Varför plan?

I mina tidigare inlägg här på Pedagog Värmland har jag berört ämnen som lärarens förväntningar, Pygmalioneffekten, och 4 argument för kunskap. Nu är det hög tid att snöa in lite i matematiken och ge ett konkret tips på något som kan användas i alla klassrum på alla nivåer. Men kanske främst på högstadiet och på gymnasiet. Det handlar om Planer i undervisningen.

När jag var elev på Älvkullegymnasiet var detta en viktig del i mitt vardagliga arbete med matematiken. Planerna gör att det blir tydligt för elever att se var de är någonstans och vad de skall göra och för läraren att veta var eleverna är någonstans. Utbildningsforskaren John Hattie visar i sin studie Visible Learning att faktorer som ”lärares tydlighet i undervisningen” har mycket stor påverkan på elevens lärande.

En plan fungerar som en översikt över bokens kapitel/centrala innehåll (se bild nedan) och på planen står det allt vad undervisningen ska handla om de närmaste fem-sex veckorna. Varje lektion blir en bit på planen och varje uppgift som eleven skall göra på lektionen står med. Antingen som en Nivå 1-uppgift, Nivå 2 eller som en Nivå 3-uppgift. I den vänstra spalten brukar jag ibland beskriva ett kärnfullt exempel och/eller vad som är bra att tänka på för just detta avsnitt.

Som lärare kan jag gå omkring i klassrummet och se vilka uppgifter som eleven har klarat, detta markeras av eleven själv på planen med ett kryss, och vad eleven inte har hunnit med. De uppgifter som inte eleven klarar eller kan, ringar eleverna in. Sedan kan de fråga mig eller sina kompisar om sina inringade uppgifter när det finns tid till detta.

En plan har således flera fördelar:

• det blir tydligt och synligt för eleven vad som förväntas av denne varje lektion

• eftersom uppgifter kryssas är det lätt att följa elevs progression, ett formativt arbetssätt

• läraren får lätt en överblick vad eleverna kan/var eleven är när läraren går runt i klassrummet (även för föräldrar, klasslärare, mentorer etc)

• kommunikationen ökar mellan elever som sitter grannar, ”jag ser att du fixade uppgift 1121), hur gjorde du?” och samtalet är igång…

• bra för omotiverade elever som ofta ser en matematikbok som en tjock sten som är omöjlig att ta sig igenom, planen bryter ned, ”nu gör vi bara denna uppgift, och sedan stryker vi den”, och arbetet är igång och självförtroendet växer, ”jag klarade faktiskt denna uppgift”

• det är roligt att stryka, eleven blir nyfiken att fortsätta, klarar jag nästa med, lite gamification

• när eleven har varit borta/sjuk är det lätt för eleven att se vad den har missat och vad den ska ta igen, då en hel ruta på planen utan kryss

• om elever kommer in sent i en kurs, är det lätt att förklara för eleven att detta har vi gjort, lös dessa uppgifter på planen, stryk eller ringa in uppgifterna

• inför prov fungerar planen som utmärkt repetitionsmaterial, de får en överblick över det centrala innehåll som nästa test kommer att testa

• samlar man alla planerna får man hela kursen sammanfattad, bra exempelvis inför nationella provet

Vill ni ha färdiga planer för boken Matematik 5000+, gul för Ma 1a (uppdaterad 14 juni 2022), hör av er till mig på david.lundeteg@karlstad.se så mailar jag med glädje de 4 planerna för denna nya Ma1a-kurs.

Avslutningsvis vill jag citera min förra kollega David som arbetade i vår mattestudio. ”Planerna är bra för alla elever, men särskilt bra är de för de svaga eleverna”. Det är något som jag håller med om.

/David Lundeteg