picture-180-1408993513.jpg

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå…

Sitter och lyssnar på Lalehs spröda stämma som sjunger:

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå,

Men det kan va’ svårt att tro när man inte ser den.

Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen,

men det hjälper sällan dom som har bli’tt våta.

 

När jag läser artikeln ”Matematikängslan och låsningar i matematik” av Joakom Samuelsson & Karolina Muhrman, Linköpings universitet så dyker Lalehs textrader från låten ”Tusen bitar”upp i huvudet. 

Artikeln tar upp det vi matematiklärare känner igen så väl d v s när elever har oro, nervositet, stress, panik eller låsningar inför just matematikämnet och undervisning i matematik. Studier har visat att en elevgrupps känslor för matematik förklarar ungefär 20-25 procent av variationen i gruppens matematikresultat (se t. ex. Samuelsson, 2011). Därför är det viktigt att vi som matematiklärare känner igen detta och vet hur vi kan arbeta med denna sida av matematiken.

Orsakerna till matematikängslan som tas upp i artikeln kan vara arbetssätt, lärandeklimat eller att man kommer in mer och mer mot den abstrakta matematiken.

Åtgärder man kan arbeta med i klassrummet kan vara att aktivt arbeta för ett mer tillåtande lärandeklimat där allas tankar och frågor tas på allvar och där alla känner sig delaktiga i lärprocessen.

Det är också viktigt att själva undervisningen organiseras med genomgångar i lagom tempo och att genomgångarna är på rätt nivå och att man kan arbeta i egen takt i lugn och ro. Undervisningens innehåll ska relatera till vardagligt innehåll och vardagliga uppgifter samt rikta uppmärksamheten mot förståelse. För mig som ledare är det viktigt att ha tålamod och att det finns ett tillåtande klimat i gruppen samt att jag visar eleven tilltro till dess förmåga och dess behov.

I artikeln konstaterar man att matematikängslan finns hos vissa elever men att forskning visar att det är möjligt att göra något för att den ska minska.

För våra elevers tilltro till sin förmåga att arbeta och lära matematik är det viktigt att vi arbetar medvetet med dessa frågor samt att ur resultatsynpunkt finns det samband mellan matematikängslan och matematikresultat.

Så nu ska jag fortsätta planera nästa matematikarbete och hoppas att alla elever någon gång får se att himlen är blå.

/Ingrid Lundin

 

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg