Pedagog Värmland | Blogg | Om att göra en tankevända

Pedagogiska tankevändor

Mitt namn är Miriam Cedervad och jag är leg. förskollärare. Jag har arbetat som förskollärare i förskolan sedan 1996 och det har varit, och är fortfarande en utvecklande resa. Jag har alltid intresserat mig för förskoleutveckling och av att utveckla…

Om att göra en tankevända

En tankevända kan handla om att se på relationen mellan teori och praktik. Ibland gör det så att man måste omforma sina tankar och föreställningar. Det händer ibland pö om pö och ibland plötsligt, mer eller mindre ofrivilligt. När jag har tänkt på ett visst sätt och sedan inser att det kan vara på ett annat sätt. Också. Ibland handlar det om att göra en tankevända åt ett positivt håll och ibland om att inse något som man kanske helst inte vill inse.

Ofta har det att göra med något som redan gror i mina tankar, något som bråkar med mig i mitt huvud. Något som jag inte riktigt får kläm på. Som nu, då jag funderar mycket över det här med vägledande samspel i förskola/skola med fokus på lågaffektivt bemötande. Hur bemöter vi barn som är som alla andra barn på vissa sätt, men med betydande, tydliga svårigheter och som redan kanske har diagnoser? Hur bemöter vi de barn som egentligen är som alla andra barn på vissa sätt, men med en annorlunda perception eller som reagerar på ett sätt som ställer andra krav på mig som pedagog? Är det olika? Kan vi bemöta alla dessa barn lika? Ska vi det? Vad är lika/olika? För vem? Min tidigare uppfattning och övertygelse var att man ska bemöta de ”särskilda” barnen på ett annorlunda sätt än de ”vanliga”. Om man inte har en uttalad diagnos så behövs väl ingen anpassning på det sättet? Då ska hen väl ändå klara av att…osv. Inte kan det väl funka med samma metod, oavsett svårigheter/lättheter? Eller kan det det? Och varför funkar det isåfall? Vad händer om jag provar att göra på ett annat sätt?

Här har jag gjort en tankevända! Emelie Johansson som också bloggar har skrivit ett inlägg om ”Att realisera en förskola/skola för alla” och det hjälpte mig på traven. Samt litteratur av Bo Heljskov Elven, David Edfelt, föreläsningar, sidor på nätet jag läst, alla poddar jag lyssnat på tex Hjärnpodden med bl a avsnitt #15 om ”En skola för alla”. Hon skrev iallafall om att vi inom förskolans värld försöker forma in barnen i förskolan på ett sätt som är ganska snävt egentligen, det är svårt för många barn att passa in idag, det är ganska klent med tillåtandet av att få vara lite annorlunda. Vi förespråkar gärna det individuella bemötandet och att alla barn är unika och ska bemötas utifrån sina egna förutsättningar osv – men ändå tycker vi det är besvärligt när barnen utmanar oss och inte gör som vi förväntar oss. Normen är ett följsamt, lagomt utmanande barn som gör som vi säger. ”Barn har så svårt att lyssna idag och gör inte som vi säger…” utifrån vems kriterier? Vi vill ju ha barn som är starka individer, som inte följer strömmen alltid, som är innovativa och som naturligtvis ska kunna samspela och vara socialt kompetenta. Men hur når vi dit då? Vi kanske behöver lyfta blicken och se bortom det där besvärliga… Vad är det vi lägger energi på? Vad lär sig barnen egentligen i hallen när vi klär på oss? Är det det viktigaste att lägga dagens energi på? Eller ska vi se till att vi kommer ut eller in på ett lustfyllt sätt så vi orkar lägga energin på något annat? Jag tänker då; det finns nog inte så värst många 15-åringar som inte kommer klara av att ta på sig ytterkläderna om man jämför med hur många som kommer ha svårt med att läsa, skriva, räkna och umgås med andra. Vissa saker tänker jag också att vi faktiskt kan bolla tillbaka till föräldrarna ibland, bättre att lägga tid på att verkligen LÄRA sig klä på sig hemma, bordsskick och vissa andra bitar, så kan vi istället lägga energin på att utmana barnen på andra sätt.

Jag tänker också så här; vi tycker inte det är särskilt konstigt att ett barn som har en synnedsättning behöver ett anpassat stöd (glasögon) och vi har heller inga förväntningar på att barnet ska klara av alla moment lika bra som sina kamrater, utan glasögonen. Jag tror att vi är många som har behövt och som behöver ta till sig vad ny forskning säger om hur små barns hjärnor fungerar och vilka metoder som fungerar och varför. Då förstår vi bättre varför vi ska lägga mindre energi och kraft på en del av förskolans alla vardagliga rutiner och moment och istället lägga den på det som är vårt lärandeuppdrag. Visst kan barn lära sig saker vid måltiden eller i hallen – men om vi ska se det som ett lärotillfälle så ska vi gå in med samma tänk som om vi skulle lära ut te x att skriva sin bokstav, måla, bygga ett torn eller räkna. Inte blir vi frustrerade och triggas av att barnet ännu inte klarar av att skriva, räkna, bygga eller måla? För att det håller på att lära sig det. Det behärskar ju inte det ännu. Varför blir vi då det när det handlar om att lära sig klä på sig, äta själv, hälla upp, vara tillsammans med andra, i leken osv? Om nu ALLT är eller kan vara ett lärotillfälle för barnet så borde vi ju kunna ha samma tålamod och förväntningar kring det, oavsett vad det handlar om? Alltså, barnet KAN inte ännu samspela, lyssna, klä på sig helt själv, sitta still, i alla situationer (- i många – men kanske inte i alla). Varför har vi olika approach, krav och förväntningar när det gäller omsorg, rutiner, samspel och när det gäller andra utvecklingsområden?

Detta tycker jag är oerhört spännande att tänka på just nu, för det utmanar mig i mina tankar, jag gör små tankevändor hela tiden och min hjärna tar till och med små glädjeskutt när jag märker att något nytt hakar i något gammalt tänk och blir till något annat. Ibland håller jag inte med helt och fullt till en början men ibland känns det helt rätt och viktigt på riktigt. Eller som en god kollega sa till mig; Tankar är ju färskvara! Ja, precis, de måste omprövas och vända och vridas på innan de går ut i datum!

/ Miriam

{ "ImageClass": "Timber\\Image", "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Timber\\Term", "object_type": "post", "custom": { "_fgd2wp_old_node_id": "1824", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c" }, "id": 7151, "ID": 7151, "post_author": "2066", "post_content": "

En tankev\u00e4nda kan handla om att se p\u00e5 relationen mellan teori och praktik. Ibland g\u00f6r det s\u00e5 att man m\u00e5ste omforma sina tankar och f\u00f6rest\u00e4llningar. Det h\u00e4nder ibland p\u00f6 om p\u00f6 och ibland pl\u00f6tsligt, mer eller mindre ofrivilligt. N\u00e4r jag har t\u00e4nkt p\u00e5 ett visst s\u00e4tt och sedan inser att det kan vara p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Ocks\u00e5. Ibland handlar det om att g\u00f6ra en tankev\u00e4nda \u00e5t ett positivt h\u00e5ll och ibland om att inse n\u00e5got som man kanske helst inte vill inse.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Ofta har det att g\u00f6ra med n\u00e5got som redan gror i mina tankar, n\u00e5got som br\u00e5kar med mig i mitt huvud. N\u00e5got som jag inte riktigt f\u00e5r kl\u00e4m p\u00e5. Som nu, d\u00e5 jag funderar mycket \u00f6ver det h\u00e4r med v\u00e4gledande samspel i f\u00f6rskola\/skola med fokus p\u00e5 l\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande. Hur bem\u00f6ter vi barn som \u00e4r som alla andra barn p\u00e5 vissa s\u00e4tt, men med betydande, tydliga sv\u00e5righeter och som redan kanske har diagnoser? Hur bem\u00f6ter vi de barn som egentligen \u00e4r som alla andra barn p\u00e5 vissa s\u00e4tt, men med en annorlunda perception eller som reagerar p\u00e5 ett s\u00e4tt som st\u00e4ller andra krav p\u00e5 mig som pedagog? \u00c4r det olika? Kan vi bem\u00f6ta alla dessa barn lika? Ska vi det? Vad \u00e4r lika\/olika? F\u00f6r vem? Min tidigare uppfattning och \u00f6vertygelse var att man ska bem\u00f6ta de \"s\u00e4rskilda\" barnen p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt \u00e4n de \"vanliga\". Om man inte har en uttalad diagnos s\u00e5 beh\u00f6vs v\u00e4l ingen anpassning p\u00e5 det s\u00e4ttet? D\u00e5 ska hen v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 klara av att...osv. Inte kan det v\u00e4l funka med samma metod, oavsett sv\u00e5righeter\/l\u00e4ttheter? Eller kan det det? Och varf\u00f6r funkar det is\u00e5fall? Vad h\u00e4nder om jag provar att g\u00f6ra p\u00e5 ett annat s\u00e4tt?<\/span><\/span><\/span><\/p>

H\u00e4r har jag gjort en tankev\u00e4nda! Emelie Johansson som ocks\u00e5 bloggar har skrivit ett inl\u00e4gg om \"Att realisera en f\u00f6rskola\/skola f\u00f6r alla\" och det hj\u00e4lpte mig p\u00e5 traven. Samt litteratur av Bo Heljskov Elven, David Edfelt, f\u00f6rel\u00e4sningar, sidor p\u00e5 n\u00e4tet jag l\u00e4st, alla poddar jag lyssnat p\u00e5 tex Hj\u00e4rnpodden med bl a avsnitt #15 om \"En skola f\u00f6r alla\". Hon skrev iallafall om att vi inom f\u00f6rskolans v\u00e4rld f\u00f6rs\u00f6ker forma in barnen i f\u00f6rskolan p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r ganska sn\u00e4vt egentligen, det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga barn att passa in idag, det \u00e4r ganska klent med till\u00e5tandet av att f\u00e5 vara lite annorlunda. Vi f\u00f6respr\u00e5kar g\u00e4rna det individuella bem\u00f6tandet och att alla barn \u00e4r unika och ska bem\u00f6tas utifr\u00e5n sina egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar osv - men \u00e4nd\u00e5 tycker vi det \u00e4r besv\u00e4rligt n\u00e4r barnen utmanar oss och inte g\u00f6r som vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss. Normen \u00e4r ett f\u00f6ljsamt, lagomt utmanande barn som g\u00f6r som vi s\u00e4ger. \"Barn har s\u00e5 sv\u00e5rt att lyssna idag och g\u00f6r inte som vi s\u00e4ger...\" utifr\u00e5n vems kriterier? Vi vill ju ha barn som \u00e4r starka individer, som inte f\u00f6ljer str\u00f6mmen alltid, som \u00e4r innovativa och som naturligtvis ska kunna samspela och vara socialt kompetenta. Men hur n\u00e5r vi dit d\u00e5? Vi kanske beh\u00f6ver lyfta blicken och se bortom det d\u00e4r besv\u00e4rliga... Vad \u00e4r det vi l\u00e4gger energi p\u00e5? Vad l\u00e4r sig barnen egentligen i hallen n\u00e4r vi kl\u00e4r p\u00e5 oss? \u00c4r det det viktigaste att l\u00e4gga dagens energi p\u00e5? Eller ska vi se till att vi kommer ut eller in p\u00e5 ett lustfyllt s\u00e4tt s\u00e5 vi orkar l\u00e4gga energin p\u00e5 n\u00e5got annat? Jag t\u00e4nker d\u00e5; det finns nog inte s\u00e5 v\u00e4rst m\u00e5nga 15-\u00e5ringar som inte kommer klara av att ta p\u00e5 sig ytterkl\u00e4derna om man j\u00e4mf\u00f6r med hur m\u00e5nga som kommer ha sv\u00e5rt med att l\u00e4sa, skriva, r\u00e4kna och umg\u00e5s med andra. Vissa saker t\u00e4nker jag ocks\u00e5 att vi faktiskt kan bolla tillbaka till f\u00f6r\u00e4ldrarna ibland, b\u00e4ttre att l\u00e4gga tid p\u00e5 att verkligen L\u00c4RA sig kl\u00e4 p\u00e5 sig hemma, bordsskick och vissa andra bitar, s\u00e5 kan vi ist\u00e4llet l\u00e4gga energin p\u00e5 att utmana barnen p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/span><\/span><\/span><\/p>

Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r; vi tycker inte det \u00e4r s\u00e4rskilt konstigt att ett barn som har en synneds\u00e4ttning beh\u00f6ver ett anpassat st\u00f6d (glas\u00f6gon) och vi har heller inga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 att barnet ska klara av alla moment lika bra som sina kamrater, utan glas\u00f6gonen. Jag tror att vi \u00e4r m\u00e5nga som har beh\u00f6vt och som beh\u00f6ver ta till sig vad ny forskning s\u00e4ger om hur sm\u00e5 barns hj\u00e4rnor fungerar och vilka metoder som fungerar och varf\u00f6r. D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r vi b\u00e4ttre varf\u00f6r vi ska l\u00e4gga mindre energi och kraft p\u00e5 en del av f\u00f6rskolans alla vardagliga rutiner och moment och ist\u00e4llet l\u00e4gga den p\u00e5 det som \u00e4r v\u00e5rt l\u00e4randeuppdrag. Visst kan barn l\u00e4ra sig saker vid m\u00e5ltiden eller i hallen - men om vi ska se det som ett l\u00e4rotillf\u00e4lle s\u00e5 ska vi g\u00e5 in med samma t\u00e4nk som om vi skulle l\u00e4ra ut te x att skriva sin bokstav, m\u00e5la, bygga ett torn eller r\u00e4kna. Inte blir vi frustrerade och triggas av att barnet \u00e4nnu inte klarar av att skriva, r\u00e4kna, bygga eller m\u00e5la? F\u00f6r att det h\u00e5ller p\u00e5 att l\u00e4ra sig det. Det beh\u00e4rskar ju inte det \u00e4nnu. Varf\u00f6r blir vi d\u00e5 det n\u00e4r det handlar om att l\u00e4ra sig kl\u00e4 p\u00e5 sig, \u00e4ta sj\u00e4lv, h\u00e4lla upp, vara tillsammans med andra, i leken osv? Om nu ALLT \u00e4r eller kan vara ett l\u00e4rotillf\u00e4lle f\u00f6r barnet s\u00e5 borde vi ju kunna ha samma t\u00e5lamod och f\u00f6rv\u00e4ntningar kring det, oavsett vad det handlar om? Allts\u00e5, barnet KAN inte \u00e4nnu samspela, lyssna, kl\u00e4 p\u00e5 sig helt sj\u00e4lv, sitta still, i alla situationer (- i m\u00e5nga - men kanske inte i alla). Varf\u00f6r har vi olika approach, krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar n\u00e4r det g\u00e4ller omsorg, rutiner, samspel och n\u00e4r det g\u00e4ller andra utvecklingsomr\u00e5den?<\/span><\/span><\/span><\/p>

Detta tycker jag \u00e4r oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande att t\u00e4nka p\u00e5 just nu, f\u00f6r det utmanar mig i mina tankar, jag g\u00f6r sm\u00e5 tankev\u00e4ndor hela tiden och min hj\u00e4rna tar till och med sm\u00e5 gl\u00e4djeskutt n\u00e4r jag m\u00e4rker att n\u00e5got nytt hakar i n\u00e5got gammalt t\u00e4nk och blir till n\u00e5got annat. Ibland h\u00e5ller jag inte med helt och fullt till en b\u00f6rjan men ibland k\u00e4nns det helt r\u00e4tt och viktigt p\u00e5 riktigt. Eller som en god kollega sa till mig; Tankar \u00e4r ju f\u00e4rskvara! Ja, precis, de m\u00e5ste ompr\u00f6vas och v\u00e4nda och vridas p\u00e5 innan de g\u00e5r ut i datum!<\/span><\/span><\/span><\/p>

\/ Miriam<\/span><\/span><\/span><\/p>

<\/p>

<\/p>", "post_date": "2017-03-27 15:27:49", "post_excerpt": "", "post_parent": 0, "post_status": "publish", "post_title": "Om att g\u00f6ra en tankev\u00e4nda", "post_type": "blog", "slug": "om-att-gora-en-tankevanda", "_fgd2wp_old_node_id": "1824", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c", "post_date_gmt": "2017-03-27 15:27:49", "comment_status": "open", "ping_status": "open", "post_password": "", "post_name": "om-att-gora-en-tankevanda", "to_ping": "", "pinged": "", "post_modified": "2017-03-27 15:27:49", "post_modified_gmt": "2017-03-27 15:27:49", "post_content_filtered": "", "guid": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/blog\/miriam\/20170327\/om-att-gora-en-tankevanda\/", "menu_order": 0, "post_mime_type": "", "comment_count": "0", "filter": "raw", "status": "publish", "type": { "slug": "blog", "name": "blog", "label": "Bloggar", "labels": { "name": "Bloggar", "singular_name": "Blogg", "add_new": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "add_new_item": "Nytt Blogginl\u00e4gg", "edit_item": "Redigera Blogginl\u00e4gg", "new_item": "New Blogg", "view_item": "View Blogg", "view_items": "View Bloggar", "search_items": "Search Blogg", "not_found": "No Blogg found", "not_found_in_trash": "No Blogg found in Trash", "parent_item_colon": null, "all_items": "Bloggar", "archives": "Bloggar", "attributes": "Inl\u00e4ggsattribut", "insert_into_item": "Infoga i inneh\u00e5ll", "uploaded_to_this_item": "Uppladdat till detta inl\u00e4gg", "featured_image": "Utvald bild", "set_featured_image": "Ange utvald bild", "remove_featured_image": "Ta bort utvald bild", "use_featured_image": "Anv\u00e4nd som utvald bild", "filter_items_list": "Filtrera inl\u00e4ggslista", "filter_by_date": "Filtrera efter datum", "items_list_navigation": "Navigation f\u00f6r inl\u00e4ggslista", "items_list": "Inl\u00e4ggslista", "item_published": "Inl\u00e4gget har publicerats.", "item_published_privately": "Inl\u00e4gget har publicerats privat.", "item_reverted_to_draft": "Inl\u00e4gget har \u00e5terst\u00e4llts till utkastet.", "item_scheduled": "Inl\u00e4gget har schemalagts.", "item_updated": "Inl\u00e4gget har uppdaterats.", "item_link": "Inl\u00e4ggsl\u00e4nk", "item_link_description": "En l\u00e4nk till ett inl\u00e4gg.", "menu_name": "Blogg", "name_admin_bar": "Blogg" }, "description": "Anv\u00e4nd f\u00f6r bloggar f\u00f6r fler personer. Varje anv\u00e4ndare f\u00e5r en personlig blogg.", "public": true, "hierarchical": false, "exclude_from_search": false, "publicly_queryable": true, "show_ui": true, "show_in_menu": true, "show_in_nav_menus": true, "show_in_admin_bar": true, "menu_position": null, "menu_icon": null, "capability_type": "blog", "map_meta_cap": true, "register_meta_box_cb": null, "taxonomies": [ "post_tag", "verksamheter", "amnen", "tema", "kommuner" ], "has_archive": true, "query_var": "blog", "can_export": true, "delete_with_user": false, "template": [], "template_lock": false, "_builtin": false, "_edit_link": "post.php?post=%d", "cap": { "edit_post": "edit_post", "read_post": "read_post", "delete_post": "delete_post", "edit_posts": "edit_blogs", "edit_others_posts": "edit_others_blogs", "delete_posts": "delete_blogs", "publish_posts": "publish_blogs", "read_private_posts": "read_private_blogs", "read": "read", "delete_private_posts": "delete_private_blogs", "delete_published_posts": "delete_published_blogs", "delete_others_posts": "delete_others_blogs", "edit_private_posts": "edit_private_blogs", "edit_published_posts": "edit_published_blogs", "create_posts": "edit_blogs" }, "rewrite": { "slug": "blog", "with_front": true, "pages": true, "feeds": true, "ep_mask": 1 }, "show_in_rest": true, "rest_base": null, "rest_namespace": "wp\/v2", "rest_controller_class": null, "rest_controller": null }, "_thumbnail_id": false, "excerpt": false }

{ "video": { "kategoripanel": true, "senaste": true }, "default_post_image": { "ID": 10202, "id": 10202, "title": "pv-placeholder", "filename": "pv-placeholder.jpg", "filesize": 47120, "url": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "link": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/pv-placeholder\/", "alt": "", "author": "2003", "description": "", "caption": "", "name": "pv-placeholder", "status": "inherit", "uploaded_to": 0, "date": "2022-02-08 13:12:58", "modified": "2022-02-08 13:12:58", "menu_order": 0, "mime_type": "image\/jpeg", "type": "image", "subtype": "jpeg", "icon": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-includes\/images\/media\/default.png", "width": 1200, "height": 630, "sizes": { "thumbnail": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-400x400.jpg", "thumbnail-width": 400, "thumbnail-height": 400, "medium": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-800x420.jpg", "medium-width": 800, "medium-height": 420, "medium_large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-768x403.jpg", "medium_large-width": 768, "medium_large-height": 403, "large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "large-width": 1200, "large-height": 630, "1536x1536": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "1536x1536-width": 1200, "1536x1536-height": 630, "2048x2048": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "2048x2048-width": 1200, "2048x2048-height": 630 } }, "featured_blogs": [ { "data": { "ID": "2084", "user_login": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_pass": "$P$B6UIsoNBjQkKAzy37xFmT34NFCipRO.", "user_nicename": "maria-ripemo", "user_email": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2019-09-09 20:24:43", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "maria.ripemo@hotmail.com" }, "ID": 2084, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2044", "user_login": "Jennelie \u00d6rtendahl", "user_pass": "$P$BEtYKaAO1fiDpvJ68oGO561MIaUCwa\/", "user_nicename": "jennelie-ortendahl", "user_email": "ortendahljennelie@gmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2015-08-19 13:27:19", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "Jennelie \u00d6rtendahl" }, "ID": 2044, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2054", "user_login": "SOL i V\u00e4rmland", "user_pass": "$P$B9sEAS7872fGIqXBYRSeC6DdjVY61q1", "user_nicename": "sol-i-varmland", "user_email": "marleneandersson7@icloud.com", "user_url": "", "user_registered": "2016-06-02 11:41:04", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "SOL i V\u00e4rmland" }, "ID": 2054, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null } ], "featured_events": [ 11713, 11344, 11706 ], "wordlists": [ { "title": "Hem- och konsumentkunskap", "int_name": "hemochkonsumentkunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1rFDx9yveliwcrqUGUGzKhEhPLvHVS78N13tcEtzq7PY\/edit?usp=sharing", "description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Hem- och konsumentkunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d. Listan \u00e4r uppdelad i fyra avdelningar: Mat och m\u00e5ltider, h\u00e4lsa, konsumtion och ekonomi, milj\u00f6 och livsstil.", "information": "

Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F,O", "published": true }, { "title": "Allm\u00e4nna skolord", "int_name": "allmannaskolord", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "F", "published": true }, { "title": "Vardagsord", "int_name": "konversation", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)", "information": "

Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning", "int_name": "syv", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "Religionskunskap", "int_name": "religionskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,T,U", "published": true }, { "title": "Samh\u00e4llskunskap", "int_name": "samhallskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Sex och samlevnad", "int_name": "sexochsamlevnad", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.", "information": "

Bilderna kommer fr\u00e5n bildstod.se och anv\u00e4nds med\u00a0licens<\/a>\u00a0fr\u00e5n ARASAAC, Linn Greaker Design, Sclera symbols och Humblepics.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,H", "published": true }, { "title": "Historia", "int_name": "historia", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Xij0BQmUDmh8SANWWwxMuq6ns-AbtLf9aqHw-3mEuNI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet historia, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,I", "published": true }, { "title": "Kemi", "int_name": "kemi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/142W9EMXGXy5U-kYen3LX9hTvB6ElV-r55vbaJtWcxgw\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet kemi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Biologi", "int_name": "biologi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1xcurwFH5hMHmlRiPne8mjnioMO-BWyVlEouSCV0em9c\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet biologi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Teknik", "int_name": "teknik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1lwxorTOtOSVW2OCuvdfbavz8X8NcVPO1kLUOQIj17mI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet teknik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Matematik", "int_name": "matematik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/127_tcIgVsIWerDzipTxNz8Mb9ZJY92S58x5shBv6VqU\/edit?usp=sharing", "description": "\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r hittar du l\u00e4nk till Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k.", "information": "

\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r \u00e4r Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k:<\/p>\n

Termer f\u00f6r matematikundervisning p\u00e5 olika spr\u00e5k<\/a><\/p>\n", "id_column": "ej relevant", "default_column_to_show": "", "languages_columns": "", "published": true } ], "wordlist_instructions_box": { "heading": "Aktivera uppl\u00e4sning", "lead": "De svenska orden och vissa andra spr\u00e5k g\u00e5r att f\u00e5 uppl\u00e4sta i Skolord.", "button_url": "\/i-undervisningen\/nyanlanda\/skolord-amnesord-pa-olika-sprak\/upplasning-av-skolord", "button_label": "Instruktioner f\u00f6r uppl\u00e4sning" }, "theme_blog": { "color": "blue", "heading": "Blogg", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla blogginl\u00e4gg p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_blogpage": { "color": "blue", "heading": "Bloggar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla bloggar p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_article": { "color": "orange", "heading": "Artiklar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du l\u00e4sa alla artiklar som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_video": { "color": "green", "heading": "Video", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se de filmer som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_event": { "color": "pink", "heading": "Evenemang", "subheading": "Inspireras och utvecklas tillsammans", "lead": "I kalendern hittar du f\u00f6rel\u00e4sningar, kurser och annat inom omr\u00e5det utbildning och skola, fr\u00e5n olika arrang\u00f6rer." }, "theme_document": { "color": "gray", "heading": "Dokument", "subheading": "", "lead": "" }, "footer_text": "\u00a9 [YEAR] Pedagog V\u00e4rmland, alla r\u00e4ttigheter reserverade." }

Pedagogiska tankevändor

Om att göra en tankevända

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar

post

tags

fields