Kornvalls egen handbok är en utomordentlig början! // Susanne Mellerskog